Kategoriarkiv: Exkursion

Make BulSEx resdagbok #7: Epilog

Hemfärden var någotlunda händelselös:

  • 6:30 Väckning
  • 7:20 Samling utanför hostellet
  • Taxi och flyg till Istanbul
  • Äter lunch på planet
  • 11:30 i Istanbul
  • Några timmar yrande och förstoppning
  • 18:20 Hemma i Finland
  • Härkönen spydde inte fast han hade (semi-)krabbis
  • Tåg, buss, pizzeria, hem
  • TBA: diagnos på hepatit

Jag är en av de få spektrumiterna som har varit på både Surprise BudSEx och Make BulSEx. Jag har därför ett ganska unikt tillfälle att jämföra resorna sinsemellan. Minnerna från budapestresan är dock splittrade och splitsade efter två år av aktivt studentliv. Eftersom jag inte skrev en egen resdagbok då kan jag inte heller uppfriska mitt minne om vad allt jag hade gjort. Denna resdagbok har möjliggjort en del självreflektion och kommer att bevara resans händelser ”förevigt”. Det lönar sig nog att hålla en dagbok.

Suprise BudSEx förblir antagligen ett av mina bästa resor i mitt liv, för orsaken att det var den första exkursionen samt den första gången jag var utomlands utan min familj. En magisk upplevelse. Make BulSEx till kontrast innehöll för min del mycket mera kamraderi och glädje. Jag kände fler resenärer än på föregående XQRR, vilket tillsammans med fler erfarenheter utomlands gav mer trygghet och ro. Det blir intressant att uppleva en tredje XQRR, så länge jag får den chansen.

Tack till:

  • Frans och Meri för det huvudsakliga XQRR-ansvaret.
  • Amanda P, Sami, Stubb, Aslak samt Moonika för övrigt hjälp.
  • Team Mys Mys (Åland, Aslak och Daniel) för en bra Vasagata.
  • Markus, Robert H och Nisse för medicinskt hjälp.
  • Alla resenärer (i slumpmässig ordning): Otto, Robert H, Amanda O, Åland, Eva, Oliver, Sami, Frans, Emil, Stubb, Victor, Simon, Nisse, Hugo, Emma, Aslak, Joni, Kalle, Robert P, Amanda P, Meri, Sara, Mackan, Daniel, Tobias och Markus för ett trevligt samvaro!

Nu är det dags för mig att ta en paus från skrivande. Sju inlägg på 14 dagar tar ut sin rätt. Nedan har jag samla några bonus bilder av resan, vilka inte passade in i inläggen. Tack och hej!

Bonus bilder

Make BulSEx resdagbok #6: Return of the Gyros

Vi gick tillsammans till Mall of Sofia för en shoppingsrunda. Det råkade sig vara ett passligt tillfälle, eftersom de rena underkläderna hade just tagit slut. Waffe, packing light since 2015. En sväng via en burger-Subway senare splittrades gruppen till tre: Jag, Markus, Kalle och Amanda O besökte tekniska muséet, vissa vandrade till Level Up brädspelscafé medan de andra helt enkelt försvann.

På vägen till Tekniska muséet stötte vi på en gubbe som hade strul med sin bil. Han hade kört ner för en liten brant sluttning och fastnat med ena framdäcket. Vi karal försökte skuffa, lyfta och trycka ner bilen men inget verkade hjälpa. Jag förtjänade ett litet sår i fingret som lön (och därmed garanti på bulgariebola senare).

Efter muséebesöket, och en bit sökande av rätt innergård, förenades vi vid Level Up café. Vi spelade Sheriff of Nottingham, ett simpelt och roligt bluffningsspel. Mina mindgames var dock inte så lyckade denna gång, speciellt när man spelade emot Kalles oskyldiga leende och Tobias fjärde nivås bluff.

På vägen hem åt vi gyros och tog några cocktails. Vi gick till hostellet i tid för morgondagens universitetbesök.

Eller det var vad jag hoppades på. Istället gjorde dagens gyros sin hämnd och tog till sig att komma ut lika hastigt som jag tidigare hade glufsat dem i mig. Detta ledde till att jag var semi-förstörd nästa morgon, och var tvungen att skippa unibesöket. Som tur hade vi en annan (chef-)redaktör på plats, som beskriver besöket till följande.

Klockan 09:45 skulle vi mötas utanför fysikavdelningen på Sofia Universitet. Ett gäng tog taxi, ett annat gick under gassande solsken från hostellet och en ensam modig själ vågade sig på den lokala tunnelbanan. Väl framme hälsades vi av fysikprofessorn (uppe, längst till höger på bilden ovan) som ledde oss till ett konferensrum, igenom ett antal något mörka och kusligt tomma korridorer.

Hettan i rummet var nästan överväldigande, men universitetet var väl beväpnat med vattenflaskor för att bekämpa sådana obekvämliga omständigheter. Vi såg en presentation om universitetet samt dess forskning och undervisning. Fysik verkade vara framgångsrikt; en stor andel vetenskapliga publikationer härstammande från detta fält. En speciell tyngdpunkt var optik (samt ”photonics” och andra närbesläktade begrepp min lilla matematikerhjärna inte kan begripa).

Till sist fick vi en rundvandring på två labb i källaren: laserlabbet och elektronmikroskoplabbet. Här lärde vi känna två av professorns doktorsstuderande, som både visade och demonstrerade utrustningen i var sitt labb. Jag var riktigt positivt överraskad av både deras entusiasm såväl som språkkunnighet, vilket lät dem förklara fysikaliskt invecklade saker till även inte så fysikaliskt bildade personer. Efter att den traditionella finska gåvan bestående av lonkero och craft beers överlämnades till professorn som tack, splittrade vi åter på oss från universitetet, de flesta av oss jagande efter lunch.
– Robert Härkönen, chefredaktör

Emellertid hade jag knappt hunnit vakna upp och sätta på mig kläder. Åt en läcker svamppastarätt och så sökte vi whiskey med Kalle. I ett skede tog vi oss till den närmaste pizzerian, som blev Franco’s Pizza. Stället var utseendevis ganska litet och anspråkslöst. I hörnet märkte vi dock en äkta stenugn samt en hög vedklabbar, vilket höjde förväntningarna. Jag var inte hungrig så enbart Kalle beställde pizza, och när den kom till bords såg den ypperligt läcker ut. (Var ärligt sagt ganska avundsjuk.) ”En av de bästa pizzor jag har nånsin ätit” – Kalle.

På hostellet tog jag ett par Imodiums, vilka verkade vara effektiva. Vi begav oss i väg till den sista gemensamma middagen på Restaurant Hadjidraganovite Kashti (Kashtite). Taxin som vi tog verkade inte alls närma sig vår destination och chaffisen verkade inte vara förhandlingsbar. Vi hoppade därför av och tog metron istället bittert. Efter en alltför ostig förrätt och en massiv ostfylld kycklings”rulle” smakade jag på en traditionell delikatess: banitza. Den var rätt så söt, även för mina standards.

Försökte igen fara tidigt och sova för att återhämta mig från dagens hajoande. Fastnade på telefonen en dryg timme dock… Hups.

Make BulSEx resdagbok #5: Vasagatan goes Sofia

Dag nummer 7. Med en hel del fritid tog vi en titt på Arkeologiska muséet med Markus och Robert H. Utöver statyer och snidningar fanns det många målningar och smycken med imponerande detalj. Vi vandrade runt, åt och chillade inför vasagatan. När klockan närmade sig fem samlades vi alla vid en bar i centrum.

Målet i Vasagatan var att få bingorader i ett 4×4 rutfält. Man fick kryssa i en ruta ifall man hade utfört en prestation inom den, dvs. ett uppdrag eller en runda i en bar.

Vasagatan goes Sofia hade mindre fokus på supande och mer på rundvandring och uppdrag. Jag var medlem i team Modest Lärvit, som utöver mig bestod av Frans, Meri, Amanda O och Tobias. Det första avklarade uppdraget var ”ice bucket challenge” vilket vi gjorde på andra sidan gatan från startbaren. Ett lite mer speciellt uppdrag var att gå på en Tinder-dejt, vilket vi lyckades med tack vare Meris charm. Med backup av Amanda, träffade Meri på herr S, som bjöd på grillad majs. Vi killar tog några diskreta fotografer om händelsen. Det var kul (att stalka)!

En annan höjdpunkt var Gyros Planet, där jag åt den bästa gyrosen i år.

Slutpunkten närmade sig, och vi kom till målet några minuter före deadlinen. Tre lag lyckades få 10 bingorader dvs. alla rutor, vilket ledde till att domarna fick avgöra det slutliga vinnarlaget. De deklarerade team Los Mörkös (Victor, Otto och Oliver) som segrarna. För min del firades avklarningen med en Waffedrink #2: hälften Ouzo och hälften Malibu. Jag döpte den senare till Vomit Commit. Efter en lång kväll på Switch yrade vi efter gyros (men hittade inga) och for till hostellet för att sova.