Kategoriarkiv: Blogg

De bättre spektrala artiklarna

Redaktionen testar: Pandemia

Har du tröttnat på Bang! och Rummikub? Redaktionen utreder huruvida detta spel kunde passa in i Spektrums kafferum. Pandemia har varit populärt hos kemisterna i Opsos.

Namnlös

Pandemia utgavs år 2009 och har vunnit några pris för årets bästa brädspel. Spelet är designat för två till fyra spelare och den uppskattade speltiden är 45 minuter. I Pandemia samarbetar alla spelare för att tillsammans bota och utrota de sjukdomar som hotar förstöra världen. Det finns ett par olika sätt att vinna spelet samt möjlighet att variera på svårighetsgraden.

Redaktionen spelade två omgångar för att alla skulle få pröva spelet och för att pröva olika svårighetsgrader.

Att komma igång visade sig vara en aning klurigt, reglerna var inte de enklaste att greppa så vi var väldigt tacksamma över att Tuomas råkade vara på plats och kunde hjälpa oss på traven. Var inte rädd, det handlar inte om att reglerna skulle vara väldigt många, utan snarare att spelmekaninken var annorlunda jämfört med något som åtminstone undertecknad spelat förut.

SPEL NR 1 gick förvånansvärt bra; Jeremias, Sandra, Celina och Sebbe vann spelet på medelsvår svårighetsgrad utan att egentligen märka det. Eftersom spelet spelas med öppen hand (korten på bordet) så kan också personer utan egentliga roller delta genom att fundera ut alternativa strategier, vilket möjliggör flera spelare än paketet antytt. Undertecknad ansåg att det gick bekvämt att spela med 6-7 personer också, varav 2-3 inte har spelknapp eller turer i spelet. Diskussionen var det viktiga och den kunde alla delta i.

SPEL NR 2 gick sämre; vi valde den svåraste svårighetsgraden och tog stryk. Det spekulerades att det kunde bero på att vi drog sämre karaktärer eller en sämre kombination av dem. Var det bara otur eller dålig spelteknik? Båda omgångarna tog ca 45 minuter, den första kanske aningen längre då det funderades mycket på reglerna.

Redaktionens konsensus var att spelet var annorlunda på ett bra sätt, men på grund av den långa speltiden och svårigheten att komma igång så kanske det inte skulle lämpa sig för kafferummet. Alla tyckte om att man spelar med öppen hand och i samarbete med de andra spelarna. Vi skulle rekommendera detta spel för brädspelskvällar där hemma.

3 / 5 bakterier

 

Iris

Lite historia om längdenheter

meter-551288_1280

Mått baserade på människokroppen
I samband med att handeln utveklades i Egypten under år 2700 – 2300 f.Kr. uppstod behovet av ett standardiserat längdmått. Man började därför mäta längd i enheter utgående från kroppsdelar, t.ex. fot, aln och tum. Det första standardiserade måttet man känner till var en cubit som motsvarade längden från armbågen till den yttersta fingerspetsen, men det var inte så exakt, en cubit kunde vara allt mellan 380 mm och  529 mm. Man tillverkade en standardcubit som var en stav med längden en cubit, som även var indelad i 28 delintervall. Dessa delintervall var i sin tur indelade i mindre delar. Under samma tid hade man i Indien ett annat måttsystem. Det baserade sig också på människokroppen och där var det kortaste avståndet 3,5 centimeter och det längsta 3,35 meter.

cubit_new

Enhetliga mått i Europa
I Europa väcktes tanken på standardiserade mått på 1200-talet då man standardiserade några enheter i England. Det tog dock enda till 1600-talet innan man i verkligheten började sammanställa enhetliga måttsystem. I Sverige användes alla möjliga olika inexakta mått under den här tiden och dessutom användes det i Finland, förutom de svenska måtten, även ryska och engelska mått. Därför fick Georg Stiernhielm år 1665 i uppgift att konstruera ett system där vatten utgjorde sambandet mellan längd, massa och volym. Han föreslog också att man skulle använda decimalsystem med 10 som omvandlingsfaktor, men detta antogs först år 1855 i Sverige.

Nederländaren Christiaan Huygen föreslog i sin tur år 1669 att en längdenhet skulle vara längden på en sådan pendel som gjorde en enkel svängning per sekund. Senare kunde man dock konstatera att den längd på pendeln som gav en periodtid på två sekunder berodde på pendelns geografiska latitud, dvs. längden varierade beroende på dess geografiska läge, och därmed förkastades idén.

Den franska kyrkoherden Mounton föreslog en enheten, milliare, som skulle vara det samma som längden längs jordytan för en bågminut, dvs. 1/60 grad. Enheten skulle decimaldelas. Därför gjorde man under början av 1700-talet mätningar i Peru, norra Sverige och Sydafrika för att bestämma ett medeltal för en bågminut och på så sätt längden av en milliare. Idag används inte namnet milliare, utan nautisk mil för den här enheten, men man har under 1900-talet valt att fixera enheten till att vara exakt 1852 meter istället för att vara kopplad till vinkelmätning.

stiernhielm

Metersystemet
Efter den franska revolutionen gjorde man ett nytt försök att anta ett universellt längdsystem. Då föreslog man att man skulle använda längden på en sekundpendel vid den 45:e latituden. Detta förslag kom ändå att kullkastas av förslaget att använda Mountons tanke på att utgå från jordens omkrets.

Man delade in sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Parismeridianen i 10000 delar och kallade en del för en meter. För att få reda på hur lång en tiotusendel av den sträckan var mätte man avståndet från Dunkerque till Barcelona och med hjälp av triangulering kunde en meter räknas ut. År 1799 började metersystemet användas, men det tog ännu sju år innan man hade gjort tillräckligt noggranna mätningar för att man skulle kunna tillverka en måttstav med längden en meter, den s.k. Arkivmetern.

Senare märkte man att man hade mätt fel och att Arkivmetern egentligen var ungefär 0,2 millimeter för kort, men då var det för sent att ändra den. Istället ändrade man definitionen till längden på Arkivmetern.

En noggrannare meter
I och med nya forskningsområden och ny mätutrustning kom krav på en noggrannare definition av metern under mitten av 1900-talet. År 1960 definierades metern på nytt. Då var den 1650763,73 våglängder av orange ljus hos isotopen krypton-86. Denna definition kom man fram till genom att mäta det uppmärkta avståndet på Arkivmetern.

En ännu bättre definition, som även är den nuvarande, definierades i och med att man lärde sig bygga lasrar. Med hjälp av lasern kunde man bestämma ljusets hastighet väldigt exakt och därmed bestämde man år 1983 att metern är den sträcka ljuset hinner färdas på 1/299792458 sekunder.

Celina

Källor:
http://www.bgf.nu/historia/6/matt.html#1
https://en.wikipedia.org/wiki/Cubit
http://www.sp.se/sv/index/information/history/length/sidor/default.aspx
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1044/Problematikimatematiskenhetsteknik.pdf
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nautisk_mil
http://fof.se/tidning/2003/2/metern-for-evigt-felmatt
http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/MaattOchVikter

Bildkällor:
https://pixabay.com/sv/
http://www.shiklesfineartcreations.com/projects.php?action=viewProject&projectUID=43
http://www.vasteras-ff.se/vff/nyhet.php?nyhet=59

Spektrum, vad är det?

Den här artikeln är till er gulisar som nyligen startat era universitetsstudier.  Allting är säkerligen nytt och spännande och helt jätteförvirrande.  Vad var nu en sits igen? Och Spektrum, vad är det och vad gör vi egentligen? Här kommer jag att ta upp några saker som kan vara bra att veta och vilka evenemang man ska hålla upp ögonen för!

Jag tänker börja med lite grundfakta om Spektrum som kan vara intressant att veta.  Spektrum grundades år 1933 och kallades då för Svenska Kemistklubben.  Eftersom även andra än kemister blev medlem så ändrades namnet senare till Spektrum.

Spektraklet, som är vår föreningstidning, utkommer tre gånger i året. En av dessa tidningar är helt tillägnad er gulisar. Detta år finns där information om tutorerna, styrelsen, viktiga byggnader och mycket mer. Alla artiklar publiceras på nätet och finns att läsas om och om igen.

Klubben, legendarisk kolkällare som fungerar som vårt klubbutrymme.  Där hålls största delen av sitserna och programmen.  Klubben har sett allt under sina 45 år som klubblokal för Spektrum och de flesta spektrumiter har troligen sett mer än tillräckligt av Klubben under sina år med. Adressen dit är Kyrkogatan 10, under Kotipizza.

klubben

Kafferummet är spektrumiternas tillflyktsort i Gumtäkt. Rummet går att hitta i Exactum på första våningen. Där finns allt från sällskapsspel till tilltugg innan föreläsningarna. Kafferummet fanns tidigare i Chemicum men flyttades förra året till Exactum till allas förtjusning.  Där finns nästan alltid spektrumiter att tala med.

Ina är Spektrums egna maskot. Hon brukar oftast befinna sig på de mest otänkbara platser och är mycket hemlighetsfull. För att vara en åsna är Ina väldigt smart, hon kan bland annat trösta ledsna (fulla) spektrumiter och försvinna spårlöst när denne spektrumiter vaknar nästa morgon på Klubben.

iina

Sångboken är ett av de mest heliga objekten för en Spektrumit. Förra året så förnyades utseendet på den och sångerna uppdaterades. För alla nya studeranden så löns det verkligen att köpa den, mest för de fantastiska sångerna, men också för de otroliga  illustrationerna. Under alla de kommande Spektrumsitserna som ni kommer att delta i så kommer det att sjungas ur just denna sångbok.

sångbok

Ruben G Lindqvist är en omnämnd person inom Spektrum. Mycket mystik och mytologi cirkulerar runt denna figur. För att få de bästa historierna och de mest sanningsenliga bör man prata med en gamyl (en spektrumit som varit medlem fler än fem år).

Spektrumiter är väligt sportiga till naturen, däför ordnas det (efter bästa förmåga) ett sportevenemang ungefär en gång i veckan. Ibland görs det även större satsningar, i somras deltog vi i Jukola-kavlen och Venla-kavlen, men även sånt som bågskytte och kanotpolo har testats på.

jukola kanotpolo

Något som varje spektrumit brukar se fram emot är herr- och dammiddagen. Dessa middagar (sitser) ordnas så att herrarna planerar damernas och vice versa. Dessa brukar vara hjärtliga spektakel som det pratas om i flera år efteråt. Om det finns något som man inte vill missa, så är det just dessa middagar. Bästa med dessa middagar är att det är minst lika roligt att planera dem, vilket man kan läsa om i en tidigare artikel här.

herrmiddag

Inom spektrum ordnas det inte bara fester utan också bland annat temakvällar och massor med annat skoj. Faktum är att endast er fantasi sätter gränserna. Det kan ordnas vetenskaplia experiment, som ni kan läsa mera om här, eller sen filmkvällar med temat Ghibli. Allt är möjligt, så om ni har egna idéer ska ni kontakta programchefen och ge hen inspiration.

ghibli

För er gulisar så kommer Gulissitsen och Gulisintagingen att vara två av de viktigaste händelserna under detta år. Under Gulissitsen så går man genom hur man sitsar, vad det är  och varför man gör det. För alla förstaårsstuderanden är detta alltså ett ypperligt tillfälle att lära sig om sitsande, men också ett tillfälle att närmare göra bekantskap med styrelsen och tutorerna. Gulisintagningen är även det något helt otroligt! Detta bör man inte missa, chansen att få umgås med sina studiekompisar och sedan sitsa med de övriga spektrumiterna!

Under tiden som ni studerar kommer ni att få lära er mycket mer om såväl Spektrum, som andra föreningar och Nationer. Denna lilla artikel finns endast till för att ni lite ska hänga med när någon börjar prata om händelser från tidigare, eller om saker ni inte hört talas om tidigare. Bästa sättet att får reda på något är dock att fråga direkt, speciellt gamylerna berättar gärna om det förgångna och håller liv i de gamla traditionerna.

Sandra