Etikettarkiv: Kvantfysik

Kalla kvant kristallkronor kör kryptografin kaputt: kapitel 1

Richard Feynman lade fram idén om kvantdatorer på 80-talet och länge har de bara existerat som teori. Det är först nu under de några senaste åren, när all hajp har tagit fart, som vi faktiskt kan börja göra produktiva saker med verkliga kvantdatorer. Men vad är en kvantdator och hur skiljer den sig från en klassisk dator? Varför är hajpen så stor? Vi hoppas kunna besvara några av den nyfikna läsarens frågor med en artikel-trilogi om kvantdatorer.

Kuin kaksi marjaa: ena använder sig av elektroner som i sin rörelse påverkar kvantmekaniska vågor för att lysa upp din vardag och andra är en kvantdator.

Först lite bakgrund inom informatik. En bit är en enhet av information och samtidigt den minsta mängden information som går att representeras, dvs. 0 eller 1. En bit kan implementeras på flera sätt: t.ex. som en mikroskopisk magnetisk sektor på hårdskivan eller som elektrisk laddning i datorns processor. Implementationen av en bit kallas för en fysisk bit.

Okej, nu hoppar vi in i kvantvärlden. Nu kan man ta nytta av så kallad superposition och istället använda sannolikheter för att beskriva information i kvantbitar; qubitar. När en qubit är i superposition av 0 och 1 så är den praktiskt taget bådeoch samtidigt i stället för att vara nåndera. Först då du observerar qubiten så antar den ett definitivt tillstånd och man säger att den kollapsar till 0 eller 1. Detta kan kännas väldigt abstrakt, men det är det underliga formalismen i kvantmekaniken. Qubiten representeras ofta med följande symboler:

där och är sannolikheterna att mäta respektive 0 och 1. T.ex. om a²=0.5 så är det 50 % sannolikhet att du skulle mäta 0 och 50 % sannolikhet att du skulle mäta 1 på din qubit.

Ett centralt fenomen inom kvantdatorer, och kvantmekaniken i överlag, är något som kallas för sammanflätning (eng. quantum entanglement). Det innebär att alla qubitar påverkar varandra med mysko kvantmagi, också känd som ”spooky action at a distance”. Försök inte förstå varför eller hur sammanflätningen fungerar för ingen annan gör det heller.

De oranga rutorna till vänster representerar bitar medan lila rutorna till höger representerar kollapsade qubitar. Märk att en kollapsad qubit innehåller de lika mycket information som en vanlig bit (0 eller 1). Qubitar som är i superposition (dvs. har inte ännu kollapsat) kan dock ligga någonstans där emellan.

Fenomenet innebär att du inte behöver veta enskilda qubitars värde för att veta tillståndet av hela systemet. Mängden processerbar information i en vanlig dator ökar linjärt med antalet bitar, medan i en kvantdator ökar processkraften exponentiellt med antalet qubitar. Så om du lägger till en qubit till din kvantdator så blir den i princip ”dubbelt bättre”. Det här är en av de sakerna som gör kvantdatorn kraftig.

Precis som med klassiska bitar finns det också fysiska qubitar av flera slag. Den vanligaste typen utnyttjar supraledare: material utan elektrisk resistans. Här är dina qubitar olika roterande strömmar i ett supraledande material. De kan rotera antingen medsols eller motsols, där den ena riktningen motsvarar värdet 0 och den andra 1. Genom att utföra mysko kvantoperationer på qubitarna, kan man få dem i en superposition av 0 och 1 samt sammanflätade med varandra. Strömmen går då både medsols och motsols med vissa sannolikheter tills man mäter riktningen hos den. I detta tillstånd kan man använda strömmarna som qubitar för att utföra vissa beräkningar som skulle kräva alltför mycket tid hos en normal dator.

Det här var en liten introduktion till kvantdatorer. I nästa artikel avslöjar vi en massa coola saker man kan göra med dem och hur du kan ha en egen kvantdator hemma hos dig (bara du inte bor i Majstranden).

Hugo & Waffe

Lär dig kvantfysik, medan du har roligt?

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, men om du, så som jag, hellre läser de tusen orden i en bok, men för tillfället har idétorka gällande bokval, så är detta artikeln för dig. Under alla mina år som bokmal har jag aldrig tänkt tanken att man skulle kunna kombinera sitt intresse för naturvetenskap med nöjet av att läsa en bok, men nu kan jag meddela att detta i allra högsta grad är möjligt. Fysiker, håll fast vid er hatt, ty detta är exakt den bok som ni inte vetat att ni längtat efter.

”How to teach quantum physics to your dog” av Chad Orzel är den perfekta blandningen av gullig humor, kvanfysikens under och lättbegriplig dialog.  Precis som bokens titel lite antyder så handlar boken om hur man lär ut kvantfysik till sin hund (om man nu råkar äga en sådan), eller mer direkt hur författaren lär ut kvantfysik till sin egen hund. Och trots att läsaren av denna bok troligtvis inte är någon hund, är den lättförståelig även för denne.

I egenskap av en person som läst en del fysik på universitetsnivå, så kan jag ärligt säga att jag troligtvis lärt mig mer om kvantfysik från denna bok än från någon av kurserna jag hittills gått. Precis så som man borde göra så börjar denna bok med att förklara grunderna för kvantfysik, för att sedan gå vidare till svårare saker. Men även de svårare sakerna blir lättare att förstå när de sätts i sådana exempel som en hund förstår.

Vem vill inte lära sig hur diffraktion fungerar genom att att höra exempel om hur en hund ska fånga en ekorre på andra sidan dammen, eller varför hunden förtjänar hundgodis på grund av Schrödingers katt. Varför inte höra hur tunneleffekten skulle kunna användas för komma genom grannens staket till andra sidan.

Boken byggs upp väldigt enkelt, först har författaren en diskussion med sin hund, Emmy, varpå hunden försöker lösa ett problem med kvantfysik. Efter detta kommer en del bakgrundinfo om ett visst fenomen inom kvantfysiken, till exempel Heisenbergs osäkerhetsprincip, och förklarar vad den betyder i lite mer vetenskaplig ton. Så gott som alla av de viktigaste fenomenen inom kvantfysiken tas upp i denna bok och förklaras grundligt.

http://images.iop.org/objects/ccr/cern/51/3/27/CCboo2_03_11.jpg

Jag kan inte annat än rekommendera denna bok till alla som vill lära sig om kvantfysik och ha roligt medan man gör det. Fastän man kanske tror att man inte vill lära sig om kvantfysik är denna bok ändå att rekommendera, eftersom den högst troligen kommer att ändra ditt sett att se på detta ämne.  Boken är ett underhållande tidsfördriv, men framför allt ett enkelt sätt att lära sig grunderna för den moderna fysiken. Boken har tyvärr inte blivit översatt till svenska, men detta kan vara ett bra sätt att öva på din engelska eller varför inte på din tyska, genom att läsa den tyska översättningen Schrödingers Hund : Quantenphysik (nicht nur) für Vierbeiner. Chad Orzel har även skrivit två a}ndra böcker; How to Teach Relativity to Your Dog och Eureka! Discovering Your Inner Scientist. Vilka båda två har samma stil över sig.

 

Sandra