Redaktionens chilifest 2018

Den 9e april samlades redaktionen åter för testning.

I vår testades torkade Bhut jolokia chilin, a.k.a. Naga jolokia eller Ghost peppers. Dessa chilin är förfärligt starka och var certifierat  världens starkaste chili från 2007-2010. Styrkan av chilin mäts i en så kallad Scoville-skala. Scoville-skalan är proportionell med koncentrationen av kapsaicin, vilket orsakar den upplevda hettan av chilin. En jalapeño rankas kring 5 000 Scoville, en stark habanero rankas kring 100 000 – 300 000 och pepparsprej upp till 5 miljoner. Bhut jolokia chilin som starkast är omkring en miljon Scoville-enheter.

Ovan syns de torkade Bhut Jolokia halvorna.

Som förberedning köpte vi var sin mjölkprodukt för att skölja ner den fettlösliga kapsaicinen. Som en introduktion fick alla åt sig en ”mediumstark” spansk röd chili.  Redaktionen enades om att dessa chilin var extra milda och smakade som paprikor. Vi kryddade sedan chilina med diverse chilisåser för att piffa upp dem lite. Efter detta var det dags för grande finalen…

Vår idé var att äta en Bhut jolokia halva och sedan (försöka) recensera en film eller serie. Först efter recensionen fick recensenten ta åt sig sin munsköljande mjölkprodukt. För att få de torkade chilina ner för strupen tillsatt vi en tesked Devil’s Salad salsa.

Vi lottade om ordningen med hjälp av tärningskast. Frans blev utlottad som den första försökskaninen. Robert var andra och Sebbe valdes till tredje. Paul var fjärde i kön och till sist fick jag min tur. Nedan finns det bilder och redaktionens kommentarer om chilifesten.

Frans lyssnar på Pauls instruktioner före tagningen.

Redaktionen testar chili var verkligen inte min idé. Jag tål inte stark mat nästan alls, men å andra sidan så skall man väl alltid försöka och vara öppen mot nya upplevelser! Jag skulle recensera den första Star Wars filmen (alltså Star Wars – A New Hope, ifall någon inte visste), och trodde det skulle vara en lätt grej för jag har sett en flera gånger och kan handlingen “relativt”bra. Men detta var ju inte sant; jag var den första att testa vår chili och chilin vann mig helt 100-0. Det var länge sedan jag grät så mycket, men nu är det över :)”

– Frans

Robert är bestämd och redo att äta sin chili.

”Innan jag stoppade chilin i munnen hade jag inte egentligen tänkt på hur det skulle kännas. När jag sedan började recensera Star Wars Episode III: Revenge of the Sith förstod jag så småningom implikationerna av att inmundiga en Bhut Jolokia. Vätskor började flöda ut ur diverse hål i ansiktet och tungan kändes som om den satt fast i en skog av glödande järnspikar. Själva recensionen gick inte så bra, men åtminstone fick jag med Anakins och Obi Wans episka duell på planeten Mustafar, vars infernaliska hetta var det närmaste som kunde jämföras med upplevelsen i min mun.”

”10/10, would suffer again” – Robert

Bild på Sebbe strax efter hans recension. Frans sitter bakom med en ”Thousand Yard Stare”.

”Kryddstark mat är inte något som hör till min vardag. Jag har dock alltid trott att jag kan hantera kryddstark mat väl. Det visade sig vara fel. Helt fel. Jag försökte rescensera och återge handlingen i Pulp Fiction men jag kom inte längre än halvvägs innan jag kastade in handduken. Smärtan koncentrerade sig till en punkt längst bak i munhålan, och kändes som om ett vitglödgad knivblad pressades mot svalget. En liter yoghurt och en timme senare hade smärtan förflyttat sig ned till magen och där låg den och glödde resten av kvällen.”

”Aldrig mer.” – Sebbe

Paul ögar misstänksamt på sin chili-cocktail.

”Vi fruktade vad som var att komma, medan alla också verkade ivriga över att prova på något dumt (och kanske även en aning masokistiskt). Jag var fjärde i tur, så jag hann se hur andra redaktörer tog sig igenom det brinnande infernot förrän det blev min tur. Jag kryddade min chili med lite extra hotsauce för att försäkra en eldig upplevelse, och det var ju nog en upplevelse. Hjärtat började bulta hårdare, medan det blev svårare att prata. Recenserade kort filmen The Illusionist medan jag “njöt” av chilin. Slutliga värderingarna för min del blev 9/10 för filmen och 22/22 (lite för mycket) för chilin.”

– Paul

Till sist var det min tur. Ärligt talat så hade jag förväntat mig en mera smärtsam upplevelse. I början brände chilin förfärligt (speciellt när det började svida i näsan) men ganska strax efter det började lågorna dö ut. Jag recenserade den animerade tv-serien Avatar: The last airbender, och när jag kom till andra säsongen beslöt jag att ta en till chili, ifall den första råkade vara en svaging. Jag höll genomgången en aning kortare för de två sista säsongerna, fast jag tycker jag skulle ha klara av det en längre tid. Jag ger Avatar-serien en 4/4 och chilin en 8.3/9.

Vi filmade även allting, for science!  Här finns en kompilation av de bästa och värsta delarna av hela prövningen: https://www.youtube.com/watch?v=tu-WTqbqdn0

Tackar till Sonja Wikström för klippningen av chilifest-videon!

Waffe

PS. Om någon vill pröva på en likadan Bhut jolokia så kan ni kontakta mig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *