Kategoriarkiv: Vecktraklet

Den icke-trivialaste trivian du inte vill missa!

Sömn: oundvikligt, livsviktigt och tidsödande

Du somnar alltid. Efter 48 timmar utan sömn börjar hjärnan försätta delar av sig i ”strömsparläge”. Dessa så kallade mikrosömnsekvenser varar uppemot 30 sekunder och kan lämna en individ desorienterad och förvirrad. Det är dock möjligt för en människa att hålla sig vaken betydligt längre än två dygn.

Världsrekordet för vakande är 264 timmar och 25 minuter eller dryga 11 dygn. Detta häpnadsväckande rekord sattes den 8 januari 1964 av den 17-åriga high school-eleven Randy Gardner. Bedriften utfördes som ett skolprojekt där två andra klasskamrater såg till att Gardner inte somnade. Experimentet övervakades av William Dement, en sömnforskare från Stanford University, och en läkare från den amerikanska flottan övervakade Gardners hälsa. Gardners kognitiva förmågor försämrades, föga förvånande, ju längre experimentet framskred. Han fick koncentrationssvårigheter, upplevde hallucinationer och försämrat närminne. Förvånansvärt lyckades Gardner slå Dement i pinball under den tionde dagen. Enligt sina kamrater blev han med tid också bättre på basket. Efter att rekordet hade slagits så övervakades Gardners sömn på ett sjukhus. Han sov över 14 timmar första natten, var vaken ett dygn, sov 10 timmar den andra natten och återgick sedan till normal sömnrytm. Inga långtidseffekter, varken mentala eller fysiska, observerades.

De flesta av oss har stundtals litid av sömnbrist och dess följder.

Ingen människa har avlidit som direkt resultat av sömnbrist. Tyvärr har folk dött i olyckor som förorsakats av följderna av sömnbrist. I laboratorieexperiment på möss har forskare hållit djuren vakna i över en månad innan de avled. Den slutliga dödsorsaken var dock oklar enligt en del forskare. I ytterst sällsynta sjukdomsfall kan sömnbrist ha fatala konsekvenser hos människor. Vid till exempel den ovanliga och dödliga sjukdomen FFI (Fatal Familjär Insomni) kan patienten inte somna p.g.a. en hopsamling av protein i talamus.

När vi sover återhämtar hjärnan och kroppen sig. Bland annat slaggprodukter avlägsnas från celler effektivare under sömn och vissa nyttiga hormoner produceras fördelaktigt då vi sover. Trots att rekordsättaren Gardner inte ådrog sig några långsiktiga effekter av sitt extrema vakande så är upprepade perioder av sömnbrist ohälsosamt och skadligt på längre sikt.

Du sover ca en tredjedel av ditt liv. Detta stämmer så länge du sover 7-8 timmar per natt. Människor har länge försökt effektivisera denna tidsanvändning av dygnet. I ett avsnitt av tv-serien Seinfeld hade grannen Kramer läst en bok om Leonardo da Vinci och blivit fascinerad av geniets sömncykel: da Vinci sov tydligen 20 minuter var tredje timme och hade således ett och ett halvt dygn mera vaken tid under en vecka. Kramer väljer att själv anamma detta sömnmönster men kollapsar efter några dagar av alldeles för lite sömn. Det finns dock få trovärdiga källor att da Vinci verkligen hade ett sådant sömnmönster.

Så kallad ”flerfassömn” med flera, kortare perioder av sömn under ett dygn, har många utövare och finns i många olika former. Bland annat Medelhavsländernas ”siesta”-filosofi kan räknas som ett flerfasmönster. Det finns även de som helt enkelt sover mindre: i japan sover mer än 39 procent av vuxna mindre än sex timmar per natt. Detta kompenseras med ”inemuri”, korta powernaps då det är möjligt: på bussen, i tunnelbanan eller på en parkbänk.

En dåre sover då han är trött, en vis man sover då han kan. – livstilscitat, 2018

SI-Isbjörnar

Disclaimer: jag har inget emot isbjörnar, ta detta inlägg som pseudo-intellektuellt flum.

En effekt av klimatförändringen: fler och fler isflak lossnar ifrån glaciären, vilket leder till stora problem för isbjörnar. Se en naturdokumentär för att lära dig mera om saken.

Inga 1,4 * 10-10 isbjörnar skadades under skapandet av detta inlägg.

Jag har några gånger skämtat med att använda ”minskning på populationen av isbjörnar” som en enhet av koldioxidutsläpp. Detta veckoslut funderade jag på det mera och började undersöka saken närmare. Hur mycket koldioxid krävs det egentligen för att det skulle märkas i isbjörnspopulationen? I efterhand borde man också ifrågasätta sig hur praktisk denna enhet är.

Enligt en slumpmässigt vald artikel på en Google-sökning kommer en tredjedel av isbjörnarnas population att dö ut inom 40 år på grund av smältande glaciärer eller klimatförändring. Enligt WWF Arctic finns det mellan 22 000 och 31 000 isbjörnar i världen just nu. Om vi (arbiträrt) väljer populationen att vara 24 000 björnar får vi att den minskar i genomsnitt med 600 björnar per år.

Det globala mänskliga CO2 utsläppet för år 2015 var totalt 40 miljarder ton. I mängden isbjörnar blir massan samma som 90 miljarder hanar eller 200 miljarder honor. Om vi naivt skapar ett linjärt beroende mellan CO2-utsläpp och minskning av isbjörnspopulation får vi att 700 miljoner ton CO2 dödar en isbjörn. Fastän ca 50% av utsläppen absorberas av växter och hav, påverkar detta inte på våra uträkningar. Det finns såklart en hel del annat som inte tas i beaktande i uträkningarna, men jag är för lat för det. Hursomhelst, till följande noteras ”en populations minskning på en isbjörn” med enheten PB, Polar Bear. Dags att placera denna enhet i perspektiv! Glöm inte att ta en snabbkurs på SI prefixer förrän ni läser vidare.

Finländare förbrukar kring 10 ton CO2 per år. Detta är då ekvivalent med 0,014 µPB eller 14 nPB per år. Per dag blir det 0,038 nPB eller 38 pPB. Tar vi hela Finland blir koldioxidsumman 45 miljoner ton per år. Tillsammans dödar vi alltså en isbjörn varannat decennie. 🙁

Ta en 0,5 l plastflaska. Vad tror du koldioxidutsläppen av att tillverka en sådan flaska är, relativt med dess vikt (kring 10g)?

Svar: CO2-utsläppen väger åtta gånger mera än flaskan själv. Med lite sifferbollning får vi det till 1,14 * 10^-13 PB eller 114 fPB. Detta leder till att en isbjörn är ekvivalent med tillverkningen av 8.7 biljoner plastflaskor. Flaskorna rymmer tillsammans 4.4 biljoner liter, vilket är ungefär en trettiondedels Halley’s komet.

Olika ”isbjörnsvärden”. Skalan är logaritmisk.

TL;DR Isbjörnspopulationen är liten och de mänskliga koldioxidutsläppen är höga. En ”mikroisbjörn” korresponderar relativt nära med CO2-mängden en genomsnittlig finländare förbrukar på hela sin livstid.

Referenser
  1. Bild http://www.bszonline.de/sites/default/files/artikelbilder/1044/4-1-Polarmeer-Eisb%C3%A4ren.jpg
  2. https://www.climate.gov/news-features/climate-qa/which-emits-more-carbon-dioxide-volcanoes-or-human-activities
  3. https://www.sitra.fi/artikkelit/keskivertosuomalaisen-hiilijalanjalki/
  4. https://tilastokeskus.fi/til/khki/2017/khki_2017_2018-05-24_kat_001_fi.htm
  5. https://sciencing.com/carbon-footprint-plastic-bottle-12307187.html
  6. https://www.livescience.com/65698-defense-department-climate-change.html
  7. https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk01025
  8. https://slate.com/news-and-politics/2009/08/are-you-heating-the-planet-when-you-breathe.html
  9. https://informationisbeautiful.net/2010/planes-or-volcano/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+InformationIsBeautiful+%28Information+Is+Beautiful%29&utm_content=Bloglines

Vad du ser då du kastar veven! – No Clickbait

Jag fick inspiration att fortsätta min karriär inom videoeditering här om dagen. Senast det skedde var då det ordnades spelkväll med allas favoritprogram På Spåret. Min nya mycket professionella produktion baserar sig på en inside joke, så jag tar och inleder med någon sorts bakgrund till det hela.

Föregående veckoslut hade sommarträff på agendan, ifall man trots mängden bilder som spammades lyckades undgå att notera det. I vilket fall som helst besökte vi traditionsenligt Sveaborg för att ha picnic. Undertecknad “lovade” att vi slipper regn. Jag vill klargöra att de orden lades i min mun, då hur jag egentligen uttryckte mig var att prognosen visade nästan inget regn (märk orden prognos och nästan). Nå som ni kan gissa öppnade sig himlen ganska rejält och vi tvingades avbryta vårt idylliska sommarhäng – för att istället traska till andra sidan ön, vilket ju är ett helt rationellt val då det väller ner vatten. Kanske kunde man ha kunnat förutse det då vi följde en (inte för att vara allt för specifik) måttligt envis lapplänning som hade paraply och inte verkade uppmärksamma nederbörden desto mer. Några broar och genomblöta spektrumiter senare var vi framme i tunnlarna på södra sidan av Sveaborg där vi satte oss i ro för en stund. Det var i detta skede som en drös med bilder togs, en av dem synnerligen ikonisk där en stolt tidigare ordförande sitter under ett stenvalv bakom högt svajande gräs. Simon utbrast, och det kunde inte vara sannare, “det där måst ju vara vad man ser just före man dör”.

Med de orden vill jag presentera min tolkning av Slaget om Asgård ur Marvels Tor: Ragnarök.

Trevlig fortsatt sommar!

Daniel