Dagarna blir längre och ljusare och det droppar från taken då solen ligger på. Det börjar vara den tiden på året då vårens traditionella program sparkas igång med årsfestvecka. Spektrum fyller 89 år den 23 mars och för första gången på tre år ska detta firas med ett äkta spekt(r)akel!
Under dessa tre år har säkert många hunnit filosofera mera än vad som är hälsosamt och en sak som jag, och antagligen andra, hunnit fundera på är vad som är det viktigaste med ens ämnesförening. När jag satt hemma varje dag och jobbade, så märkte jag att det jag saknade mest var var något som förvånade mig en smula. Därför tänkte jag nu laga en lista på alla saker som jag tycker att är viktigt med Spektrum, och för att ta reda på vilken som är den viktigaste, så tar jag bort en sak i taget tills bara en är kvar. Min lista är kanske ofullständig och skulle säkert se annorlunda ut för någon annan, men i varje fall, här är min lista utan någon specifik inbördes ordning:
Kafferummet
Klubben
Sitzer
Föreningsverksamhet
Idrottsverksamhet
Årsfest
Sommarträffar
Xqrr
Filmkvällar
Spelkvällar
Som första plockar jag bort spelkvällar. Spelkvällar har kanske inte haft den största rollen inom Spektrums verksamhet men med jämna mellanrum har något spel haft sin egen epidemi inom föreningen, och då har det varit lätt att ryckas med. En av höjdpunkterna för mig är Bang!-turneringen som brukar höra till de mera traditionella programmen.
Nästa som åker ut är sommarträffar. När alla går sina egna vägar under sommaren, då Klubben är stängd och Kafferummet är tomt, är det alltid roligt att se alla bekanta ansikten igen. Även om det på programmet är picknick vid Sveaborg i spöregn…
Filmkvällarna trodde jag ursprungligen att jag skulle placera högre upp eftersom jag alltid tyckt om dem väldigt mycket. Speciellt de filmkvällar som spontant blivit av dagen efter en fest när man har varit och städat på Klubben.
Idrottsverksamheten har för min egen del varit viktig i och med Spektrum F.C. och Jukola. Jag tror att båda dessa har varit en bra väg in i föreningen för många eftersom det skapas en viss laganda mellan äldre och yngre studeranden.
Till min egen förvåning är det xqrr som är nästa offer på listan. Missförstå inte! Förra xqrren är en av de allra bästa minnena jag har från studietiden och det är definitivt en kandidat till bästa resan jag har gjort i mitt liv, men när jag tänker på Spektrum, så tänker jag mera på en vanlig dag och xqrren hör till de mera extraordinära evenemangen som man får uppleva endast en eller två gånger.
Årsfest är naturligtvis en av årets höjdpunkter, eftersom det är den mest spektrala festen som existerar.
Föreningsverksamhet är en aning svårt att placera eftersom det kan vara tungt att hålla på med, men samtidigt vara en av de mer givande sakerna att göra under sin studietid. Hur som helst är jag definitivt glad att jag som gulis drogs med på betydligt mera uppdrag än vad jag från början hade planerat. Jag var lite för blyg för att säga nej men jag kan starkt rekommendera att lite testa på sina gränser, gå utanför bekvämlighetszonen och testa på något nytt!
Vad skulle studielivet vara utan sitzer? Betydligt sämre i alla fall.
Klubben är ju såklart det stället där de mest oförglömliga (och förglömliga) upplevelserna från studietiden sker och det är inte konstigt att den till och med fått en egen sång i den nya sångboken.
När jag tänker på en vardag i en spektrumits liv, så tänker jag ändå främst på Kafferummet. Det är nästan som ett andra hem och även fast hela Gumtäkts campus var tomt, så kunde det ändå höras prat och skratt från Kafferummet.
De tre sista sakerna på listan var väldigt svåra att lägga i ordning, men ju längre jag satt hemma isolerad förra året, desto mera märkte jag vilka saker som var viktiga inom föreningen. Först var det kanske sitzerna och andra evenemang jag saknade mest, sedan Klubben, men till slut var det ändå Kafferummet som lämnade det största hålet i min vardag.
Med dessa ord vill jag gratulera Spektrum på 89-årsdagen och önska alla en trevlig årsfestvecka!
Ni få som vet vem jag är vet att jag har en djupgående kärlek till Approbatur i Vasagatan. Jag har under mina studieår deltagit i flera olika appron, men den Spektrala versionen har en viss magi som inte hittas någon annanstans. Kombinationen av intressanta krogar, färggrann kundskara och en känsla av att man egentligen inte borde vara där skapar en unik stämning som jag fortfarande minns med värme.
För er som behöver en kort sammanfattning om Approbatur i Vasagatan i.o.m. att pandemiläget har skapat en längre lucka i ordnandet så citerar jag mig själv från min Spektraklet-artikel för tre år sedan.
Vänt lite! Vad är Approbatur i Vasagatan? Jo låt mig plagiera, alltså citera, mig själv från två år sedan:
Appropbatur (sic) i Vasagatan är en fartfylld och äventyrlig Spektral tradition som ordnas varje år under årsfestveckan i mars. Deltagarlagen, bestående av vanligtvis tre medlemmar, får under en kväll bekanta sig med Vasagatans varierande krogutbud för att samla in poäng i äkta studiestil. Ni som har varit med tidigare kan instämma i hur roligt och minnesvärt hela faderullan är, och ni som får vara med för första gången kan förvänta sig mycket skoj! Regler och information skickas av arrangörerna närmare årsfestveckan.
Jag deltog i totalt sju Approbatur i Vasagatan tillsammans med lag Kakka. Vi uppnådde studieprestation efter studieprestation med lugna(re) tag (inte lika lugnt som våra egentliga studier). Till våra meriter hör bland annat att vi har
hälsat på lokalbefolkningen i deras hem
presterat Any% appro (31,25sp på 1t13min59sek)
somnat på toaletter
rekordet för största segermarginalen (ca. 35sp)
flest deltaganden med samma laguppsättning
fått poäng för Pikkulintu i Botby gård under prestationen
Efter att ha uppnått laudatur bestämde jag mig för att spara på min lever genom att ersätta 45sp av mina magistersstudier med en Pro Gradu-avhandling om förhållandet mellan prisnivån och glasvolym på Vasagatans krogar. Mer om avhandlingen hittar ni här
Efter min magister kände jag dock en tomhet i min själ som krävde mera Vasagatan.
Men först en historieblick. I begynnelsen av Approbatur i Vasagatan samlade man kvitton från sina krogbesök för att presentera dem åt domarna. Domarna anlände till Klubben allt mellan kl.23.00 och lambo och i berusningstillstånd mellan nykter och lambo. Poängräkningen var spännande men helt tydligt ansträngande för domarna. Jag tyckte att ett elektroniskt poängsystem kunde ju vara kul som alternativ.
Inför VasaAppro18 bestämde jag mig för att lägga ännu mera av min korta livslängd på att doktorera genom att skapa Vasagatantrackern (https://vasagatantracker.netlify.app). Koden till trackern (React + NodeJS-server) finns i den Spektrala Github-organisationen https://github.com/spektrumrf. Jag uppmanar alla programmeringsintresserade att förbättra på systemet, den börjar ruttna i händerna (både visuellt och funktionellt). Mera information fås av föreningens ADB-ansvariga.
För att doktorera krävdes givetvis en avhandling. Ni kan läsa mer om den här
Doktorstiteln har gett mig själslig frid och balans i livet. Vasagatantrackern var också en bidragande orsak till att jag fick mitt första programmeringsjobb. Mitt hetaste tips åt framtida programmerare är att skapa verkliga projekt som kan användas av andra, oberoende av hur dumma de kan kännas.
Lag Kakka återvänder senast till 100-års jubileum.
Jonas, RGL
PS: Efter två uppsättningar av Nya ord för Vasagatan (se artiklarna ovan) kan jag ju int bryta den traditionen. Here we go again
Kvittansvar
Kvittans + ansvar
Det överenskomna ansvaret över vem som ser till att betalaren frågar kvitton och sparar dem.
”Oj nej Torbjörn, det var ju du som hade kvittansvaret! Nu måst vi ta en till runda fisu-shottar, och ta nu int bara kortkvitto denhär gången eller va?!”
Diskretas
Diskret + retas
De obligatoriska kommentarerna då en lagmedlem tror sig vara osynlig och nykter samtidigt som hen gör bort sig framför barpersonalen.
”Det gick ju riktigt bra för Kellervo tills hon började sjunga liten fågel för att visa att hon är nykter. Glöm int att diskreta henne då hon kommer tillbaks från toaletten.”
Restaurangordning
Restaurang + rangordning
Den universalt korrekta rangordningen av restaurangerna på Vasagatan.
”Nu ska du lyssna på mig Bilbo-Stina, Apollo Express är såklart högst på restaurangordningen för man kan beställa både pizza OCH öl på samma ställe!!”
Hipstermos
Hipster + termos
En behållare med kaffe som man har med sig för att kaffet på Vasagatan är odrickbart för det mesta.
”Hördu Skurt smaka på denhär godheten, en mörkrostad Hulia från Kolombien! Bartender, ge oss tre Irish Coffees utan kaffe tack!
Hasardiner
Hasard + sardiner
Trängseln som uppstår vid spelautomaten då alla lagmedlemmarna hoppas på en vinnande hand i Jokeri Pokeri.
”Dehär är min sista euro, nu får det nog lov att bli fullt hus så vi har råd med en till runda på Kalliohovi. Skaka på maskinen!!”
Vi börjar med att kolla på baksidan av en burk Sandels. Där hittar vi en ingrediensförteckning som berättar att burken innehåller vatten, kornmalt, kornstärkelse och humle.[1] Tillsammans med jäst är dessa de viktigaste ingredienserna i vilken som helst bryggprocess. Dock kan råvarorna skilja sig märkbart från varandra: Malten behöver inte endast bestå av kornmalt, utan kan också bestå av flera sorters sädesslag, t.ex. vete. Detta beror på vilken stil man siktar på och hurdan färg man vill ha i slutprodukten. Humlesorten är ytterst viktig vad angår slutproduktens smak. Vattnets egenskaper har också en viktig inverkan, dock är justering av vattnets saltnivåer inget man borde fundera på som nybörjare. Sist men absolut inte minst, bryggjästen Saccharomyces cerevisiae. Den mest framstående reaktionen som bryggjästen utför är då den metaboliserar enkla sockerarter till alkohol – främst etanol – och koldioxid. Utöver detta bildas många sidoprodukter. Beroende på sorten kan jästen producera väldoftande och fruktiga estrar (framstående i belgiska ölsorter) eller fenoler som ger smak och doft av kryddnejlika (vanligt hos tyska ölsorter).
Före man börjar blanda och koka är det viktigt att tillgodose utrustningens renhet. Det finns få ölnjutare som uppskattar smaken av svavel, smör, mögel och använda tepåsar. Genom att hålla redskapen rena kan dessa smaker undvikas. Renhet borde vara alla bryggares högsta prioritet, och det är enkelt att märka ett uppsving i kvaliteten om man investerar i rengöringsprodukter. Å andra sidan är det enkelt att förstöra hela satsen med slarvig rengöring.
Den traditionella bryggprocessen börjar från råvarorna malt och vatten. Malt framställs genom mältning av sädeskorn, vilket innebär att man låter sädeskorn gro i fuktiga förhållanden. På detta sätt görs näringen i frövitan (bild 1) mer tillgänglig för jäsningsprocessen, till vilken vi kommer återkomma senare. Vid mältning frigörs enzymer från aleuronskiktet, och stärkelsen och proteinerna i frövitan börjar konverteras till enklare sockerarter, aminosyror, och lipider, som nu blir tillgängliga för grodden. Om man låter sädeskornet fortsätta gro, får man en ny planta. Detta är inte önskvärt, eftersom man vill använda resurserna som näring till bryggjästen, och därför avlägsnas allt vatten från fröet genom torkning så att groddens framfart avstannar. Ofta rostas också malten, där flera unika smaker (bl.a. kola och nöt) kan uppstå som resultat av olika Maillardreaktioner.
BILD 1: Enkelt schema som illustrerar en kornkärnas anatomi.
Av krossad malt framställs vört, med andra ord sockerlösningen som användas vid jäsning. Först innehåller malten främst stärkelse, som inte kan användas för jäsning med vanlig bryggjäst. Uppvärmning av malten i vattenlösning aktiverar däremot flera enzymer: Här kommer enzymerna α- och β-amylas in i bilden. Enzymerna spjälkar stärkelsen till enklare sockerarter som kan jäsas av bryggjästen. Enzymerna har olika optimumområden vid olika pH-värden och temperaturer, och därmed kan man kontrollera vilka sorters socker som hamnar i vörten. I bild 2 har ett diagram skissats för att illustrera de olika enzymernas funktionsområden. α-Amylas är aktivt vid högre temperaturer och pH-värden, och producerar mera svårjästa sockerarter, medan β-amylasets optimumområde ligger vid lägre temperatur och pH, och producerar enklare sockerarter. På detta sätt är det möjligt att kontrollera sockerarterna och följaktligen slutproduktens smak.
BILD 2: Förenklat diagram över olika enzymers typiska funktionsområden (temperatur och pH), anpassat från ”How to Brew”[2]. Vid gelatiniseringen (också svällning) bryts de intermolekylära bindningarna mellan stärkelsemolekylerna
Efter framställningen av vört tillsätts humlen under kokning, vilket ger ölen dess beska. Egenskapen härstammar främst från humuloner, eller α-syror, vilka genom isomerisering (bild 3) konverteras till iso-humuloner. Här inverkar också oxideringen av lupuloner, eller β-syror, på beskheten, men till en mindre grad. Själva humlearomen beror på humlesorten, och uppstår genom ett komplicerat samspel av olika eteriska oljor.
BILD 3: Isomerisering av α-syror bidrar till ölens beska[3].
Nu är ölen nästan färdig, men två ingredienser fattas fortfarande: alkoholer och bubblor. Dessa ingredienser förses av jästen Saccharomyces cerevisiae, vars namn betyder ”ölsockersvamp”. Denna encelliga organism utnyttjar sockerarterna i vörten för att föröka sig asexuellt via knoppning och bildar alkoholer och koldioxid (bubblor) som biprodukter. Generellt förbrukas de enklaste sockerarterna först (bild 4), det vill säga monosackariderna, och stegvis övergår jästen till att utnyttja mer komplexa sockerarter som maltos (huvudbeståndsdelen i vört, en disackarid), maltotrios (trisackarid), och dextriner (oligosackarider, fermenteras inte av vanlig bryggjäst).
BILD 4: Generellt börjar jästen med att utnyttja enkla sockerarter och förflyttar sig stegvis till mera komplexa socker
Jästens roll inom bryggning har inte alltid varit känd. Enligt den tyska renhetslagen för ölbryggning (tyska: Reinheitsgebot) som fastställdes 1516 av en grupp bayerska bryggherrar, var de enda tillåtna ingredienserna malt, humle, och vatten. Jäsningen ansågs av dåtidens vetenskapare vara en reaktion som katalyseras av luften, och att jästen var en biprodukt som bildades vid jäsningen. Trots att jästens centrala roll inte då var känd, var bagare och bryggare medvetna om att det var viktigt att överföra en liten mängd jäst från föregående sats till nästa.
För att sammanfatta den traditionella bryggprocessen har jag sammanställt ett enkelt schema (bild 5). Den slutliga smakprofilen och utseendet varierar med olika sorters malt, humle och jäst. Tack vare väl utvecklade recept som är enkla att följa är det inte nödvändigt att förstå processerna i detalj, det räcker med att känna igen de enskilda stegen och deras syften.
BILD 5: Sammanfattande schema över bryggprocessen.
Oberoende om du är biokemist eller inte, är ölbryggning en hobby som kan vara otroligt givande då man sätter sig in i den. Intresset kräver inte att du tömmer ditt besparingskonto, även om det nog finns utrustning som förutsätter det. Det jag anser är viktigast är att bli beläst inom ämnet, och därför kan du också komma billigt undan om du först bekantar dig med teori och metoder. Internet är som alltid en god informationskälla, men det kan vara svårt att hitta pålitlig information bland alla myriader. Själv började jag med John Palmers bok ”How to Brew”[2] (bild 6), som rekommenderats av många andra hemmabryggare. Boken har agerat som huvudsaklig källa för inlägget.
BILD 6: Boken “How to Brew” är en god källa för vem som helst som vill brygga sin egen öl.
Att brygga egen öl kan vara enkelt och kräver inte nödvändigtvis mycket utrymme eller sofistikerad utrustning. Vill man göra det enklare för sig själv kan man använda färdiga maltextrakt. Detta innebär dock att du hoppar över det som jag själv anser vara det intressantaste steget, nämligen att framställa egen vört. Enklare betyder inte nödvändigtvis alltid sämre, och även mer erfarna bryggare använder sig av extrakt.
I detta inlägg har ölbryggningens kemiska och biokemiska grunder diskuterats, och processen från grundläggande råvaror till slutlig produkt har beskrivits. Utöver skapandet av unika smakupplevelser kan denna kunskap också utnyttjas till industriella syften. Med biobränslens framfart, i synnerhet bioetanol, har det blivit alltmer väsentligt att kunna utvinna jäsbar biomassa ur bioavfall. Denna kunskap är möjligen en av de avgörande faktorerna i framtida framställandet av hållbara bränslen.
Källor
[1] Foodie.fi. https://www.foodie.fi/ (06.09.2021). [2] a) Palmer, J. How to Brew, 4:e upplagan; Brewers Publications, CO; 2017. b) Palmer, J. How to Brew, Everything You Need to Know to Brew Beer Right the First Time. http://howtobrew.com/ (06.09.2021). Hemsida med kostnadsfri version av den första utgåvan. [3] Urban, J.; Dahlberg, C.; Carroll, B.; Kaminsky, W. Absolute Configuration of Beer’s Bitter Compounds. Angew. Chem. Int. Ed.2013, 52, 1553–1555.
