Etikettarkiv: Miljö

Dagen då jordens naturresurser tog slut

Den 11 april tog jordens naturresurser slut. Liknande formuleringar har dykt upp på nyhetssajter i form av fängslande rubriker. Den är dock lite missvisande: de naturresurser som jorden kan förnya under ett år tog slut. Men det är inte heller hela sanningen. Den korrekta meningen skulle vara: den 11 april 2018 tog de naturresurser som jorden kan förnya under ett år slut, ifall hela mänskligheten konsumerade som vi i Finland gör. Denna mening är dock inte alls lika dramatisk som den inledande men betydelsen var åtminstone för mig aningen chockerande.

Några länders specifika ”Overshoot Days” 2017.

Jag har levt med en naiv världsbild som säger att vi i Finland tänker miljösmart. Inte att vi går i bräschen för miljövänliga lösningar, men nog att vi skulle vara bättre än vad vi tydligen är. Enligt Earth Overshoot Day [1] så skulle det behövas 3,6 jordklot för att täcka mänsklighetens behov ifall alla konsumerade som vi i Finland gör. På Global Footprint Networks [2] hemsida finns stora mängder statistik på flera länders ekologiska fotavtryck. Finland är inte på något vis sämst i denna statistik. De länder som har minst (och således bäst) fotavtryck är oftast mindre industrialiserade.

Befolkningsmängden på jorden mellan 1950 och 2100 enligt FN:s rapport från 2017.

Ett ur globalsynvinkel mera intressant datum är den så kallade ”Den ekologiska skuldens dag” (eng. ”Overshoot Day”). Denna inföll år 2017 den 2 augusti. Då tog jordens, under ett år förnybara, naturresurser slut. Denna uppskattning är gjord med alla länders förbrukning av naturresurser i beaktande. Detta betyder att det skulle krävas 1,7 jordklot för att upprätthålla den konsumtion som mänskligheten har just nu. Då är frågan: konsumerar vi människor för mycket eller finns det för många av oss?

Överbefolkning tycks vara en av de vanligaste premisserna i moderna katastroffilmer och post-apokalyptiska thrillers. Men det är inte enbart ett billigt Hollywoodtrick. Överbefolkning är ett växande problem på många håll i världen och enligt FN:s prognos från 2017 [3] så kommer jordens befolkning vara över 11 miljarder år 2100. Detta som resultat av den fortgående stora befolkningstillväxten i Afrika (Afrika kommer enligt prognosen år 2100 tävla mot Asien om titeln som jordens folkrikaste världsdel).

Uppskattningarna som Earth Overshoot Day presenterar i form av nödvändiga antal jordklot har från flera håll fått kritik för att vara överdramatiserade publiceringsknep som tar felaktig fakta och statistik i beaktande. Personligen måste jag hålla med om att en stor del av informationen som presenteras på deras hemsida har bristfälliga källhänvisningar.

Ett faktum kvarstår dock: fortsätter vi i den takt vi håller nu så finns det en risk att framtiden kommer föra mera negativt än positivt med sig. Det är möjligt att varje enskild individ måste bidra för att en ljusare framtid ska säkras. Jag är ingen miljöaktivist, jag kommer inte heller kasta omkull min vardag för att säkerställa kommande generationers tillvaro och jag kommer definitivt inte kräva att andra gör det. Men jag kommer göra någonting. Jag kommer att försöka ta det miljösmarta alternativet ibland när tillfället ges. Och jag önskar att flera skulle försöka samma.

Sebbe H, ibland miljömedveten fysiker.

Källor:
[1] https://www.overshootday.org/
[2] https://www.footprintnetwork.org/
[3] https://esa.un.org/unpd/wpp/Publications/Files/WPP2017_KeyFindings.pdf

Varför ser vi inte stjärnorna?

Tycho Brahe kunde göra noggranna mätningar av stjärnors positioner redan på 1500-talet med hjälp av endast sina ögon. Det här går inte mera att göra i stora delar av världen, på grund av så kallade ljusföroreningar som gör stjärnor och andra himlakroppar svåra att urskilja. Ljus som riktas uppåt mot natthimlen är mycket störande ur en astronoms synvinkel och är orsaken till att teleskop som används i forskningssyfte placeras på avlägsna platser i t.ex. öknar.

cloud_comparison
http://userpage.fu-berlin.de/~kyba/images/night_cloud_comparison.html

Ljusföroreningar uppstår då artificiell belysning används ineffektivt till exempel då den är felriktad eller då man använder för starka lampor. Nu under årets mörkaste tider kan det vara svårt att tänka sig att det kunde finnas för mycket ljus. Vi vill ju ha allt ljus vi kan få och människor reser till och med söderut så här års för att se en skymt av solen, men ljusföroreningar kan ändå vara ett kostsamt miljöproblem.

Ljusföroreningar kan delas in i olika typer beroende på hur ljuset stör omgivningen. Den första typen är ljus som oavsktligt kommer in i bostäder, den andra typen är bländning som till exempel kan orsaka farosituationer i trafiken, som tredje typ finns överdriven belysning av t.ex. byggnader, den fjärde typen är otydlighet som uppkommer på grund av för mycket belysning på samma plats, t.ex. så att räddningsvägar inte syns tydligt och som femte och sista typ den karakteristiska orangea natthimlen som syns ovanför större städer.

Cirka 70 procent av finländarna bor i städer och har blivit vana vid upplysta omgivningar. Undertecknad har hört om högstadielärare i Helsingfors som måste stänga in elever i ett mörkt rum utan fönster för att övertyga dem om att det verkligen kan bli så mörkt att man inte ser någonting alls. Andra fenomen som människor uppenbarligen inte mera känner till på grund av ljusföroreningar är norrsken och hur Vintergatan ser ut från jorden. I amerikanska städer har det vid strömavbrott hänt att människor ringt nödnumret för att de blivit förskräckta när de första gången sett Vintergatan, eftersom den normalt inte syns i de starkt upplysta städerna.

composite_map_of_the_world_2012
http://earthobservatory.nasa.gov/NaturalHazards/view.php?id=79765

Problemen som uppkommer på grund av ljusföroreningar är främst att energi används i onödan och tär på naturresurserna och att någon, ofta skattebetalare, skall betala för denna energi. I USA kostar detta cirka 10 miljarder dollar per år och trots att dollar inte är en energienhet kan man anta att det finns en del kärnkraftverk som är igång helt i onödan bara på grund av detta. Så naturen tar skada och vi betalar dessutom för det, men drar vi själva någon nytta av detta ljus?

Tyvärr är svaret ofta nej. Ljusföroreningar kan påverka människans sömncykler och hormonproduktion på samma sätt som vi har hört att blått ljus från dator- och telefonskärmar gör. Redan ljus som är starkare än en lux kan få melatoninproduktionen att stanna av. Det här gör att kroppens inre klocka rubbas och att kroppen inte varvar ner. Melatoninet reglerar också hormonnivåer i kroppen och man tror att rubbningar i melatoninnivån kan leda till förhöjd risk för bröstcancer och fettma.

Man tror att växter inte påverkas så mycket av artificiellt ljus, medan djur påverkas på samma sätt som människor. Dessutom kan djur få svårt att orientera sig. Till exempel fåglar, insekter och sköldpaddor orienterar i naturen med hjälp av solen. Om det då finns en stark artificiell ljuskälla kan det hända att fåglar flyger in i lyktstolpar eller att sköldpaddor simmar mot städer istället för havet. Det finns också fall där djur har nytta av artificiellt ljus, t.ex. en del fladdermöss har lärt sig jaga i närheten av gatlyktor eftersom insekter samlas där.

Som tur kan man lösa många av ljusproblemen med lite ingenjörskonst. Det viktigaste är att tänka på att inte rikta ljus ovanför horisontalplanet. Det går att göra till exempel genom att avskärma ljuskällor på rätt sätt så att de lyser neråt, genom att belysa fasader uppifrån ner istället för nerifrån upp och förstås genom att släcka onödig belysning.

Celina