Kategoriarkiv: Blogg

De bättre spektrala artiklarna

Motivation, finner jag dig eller finner du mig?

Har du någonsin varit frusterad över att dina studier inte fortlöper? Att någonting du spenderat tider och resurser på bara inte går att befatta? Undrat om du egentligen passat bättre för stenåldern än informationssamhället?

Efter att långsamt ha läst och smält Barbara Oakleys ”A mind for numbers – how to excel at math science (even if you flunked algebra)”, och varit omringad av dessa ovannämnda frågor har jag insett två saker: 1) mina studiemetoder har varit ofullständiga under största delen av min studietid 2) ens studieframgång går att påverka positivt, igenom att studera smart. Men vad, hänger man inte lite efter om man vid detta livsskede börjar tänka på ens studiemetoder?

Detta är det första bidraget i en serie på några inlägg där jag ämnar beröra tips som hjälper en att öka sin kompetens för att lära sig saker, eller bara göra lärandet intressantare och roligare! Vissa av dessa har berörts i vetenskaplig litteratur, medan andra är produkt av, ja, något ekvivalent med djup kontemplation… Ämnena publiceras inte i logisk ordning, men mera i form av insikter.  Låt oss börja med den första!

Motivation

It is hard to beat someone who never gives up

– Babe ruth

Det har gjort studier mellan optimister och pessimister, och hur bra de klarar av att prestera i diverse spel [1]. Idén i denna studie var att mäta ifall personens attityd påverkar resultaten och utvärdera hur bra denne klarade sig. I studien var resultaten följande: pessimister klarar bättre av att avgöra hur bra de klarade av uppgifterna, medan optimisterna har en mera orealistisk uppfattning om hur det gick. Låter ju bra att vara pessimist? Dock verkade resultaten även antyda annat: Optimisterna fick i allmänhet bättre resultat i prestationerna än pessimisterna.

Jag har vaknat till att det finns en faktor, som verkar ha inflytande över allt lärande. Denna faktor, ofta enkelt bristande, kallas även i vardagsspråk för motivation. Enligt SAOL, är motivation ”inre motivering, drivkraft”. Wikipedias förklaring är noggrannare: ”Motivation är det psykologiska kännetecken som ger en organism drivkraft, det vill säga väcker den till handling mot ett önskat mål och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målriktade handlingar.”

Motivation är ingen studieteknik i sig, men nog en faktor som påverkar ens studieresultat. Och upprätthållande av motivation kan kräva en teknik som i flera fall påminner en artists arbete –ett försök på att ständigt upprätthålla det sinnestillstånd som driver en framåt. Men alla motiverade karaktärer är inte artister. Optimister? Ibland, men det är inget krav.

En pessimist har en mera realistisk uppfattning om slutresultatet.

Yttre motivation, inre motivation och skottsäker motivation

Inre motivation: Driven av inre influenser.

Yttre motivation: Driven av yttre influenser.

Dessa uttryck har säkert alla stött på i gymnasiets obligatoriska psykologikurs eller med en extra motiverad idrottstränare. Predikan är följande: En inre motiverad person längtar efter att göra saker för att de är inåt sätt belönande och tillfredsställande – ens aktivitet i sig själv är vad som gör en nöjd. Det klassiska uttrycket heter, att man skall välja sin utbildning enligt vad som ger så mycket nöje att man kunde göra det gratis. Även om det finns motargument gentemot denna slags tänkande, är det betraktat att inre motivation är lönsamt att innehava när man väljer att engagera sig i något. Nackdelen är, att alla saker inte nödvändigtvis väcker inre motivation, även om de vore väsentliga.

En yttre motiverad person får sitt bränsle av yttre källor som belöning eller grupptryck. Keppi tai porkkana (eller båda) beskriver bra denna karaktärs mentalitet. Yttre motivation är i sig inget illa, denna motivation driver en ofta framåt, och kraftfullt. Tar man bort studiepenning samt bostadsstöd (nej tack!), kommer vissa antagligen vara motiverade att t.o.m. moppa Physicums golv ifall det ger en intäkter för mat, tak över huvudet (och fredagsdryck). Yttre motivation kan föra en långt – dock är man bunden till externa världens frukter. Man kan fråga sig, är detta ett beroendeförhållande någonting man vill räkna med, speciellt då inga belöningar eller straff finns i sikte.

Inre och yttre motivation är något som lönar sig att utnyttja av så mycket man kan. Inre motivation gör att man till exempel vill studera och lära sig i ett ämne på djupet eftersom det i sig fascinerar eller tillåter en att hålla på med aktiviteter man njuter av, såsom att föreläsa eller vara besserwisser. Yttre motivation kan hjälpa en att klara av de aktiviteter som är ofrånkomliga men inte i sig är så intressanta, t.ex. obligatoriska språkkurser eller taktiskt studerande för höga vitsord. När man står framför stora val såsom inriktning inom sina studier, är det till stor nytta att försöka känna efter vad som känns bäst, eftersom det troligen leder till ett val som förstärker ens inre motivation. Först är det dock smart att formulera alternativ för t.ex. karriär, och sedan när de är urholkade lyssna vad ens inre besvarar. Så undviker man mindre visa beslut.

Hur skapar man sig inre motivation? Min erfarenhet är, att åtminstone inte igenom viljestyrka. En vanlig tanke är, att man kan ”motivera sig” att göra saker. I praktiken visar det sig ofta att inre motivation inte är särskilt påverkat av viljestyrka. Motivation ska ge en energi, men kan man då använda sig av energi för att få motivation? (eller i såfall blir det ett nollsummespel?). Min erfarenhet är att motivation är någonting som sprudlar när man lyckats kultivera sig rätt sinnestillstånd. Upprätthållandet av detta sinnestillstånd är själva konsten.

Underskatta inte yttre motivation

Motivation trots motsättningar

Ibland hamnar man i ett livsläge, då fru fortuna verkar ha vänt ryggen till en och inverkat negativt på ens motivation. Det kan handla om svårare eller tråkigare studier, komplicerade relationer, ekonomiska problem e.t.c. Att vakna på morgonen, trött från gårdagen, i en verklighet där man ej kan slippa all den börda som väntar en, gör en lätt lamslagen. Ibland går man även miste om sin inre motivation utan en konkret yttre orsak. Kan man göra sig skottsäker och skydda sig mot en olycka som denna?

Även om motivation är en drivkraft, kan man långsamt kultivera sig en attityd eller ett tillstånd, där denna känsla inte försvinner. Motiverad blir man inte av att undvika alla motivationsnedsättande problem. I mina ögon är motivation något som uppstår naturligt, men när man inte har motivation är det något i en själv som måste ändras.

En lösning till motivationsproblem är självkännedom. När man känner sig själv tillräckligt väl, har man bättre förståelse över vad som motiverar en och vad som inte gör det. Fastän två personer är motiverade, är det ofta olika orsaker som slutligen väcker motivation. Kontemplation och prövandet av nya saker kan ge insikt, ibland är det så att ens motivation kommer ifrån någonstans man inte tidigare haft vetskap om.

En annan metod är utvecklandet av en själv och ens egna förmågor. Ifall man stagnerar och inte utvecklas, leder det enkelt till motivationsbrist. Liksom i spel och i studier, behöver man hinder – i tillräckliga doser. Överkommande av dem är givande, och ger basis till nya förmågor – ökad kompetens.

Ja, det är svårt att inte vara motiverad, när man efter tanke och arbete får frukter från sin möda – vare sig det en djup förståelse av ett komplicerat teorem eller slutförandet av en lång vetenskaplig rapport. Att öppna sin Sisu och bli bortskämd av sina vitsord är också motiverande. När man börjar bli skicklig börjar det kanske utvecklas hos en ett slag av raison d’être, när ens förmågor börjar ha praktisk nytta för omgivningen. Då man systematiskt och kontrollerat lyckas ta sig framåt i studierna och livet, även om det stundvis är smärtsamt, är motivation en garanti. Det bästa är, att denna motivation förblir kvar och växer med tiden, oavsett av ens yttre omständigheter.

Nästa artikel är av lättare natur och fokuserar på hur man konkret kan förbättra sin inlärningsförmåga!

Jack Ma är en inspirerande person som trots motsättningar lyckats upprätthålla motivation, även om saker inte gått som planerat. Efter att ha blivit examinerad från universitet sökte han arbete från KFC tillsammans med 24 sökanden varav 23 blev invalda – alla förutom Ma. Han har sökt 10 gånger till Harvard Business school och misslyckats varje gång. Idag behärskar han business.

Källor:

[1] Källa: trust me bro (ursprungliga artikeln antagligen funnen i ett nummer av illustrerad vetenskap)

Here I go again, on my own on Vasagatan

Jubileumsår är något speciellt. På årsfestveckan inför Spektrum LXXX deltog jag för andra gången i Approbatur i Vasagatan. ”Kakka två” tog en säker fjärde plats med stabila 51,5 studiepoäng och uppnådde, enligt studieplanen, cum laude i Vasagatan. Om jag hade minnen kvar så skulle jag givetvis dela med mig några guldkorn. Hade Kultapalmu ”putkiremppa” då redan? Hur som helst.

För att hålla trenden i gång citerar jag mig från i fjol där jag gav en beskrivning av Vasagatan för alla oinvigda:

För er som behöver en kort sammanfattning om Approbatur i Vasagatan i.o.m. att pandemiläget har skapat en längre lucka i ordnandet så citerar jag mig själv från min Spektraklet-artikel för tre år sedan.

Vänt lite! Vad är Approbatur i Vasagatan? Jo låt mig plagiera, alltså citera, mig själv från två år sedan:

Appropbatur (sic) i Vasagatan är en fartfylld och äventyrlig spektral tradition som ordnas varje år under årsfestveckan i mars. Deltagarlagen, bestående av vanligtvis tre medlemmar, får under en kväll bekanta sig med Vasagatans varierande krogutbud för att samla in poäng i äkta studiestil. Ni som har varit med tidigare kan instämma i hur roligt och minnesvärt hela faderullan är, och ni som får vara med för första gången kan förvänta sig mycket skoj! Regler och information skickas av arrangörerna närmare årsfestveckan.


Jag kommer aldrig att låta detta skämt dö ut. Sorry not sorry.

Jag och min familj valde att bosätta oss i Österbotten, vilket betyder att vi även denna gång måste lämna deltagandet åt andra ivriga Spektrumiter. För att fylla hålet i min själ bestämde jag mig för att uppdatera den ökända VasagatanTrackern till moderna, överkonstruerade webdev-lösningar. Trackern är nu snabbare, vackrare, billigare och smartare. Den är samtidigt sämre eftersom flera funktioner från tidigare finns inte nå mer (kommer nån ihåg Shitty Chat?).

Trackern hittas på https://tracker.vasagatan.fi, ni får/har fått mera information om proceduren och anmälning från arrangörerna.

Sist men inte minst, den delen som ingen av er väntar på: Ännu flera Nya ord för Vasagatan (de är fler än vanligt till äran av Spektrum XC). Flera ord hittas i mina tidigare Vasagatan-artiklar. Denna gång var min kära Sandra med i den kreativa processen, tack!

Kumpanadol
Kumpan + Panadol


Den trovärdiga vännen dagen efter Vasagatan, Panadolen botar det som inget annat botar.

”Jag vaknade på Klubben, men som tur var jag inte ensam utan min kära kumpanadol var där för att trösta mig!”

Tamburana
Tambur + burana


Buranan i hallen som man lämnar efter för man vet att det är så långt man når då man kommer hem.

”Du ska Hålger göra som jag och lämna en tamburana på hallbyrån, den räddade mig senast då jag vaknade under morgontidningen!”


Hålligånger
Hålligång + ånger


Den djupa förtvivlan då man pushar sig själv ett steg för långt.

”Voi s***n Hillevi, jag sa ju att du int sku spring i kapp oss. Vi hade int så bråttom på riktigt och nu kommer du ha hålligånger hela efterfesten.”

Chattack
Chat + attack


Psykologisk krigsföring där Spektrum-chatten fylls med hånande meddelanden om lagens framgångar.

”Nu har mukamas Spilivinkarna besökt en bar till, fatta vilken chattack de håller på med!”

Bierjungefär
Bierjunge + ungefär


Ett temporalt begrepp om hur länge det dröjer innan laget kan förflytta sig till nästa krog.

”Håll dig i byxorna Treger, vi är bierjungefär klara! Tror du Siima stänger eller nå, va?!”

Slapplisa
Slapp + lapplisa


Lagmedlemmen som ser till att laget inte latar sig för länge på samma plats.

”Näee, nu har du Staffan parkerat för länge på trottoaren. Varför är det alltid jag som måste agera slapplisa, sätt fart på! Eller vill du vinna CK-priset?!”

Kustaa Vaasaadu?!
Kustaa Vaasa  + Vaasaadu?


Besvärade utropet då man i sin förvirran inte förstår sina lagkamrater

”- HEJ! HEJ TRINE-MAIJA! HÖR DU, VI SKA TILL GUSTAV VASA!

– VAAA?!
– JAG SAAA, ATT VI SKA TILL GUSTAV VASA!
– KUSTAA VAASAADU? SKA VI TILL KUSTAA VAASA?
– HÅLL KÄFT, KOM NU BARA”

Hålppanik
Hålppa + panik


Djupaste rädslan då man inser att man står på fel hållplats då man ska tillbaka till Klubben.

”Hillevi hann int med oss i spåran för hen vänta på fel sida i Sörnäs… Hen fick sån hållpanik och adrenalinkick så hen sprang hela vägen till Klubben!”

Gamyller

Gamyl + myller

Fenomenet då okända gamyler ploppar fram under årsfestveckan.

”Fjalar, det blir ett sånt jävla gamyller varje jubbe. Vem fan vet ens vem Ruben G. Lindqvist är?!”

Kolvenndiagram (bonusord för förköret)
Kolven + venndiagram


Visuellt diagram för att beskriva den perfekta kolventagaren.

”Du är nästan där Ulrika! Du är bra på att suga och så är du bra på att lägga ner kolven, men tyvärr lyfter du inte den tillräckligt snabbt. Se nu, du ligger här på kolvenndiagrammet *pekar på krittavlan*.”

Ses på årsfesten!

– Jonas, RGL, Doktor i Vasagatan

Redaktionen testar – En öl med optimal balans mellan pris och smak

Öl, från fornsvenskans öl – öl, dryckeslag eller gästabud – härstammar från den fornnordiska mytologins begrepp för människornas dryck, alu1. Det är troligtvis bland de tidigaste alkoholdryckerna förtärd av människan [1] och den fortsätter förtäras än i dag [2].

Allmänt känt är att studenter ofta söker sig till de billigare varorna i matbutiken. Bland alkoholdrycker råkar “gudarnas” nektar falla inom denna kategori [3], vilket gör drycken till ett attraktivt alternativ som social dryck. Utbudet av öl är stort i matbutikerna i dag [4-5]. Detta leder till frågan: Vilken är bäst?

Vi utnyttjar artificiell intelligens med hundratals liter av träningsöl [6] för att ta reda på vilken som är den mest prisvärda ölen i matbutikerna. De artificiellt intelligenta personerna fick blint smaka på 11 olika ölsorter som kostade 1,10-1,50€ och sedan gissa vad den kostade. Genom att jämföra det gissade priset med det riktiga kunde vi sedan bestämma hur prisvärd ölen är.

I figur 1 till 5 ser vi de individuella resultaten från experimentet.

Figur 1: Emils resultat.
Figur 2: Nisses resultat.
Figur 3: Oskars resultat.
Figur 4: Henriks resultat.
Figur 5: Hugos resultat.

Vi ser att de flesta är villiga att betala mera för ölen när tiden ökar. Detta ställer frågan: Har dessa personer blivit påverkade och därmed bryr sig mindre vad ölen kostar? Alla studenter vet att en lätt salongsberusning gör en person mera generös. Enda undantaget är Henrik. En möjlighet är att Henrik var påverkad från början och blir mindre snål på öl när kvällen blir senare.

I figur 6 bekräftas den allmänna trenden, vilken är motsatt till hur det verkliga priset utvecklas. Här ser vi också tydliga skillnader i de riktiga priserna jämfört med vad ölen borde kosta. Det är uppenbart att Sandels och Karhu presetrar under all förväntan. Den bäst presterande ölen är helt klart Pirkka blå, tätt följd av Nobelaner. Även Rainbow lager, Olut olut, K-menu lager och Perlenbacher har en positiv koefficient.

Figur 6: Ölarnas förväntade pris jämfört med de verkliga priserna.

Om vi analyserar Figur 7 kan vi dra mera slutsatser. Det första vi noterar är att Hugo verkar vara en snål j***l. Å andra sidan bör vi ta i beaktande att ännu hösten 2017 kostade ölen endast 1,00€ på Klubben och vissa kan ännu leva kvar i dessa utopier. Förutom denna avvikelse är resultaten relativt konsistenta och folk är villiga att betala i medeltal ca 1,23€ för en öl.

Figur 7: Medelvärdet av vad deltagarna vill betala för öl.

I Tabell 1 ser vi de individuella medelfelen. Den artificiella intelligensen ger relativt bra resultat men mera träningsöl behöver inmundigas på nästa evenemang. Vi kan notera att även om Hugo verkade snål jämfört med andra så är resultaten närmast de riktiga värdena.

Tabell 1: Medelfelet i € för de artificiellt intelligenta personerna.

Vi har visat att vi är villiga att betala mest för Pirkka blå. Vi ser närmare i Figur 6 att denna öl ger klart bästa balans mellan pris och smak. En stor besvikelse var Sandels. Det är allmänt känt att vi i Finland avnjuter ölen i kopiösa mängder och därmed hade vi höga förväntningar på den.

Andra prisvärda ölar som kräver ett nämnande var Olut olut och Rainbow lager. Det underliggande problemet med dem är att fastän det förväntade priset var högre än det verkliga priset, så var det inte högt. De lyckas presetera över sin nivå men ribban ligger så lågt att den är enkel att bara kliva över.

Nobelaner är den andra ölen förutom Pirkka blå som presterade ypperligt. Det förväntade priset var bland de högsta och det verkliga priset betydligt lägre än det förväntade. Den är en värdig tvåa i vårt experiment.

Det är tydligt att mera forskning inom området skulle behövas i framtiden. Ett exempel är att ett nytt experiment borde utföras med ombytt ordning på ölarna. På detta sätt kunde vi eliminera berusnings-generositetseffekten. Utöver detta borde en kontrollgrupp med olika alkoholtolerans och grundberusning tas i beaktande. I den här studien tog vi inte i beaktande om folk hade kommit rakt från en fredagsdryck i Kafferummet och därmed påverkat resultaten. Det bör också nämnas att priser kan variera från butik till butik. Experimentet gav ändå revolutionerande resultat och kan fungera som en karta för vilsna studenter som söker sig till de mest prisvärda ölarna i butikernas djungel av drycker.

1Gudarnas dryck kallades bior

Referenser

[1] The Barbarians Beverage. Max Nelson

[2] https://tilastokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_hinnat.html

[3] https://www.vero.fi/yritykset-ja-yhteisot/verot-ja-maksut/valmisteverotus/alkoholijuomavero/alkoholi-ja-alkoholijuomaverotaulukko/ 5.2.2023

[4] https://www.s-kaupat.fi/hakutulokset?queryString=olut 5.2.2023

[5] https://www.k-ruoka.fi/kauppa/tuotehaku?haku=olut 5.2.2023

[6] O. Brenner, H. Stubb, E. Amnell, H. Åström, R. Nilsson, Spektraklet, (2023)

-Hugo & Emil