Etikettarkiv: Historia

Antikhyteramekanismen

I Grekland året 1900 begav ett fartyg från ön Symi till ön Antikhytera för utforskande dykning. På djupet av 45 meter log ett urgammalt romersk fartyg, som hade antagligen varit på väg mot Rom med ett lass byte. Utforskningen hade pågått över ett år då man upptäckte bland smycken och krukor ett förstenat kugghjul. Vad kugghjulet tillhörde kunde man bara spekulera om. Konsensusen var att kugghjulet var en del av en slags astrologisk manick. Hur manicken fungerade och vad den räknade förblev ett mysterium för sju decennie. Artefakten döptes enligt ön till Antikhyteramekanismen.

År 1974 publicerades en rapport på artefakten. Artefakten hade skannats med röntgenstrålning som avslöjde en inre mekanism. Två tusen år av korrosion hade lämnat delarna i dåligt skick. Man fick vänta ännu tills början av 2000-talet för framgång då man skannade mekanismen åter och fick klarare resultat.

File:Antikythera mechanism.svg
Ett schema på mekanismen. Schemat baserar sig delvis på ”goda gissningar”, eftersom vissa delar fattas. Cirklarna representerar kugghjul vilka bildar en handdriven astronomisk manick.

Mekanismen visade sig vara en fantastiskt komplex astronomisk klocka. Den visar dagens datum, månens position (fas samt månförmörkelser) och olympiad (4 år), metoniska (~6939,5 dygn), callippiska (~27758 dygn), saros (~1646,3 dygn) samt exeligmos (19756 dygn) cyklarna. Mekanismen kunde även ta i beaktan månens elliptiska bana. Man tror också att mekanismen visade alla planeternas position med hjälp av liknande kugghjulsarrangemang. Mekanismer av liknande komplexitet skapades åter först över tusen år efteråt med introduktionen av medelålders ur.

Image result for antikythera mechanism
En 3D-modell på mekanismens framsida. Olika astrologiska fenomen förutspås med fem olika visare.

En av mina favorit YouTubare, ClickSpring, beslöt sig att forska antikens slöjdteknologi medan han återskapade mekanismen. Ordet ”slöjdporr” beskriver kanalen bäst. Se introduktionen till hans Antikhytera-serie nedan.

Introduktion till hans pågående serie om Antikhyteramekanismen. Kanalens uppladdningstakt är ganska slö dock värt att vänta för i min åsikt.

En digital demo på mekanismen kan laddas här: http://demonstrations.wolfram.com/AntikytheraMechanism/

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Antikytheramekanismen

Programmeringsspråk under tidens lopp

Image result for programming memes
Programmeringsmeme, tillsatt som clickbait.

Jag hade en tråkig sommardag i år och jag beslöt mig att undersöka vilka programmeringsspråk och -koncept som uppfanns under vilken tidspunkt och hur populära de blev på sin höjd. Från min extremt grundliga undersökning har jag plockat fram vissa betydelsefulla språk, i kronologisk ordning:

  • I begynnelsen, slutet på 50-talet: Fortran och LISP
    • Det kan argumenteras att Fortran var den första ”högre nivåns” språk. På 50-talet innebar detta begrepp att koden inte var skriven i ettor och nollor. Fortran introducerade också huvudvärken man får då man läser andras kod. Nuförtiden används Fortran främst av envisa fysiker som vägrar att flytta sig över till bättre designade språk som Rust, Erlang eller även C++.
    • LISP är den bästa språkfamiljen enligt vissa (ö)kända spektrumiter. LISP-kodare kännetecknas med bortslitna Shift-, 8- och 9-tangenter på tangetbordet. Alla viktiga koncept som t.ex. if-then-else lyftes upp av LISP.
Kodblock introducerades av ALGOL.
  • 60-talet: ALGOL och Simula
    • ALGOL är grand-daddy till C och med moderna standarder verkar nästan vettigt… nästan.
    • Simula introducerade bekanta koncept som klass, objekt, ärvandet av egenskaper samt dynamisk bindande av funktioner, whatever that means. Skapat av norrmän, heja Norge!
  • I början av 70-talet, programmeringsspråkens glansperiod: Prolog, C, Smalltalk och ML
    • Prolog, som namnet intyder, är ett språk för PROfessionella LOGiker för att klura ut livssanningar som t.ex.
      ?- help(life).
      No help available for life
      true.
    • C, ett helgat språk. Enligt ursprungsmyten visar C vägen till programmerarnas Nirvana. Predikas på kursen C-programmering där de få utvalda får de färdigt lagade testerna kompilerade utan problem.
    • Smalltalk introducerade metoder (dvs. funktioner som tillhör klasser av objekt) och var en stor inspiration för framtida objektorienterade språk. Men jo, detta betyder säkert inget åt en icke-datavetare. Jepp jepp… fint väder idag, inte sant?
    • ML är LISPs extroverta syster; ML har inte en fetish för parenteser men har en massa typer.
  • I mitten av 90-talet: Java och JavaScript
    • Java är varken vackert eller innovativt. Själva ryggraden, Java Virtual Machine, har dock revolutionerat plattformsoberoende körning. Man kan med andra ord köra sin Java kod på vad man vill, från hemmadatorer till telefoner till Nestes bensapump. (Givet att du har tillräckligt RAM såklart.)
    • JavaScript möjliggör interraktiva nätsidor och är grunden till viktiga applikationer som agar.io, 2048 och Universal Paperclips.

P.S. Data Is Beautiful presenterar de populäraste programmeringsspråken baserat på flera olika källor. Intressant är att man kan förutspå Javas kommande undergång. (Det lönar sig att sätta på 2x hastighet om man har bättre saker att göra med sitt liv).

Astronomiska budgetar, lite historia och en nypa avund

”We choose to go to the Moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard” förklarade John F. Kennedy den tolfte september 1962. Vid den tidpunkten hade NASA endast genomfört fyra bemannade rymduppskjutningar, av vilka två stycken nådde omloppsbana runt jorden. USAs målsättning låg betydligt längre bort än så, närmare bestämt 384’000 kilometer. Men USA satsade stort för att vinna rymdkapplöpningen över Sovjet: NASAs årliga budget år 1964-1969 låg på ca 5 miljarder dollar [1] (4 % av den statliga budgeten [2]), vilket motsvarar ungefär 35 miljarder i dagens dollar. Satsningen bar frukt: ett Geminiprogram med tio bemannade uppskjutningar och ett Apolloprogram med bland annat sex stycken bemannade månlandningar.

Buzz Aldrin på månpromenad. I reflektionen i hans visir syns Neil Armstrong och månlandaren Eagle. Värt att notera: det finns egentligen inga stillbilder från månytan där Armstrong tydligt syns i bild, då det var han som bar på kameran.

Uppskattningsvis 600 miljoner människor bevittnade TV sändningen av Neil Armstrongs första steg på månen. [3] Det motsvarar grovt en sjättedel av jordens befolkning 1969 och var vid den tiden en av världens mest bevittnade händelser. Detta trots att månpromenaden utfördes mitt i natten för de europeiska TV-tittarna.

Idag, 50 år och 135 rymdskytteluppskjutningar senare, skickar NASA årligen upp två till fyra nya expeditioner till den internationella rymdstationen ISS. Dessa rymdresor har blivit rutin och väcker sällan mer internationellt nyhetspådrag än att de omnämns i förbifarten i kvällsnyheterna. En uppskjutning som åtminstone fick mycket TV-tid i vårt västra grannland (och följaktligen i lilla Nykarleby) var uppskjutningen med den första svenska astronauten Christer Fuglesang, 2006. Men utöver denna har, vad jag kan minnas, de flesta av NASAs uppskjutningar flugit under min och säkerligen många andras radar.

Under 2000- och 2010- talet har flera privata aktörer klivit in på rymdscenen med bl.a. Elon Musks SpaceX i spetsen. SpaceXs uppskjutning av Falcon Heavy-raketen ifjol, med en röd Tesla Roadster ombord och ”Starman”-dockan som chaufför var kanske de senaste årens mest omtalade rymdprogramsnyhet. SpaceX tillkännagav i september 2018 att en bemannad kringflygning runt månen är planerad till 2023 [4], den första sedan 1972.

Starman i en röd Tesla Roadster med jorden i bakgrunden den 6 februari 2018.

NASAs budget för 2019 godkändes till 21,5 miljarder dollar, vilket var 1,6 miljarder mer än vad NASA begärde [5]. Trots att detta är den största budgeten NASA har haft på över ett årtionde motsvarar den endast 0,49 % av USAs statsbudget [2]. Ifall USA skulle satsa lika stor del av sin budget på NASA som under Apolloprogrammet skulle NASAs budget ligga på ca 170 miljarder(!) dollar. Med sådana resurser skulle t.ex. ett Mars-program vara betydligt närmare en uppskjutningsramp än vad det är idag. Men sådana galaktiska summor förblir tyvärr endast önsketänkande för rymdentusiaster i dagsläget. Det skulle vara rentav idiotiskt för USA att lägga hundratals miljarder på rymdfärder istället för att lösa mera akuta problem inom landet. Det är dock värt att fundera på ifall USA verkligen behöver en årlig militärbudget på 686 miljarder dollar [6], vilket motsvarar ca 16 % av deras statsbudget.

NASAs budgethistoria, i årets 2018 motsvarande dollarvärde. Årets budget är i grafen det som NASA begärde. Den godkända uppgick till 21,5 miljarder.

Jag är lite sorgsen över att jag missade Apolloprogrammets storhetstid. Att jag aldrig fick uppleva astronauternas rockstjärnestatus. De var ofta adrenalinjagande, före detta stridspiloter som tävlingskörde sina Corvette Stingrays mellan uppskjutningsramperna i Cape Canaveral. Dagens astronauter är av en annan sort. De behöver inte längre vara våghalsar som går dit ingen tidigare gått. De är personer med vetenskapliga bakgrunder med större fokus på experiment än på upptäcktsresor.

Jag hoppas och tror att jag kommer hinna uppleva en renässans inom rymdprogrammen. Med ett växande samarbete mellan den offentliga och privata sektorn (NASA och SpaceX har redan visat att detta är mer än möjligt) och med budgetar som förhoppningsvis fortsätter växa, ser framtiden ljus ut för rymdfarten. Kanske får vår generation också se ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Sebbe H

[1] https://aerospace.csis.org/data/history-nasa-budget/

[2] White House Office of Management and Budget ”Table 1.1—Summary of Receipts, Outlays, and Surpluses or Deficits (-): 1789–2023”

[3] ”On Eagle’s Wings: The Parkes Observatory’s Support of the Apollo 11 Mission”. Astronomical Society of Australia. 1 juli 2001.

[4] https://www.spacex.com/mars

[5] https://spacenews.com/final-fiscal-year-2019-budget-bill-secures-21-5-billion-for-nasa/

[6] https://dod.defense.gov/News/SpecialReports/Budget2019.aspx