Kategoriarkiv: Blogg

Spektrala artiklar

Den unge herremannen som flydde redaktionen och landet

Utsikt över Innsbruck

Hej allesammans!

Läsåret rycker igång med fart och scheman är fullpackade med diverse festligheter samt ofestligheter kring Helsingfors. Men för vissa kan ståhejet ske utanför vårt fagra kampus… Ja, kanske till och med utanför den trygga och vackra staten Finland. Som chefredaktör känner jag mig både privilegierad och skyldig att ge ett tack och farväl, då knappt en vecka från detta inlägg beger jag mig till Innsbruck, Österrike på utbyte.

Placerad i en alpdal vid floden Inn är Innsbruck en idyllisk bergsbosättning på sommaren och ett populärt mål för skidare under vintern. Leopold-Franzens universitet firar i år 350 år sedan dess officiella grundande och omfattar 16 fakulteter inom så gott som alla discipliner man kunde tänka sig (och inte tänka sig) studera.

Huvudbyggnaden på Innsbruck universitet

Har du själv funderat på att spendera ett halvår eller två utomlands? Samlat här är lite uppmuntran, info och egna funderingar.

Hur söker man till utbyte?

  • Kolla sidan
    https://guide.student.helsinki.fi/sv/studera-utomlands för all information gällande vem kan söka, destinationer, och så klart själva ansökningsprocessen. Det rekommenderas att ansöka för en hösttermin eller hela läsåret, vilket sker i november-februari beroende på vart du vill åka.
  • En erbjudan är inte genast bindande, så det är bara att modigt ansöka, även om du inte är totalt säker!

Vad får man ut av det?

  • Nya vänner och kontakter kring världen.
  • Chans att lära sig nya språk!
  • Omväxling i livet.
  • Bekanta sig i den lokala dryckkulturen.
  • Finansiellt stöd från FPA, mobilitetsservicen och Erasmus (eller annan organisation), så du måste knappt spendera nåt mer än du gör just nu!

Lönar det sig? Absolut! Eller så har jag fått höra av både vänner och familjemedlemmar.

Egna motiveringar och funderingar

Förutom det som nämndes ovan har jag en egen bakhistoria som ledde till beslutet. Vad som följer kan låta nedsättande, men kanske någon läsare känner igen sig och också inspireras att söka förändring i livet.

Under gymnasiet hade jag utvecklat något av ett spel- och internetberoende, vilket ledde till många skippade evenemang som gulis. Jag träffade färre nya människor och överlag utsatte mig inte för så många sociala situationer mitt inre jag sade att jag ”borde”. Det ledde eventuellt till ökande känslor av inkompetens och baktankar likt ”jag hör inte till det här gänget”, även om stämningen var trevlig. Bland stora grupper eller bland främmande människor kunde jag inte längre trivas som jag kunde förut.

Efter något av ett depressionsfall sommaren 2018 besökte jag under hösten både hälsovårdaren på SVHS samt en stödgrupp för studerande med social ångest. Det hjälpte lite, men en psykolog fixar inte alltid en person helt, utan snarare hjälper en fixa sig själv. Motiverad av detta och allt annat gott jag hört om utbytesstudier, satt jag i februari en ansökan för att riktigt utsätta mig för världen. Lyckligtvis erbjöds en plats genast. Målet blev Österrike, eftersom jag ville till ett tyska- eller engelskatalande land och gillar bergsmiljöer.

En stor insikt i det hela var att den finska kulturen för socialt umgänge kanske inte lämpar sig för alla. I mitt fall har jag lärt känna väldigt få personer i de finskspråkiga föreningarna eller överlag utanför Spektrum. Och på tal om Spektrum är jag oändligt tacksam till alla dess medlemmar: ni har verkligen fått mig att känna mig som hemma i en miljö där jag annars inte kunde ha gjort det.

Vad sker med redaktionen?

Vänligt nog har redaktör Sebastian Holm lovat att ta över som chefredaktör. Sebbe är en utmärkt skrivare och jag litar på att han även kan hålla vår redaktionschef i check. Det betyder också att vi behöver fler redaktörer, så räck bara modigt upp handen under funktionärsvalet senare på hösten (kollar speciellt på er gulisar). Det är skoj, jag lovar!

Från mig ser ni kanske något inlägg från utomlandet under årets lopp. Jag ska lära österrikarna den ädla konsten av Bang! Kanske det blir en turnering? 🤔

Jag önskar er alla en fantastisk fortsättning på läsåret, och vi ses igen på sommaren eller hösten 2020.

Auf Wiedersehen!
– Robert Härkönen, chefredaktör

Redaktionen testar… och rymmer

Mild spoiler warning här i början. Läs på egen risk!

Denna vår testade redaktionen på escape room! Rummet i fråga var en Diamonds in danger, som är den första i en serie av escape rooms i EXITE.

Uppgiften var simpel: rymm från rummet. Detta är såklart inte så simpelt, speciellt när vi blev genast gripna av skurkar som satt oss fast i handbojor. Vi skickades in i rummet, fast i varandra som en kedja. I rummet blev den första spelaren, Robert, även handbojad fast på väggen. BEEP! Spelet började. De första 5 minuterna flög förbi som en blixt. Vi samla snabbt ihop alla ledtrådar och satt på med att lösa pusslen. Detta följde dock med frustration, då i 20 minuter gjorde vi väldigt få framsteg. Vi gav efter och valde att använda en bonus ledtråd nu, förrän det blev för sent.

Detta sparka igång flowen igen. Pusslen löstes en efter en. Med en annan bonus ledtråd använd och sex minuter kvar skyndade vi tillbaka till första rummet för att lösa det sista pusslet. Svettet rann ner för pannan, alla skrek i varandras öra och handen darrade. Click! Klockan stannade, och spelet var över. Eller det var vad vi trodde, vi hitta ju int den rätta vägen ut därefter…

Efteråt tog vi en gruppbild med diverse rekvisita från rummet. ”Tips fedora 🎩👌” – Waffe

I överlag tyckte vi om rummet. Redaktörerna kommenterar:

Lite kinky att börja med att bli fast i handbojor. Första akten tog en tid men sen körde vi på hårt igenom resten, som de intellektuella medborgare vi är! Det gjode dock ont att hamna svälja sin stolthet och be om hjälp i två skeden. Jag ger rummet en rating på 7/9. – Waffe

Hjärtslagen bultade, svettet rann ner för pannan. Kring rummet fanns undangömt fasansfulla föremål som pistoler, handgranater och klackskor. ”Det kan inte vara sant, hur kan vi ha blivit fastkedjade i en brottslingslya?” uttalade jag skräckslaget. Allt var dock OK, för det gick att spela Despacito på laserpianot. 10/10 – Robert

För mig var det andra gången jag testade på Escape room. Första gången spelade jag i en skrynklig källare i Pärnu tillsammans med familjen. Det fina med Escape room är att man får vara som ett barn igen men samtidigt använda sin erfarenhet och talang i logik och problemlösning. I det rummet vi spelade var vi dessutom handfängslade då vår timme började, vilket var extra spännande (hähä). Någonting som planerarna lyckas bra med är att de flesta problemen är sådana som kräver en passlig mängd arbete men som man nog lyckas kläcka med en gnutta logik och samarbete. Lösningarna är ofta även kreativa och ger en ”ahaa-upplevelse” då man lyckas ta sig vidare. Det här specifika rummet får vitsordet e/pi. – Simon

Innan vi gick till Escape roomen hade vi samlats i en närliggande bar och det var redan där som mitt äventyr började. Jag gick in i en mörk WC och vände mig om för att tända lampan när jag hörde ett ljud som fick mig att stelna av skräck. Ljudet av en person som unzippade sina byxor bakom mig! 🆘 Jag vände mig om, snabb som blixten, och såg… en tom vessa? Lättad över att min vessatur inte också blev en Escape room upplevelse så tittade jag runt mig och märkte att väggen mellan vessorna inte fortsatt ända upp till taket. Detta orsakade att man kunde höra andra i vessan breve. Efter det här fortsatte vi till escape roomen som var en betydligt mindre skrämmande men mera spännande upplevelse, 10/10.
 – Anders

Vi inledde vägvinnande och de kändes som om vi skulle vara ute på ögonblick. En uppgivenhetskänsla kom dock krypandes inom mig då vi inte hade gjort några större framsteg på nästan 20 minuter. Men efter ett hjälpande tips och en ”ahaa, just de” situation, forcerade vi de resterande delproblemen och avslutade på en helt respektabel tid. Rummet var intressant, det var stor variation på de ”nycklar” som vi sökte efter: sifferkombinationer, musikstycken, gömda knappar och självklart vanliga nycklar, för att nämna några. Ledtrådarna var av omväxlande karaktär och de flesta var riktigt finurliga. Det största misstaget jag gjorde var att lägga för mycket tid på att finkamma rummet efter fler ledtrådar istället för att fokusera på de som redan hade hittats. Det var en rolig och förvånansvärt stressad (men i positiv bemärkelse) upplevelse! – Sebbe

PS. Nedan är listat några andra alternativa teman förslagna för Redaktionen testar:
Sprit
Napalmrecept
Skitiga tatueringar
Dåliga livsbeslut
Sjukdomar
Könssjukdomar
Hungersnöd
Kommunism
Krig
PTSD
Vaping
Fortnite dansar


Capone

Recensenten fick biljett till spexet gratis.

Den 23.3 var jag och se på Thorax spex år 2019: Capone. Spexet utspelar sig i 20-talets Chicago. Spexet handlar om gangsterfamiljen Capone och stridigheterna som uppstår inom familjen. Medicinarspexerna är kända för att vara bra och Capone var inget undantag.

Skådespelarna skötte sina roller fint, t.o.m. efter en ovanligt välriktad skumpakork, och verkade ha lika roligt som publiken. Sångerna var medryckande och särskilt Jenni Hedströms (som spelar den korrupta poliskonstapeln Eliot Ness) sjungande förtjänar ett omnämnande. Min enda egentliga kritik skulle vara att själva slutet på spexet verkade lite abrupt. Men jag rekommenderar nog spexet starkt för alla intresserade!