Kategoriarkiv: Blogg

De bättre spektrala artiklarna

Role-playing: Bara roligt, eller också vettigt tidsfördriv?

Efter januari-måmö hade flera spektrumiter möjligheten att delta i ett bordsrollspel, men alla var inte riktigt bekanta med vad ett rollspel är. Vad är alltså ett rollspel för något och vad betyder RPG?

RPG är en engelsk förkortning för Role-Playing Game, dvs ett rollspel. Att spela rollspel är något som många anser vara ett roligt tidsfördriv, fastän rollspel faktiskt också kan ha nyttigare roller, exempelvis i pedagogiskt syfte då man vill utveckla individer och grupper att hantera olika situationer. Även i psykoterapi används rollspel för att stärka en individs psyke och för att få två parter att förstå varandra bättre. Men vad innebär det då att spela rollspel?

Rollspel handlar om att personen som spelar får en roll den ska leva sig in i. Som konstaterat tidigare kan rollspelen ha något ändamål som att lösa problem, eller få en individ att utvecklas psykiskt, men vanligare är att stöta på rollspel som underhållning. Som underhållning förekommer rollspel i flera former. Termen RPG används vanligtvis för datorrollspelen som handlar om att spelaren ska styra en hjälte eller hjältinna igenom äventyret som lagts upp. Exempel på RPG är spel från ”Final Fantasy” eller ”The Legend of Zelda”-serierna. Den andra varianten av rollspel är bordsrollspel där spelet är ett sällskapsspel med ett berättarmedium. Som exempel för denna variant kan spelet Dungeons & Dragons tas. Oftast är berättarmediumet en person som fungerar som spelledare genom att berätta vad som händer och spela övriga roller i spelet. Denna variant går ut på att alla spelare, förutom spelledaren, skapar en karaktär de ska spela. Spelarna ska sedan tillsammans delta i händelser som spelledaren har kontroll över. Oftast används tärningar för att skapa mera spänning och för att bestämma hur bra det går för en karaktär. Som exempel kan tas: ”Jag vill hoppa över en ravin” – personen i fråga kastar en sexsidig tärning och får en etta, vilket leder till att personen faller ner i ravinen. Om personen däremot kastat en sexa, kunde han ha klarat av hoppet utan några problem.

 

Dungeons_and_Dragons_game
Ett gäng som spelar Dungeons & Dragons

Spektrum RPG, det nyligen skapade spelet av den sistnämnda varianten, hade sin premiär efter januari-måmö där spelledaren kallades för studiehandledare och delade ut studiepoäng åt studeranden, dvs. spelarna. Spelarna hade möjlighet att i början välja om de var mer insatta i att studera, gå på gym eller vara social, genom att dela poäng över sina egenskaper. Vissa var mer atletiska, medan andra var supersociala. Spelet spelades genom att varje spelare i tur och ordning fick välja vad de gjorde under perioden, med andra ord under sin tur. Under perioden kunde studeranden bl.a. tillbringa sin tid på gymet, på att läsa inför tenter eller delta i spektralt program, vilket varierade från period till period. I slutet av varje period deltog studeranden i tentveckan och beroende på hur de tillbringat sin tid fick de ett visst antal studiepoäng. Tärningskast hade också stor påverkan på slutresultaten i spelet.

För att komma tillbaka till frågan i rubriken, så kan svaret vara någondera, beroende på hur mycket man anser sig få ut genom att spela något rollspel. I början nämndes några praktiska tillämpningar av rollspel, men även bordsrollspelen kan anses vara nyttiga. Då man sätter sig in i en roll och måste fundera på hur karaktären i fråga beter sig och talar, så kan det plötsligt krävas en massa improvisation, beroende på spelledarens kedja av händelser. För att inte nämna spelledarens roll, där spelledaren måste anpassa sig till de andra spelarnas improvisation och hålla spelet igång utan desto större störningar.

Då man spelar bordsrollspel övar man alltså, beroende på hur mycket man sätter sig in i rollen, på att improvisera och vara kreativ med det som givits. Genom att träna upp denna sida hos sig själv kan man eventuellt bli bättre på att hitta på nya lösningar till problem som uppkommit i verkligheten. Men såsom med största delen av alla ”intelligensspel”, så kommer man troligtvis inte att kunna lösa millenieproblem genom att hitta på hur man effektivt kan slå ner en drake. Om man däremot gillar att spexa och uppträda, så ger rollspel en bra möjlighet för att öva på improvisation.

Enligt undertecknads åsikt, så är rollspel, framförallt bordsrollspel, ett roligt sätt att fördriva sin tid med vänner, samtidigt som man lär sig att uppträda och tänka kvickt. Man lär sig mer ju mer man lever sig in i rollen man spelar.

Paul

Redaktionen testar: Glögg

Redaktionen har prövat de hetaste lillajulsdrinkarna.

I panelen: Sebbe, Iris, Sandra, Celina och Fanny.

Vitsorden är ett medeltal av paneldeltagarnas individuella vitsord. Pepparkakorna var Annas klassiska pepparkakor och proportionen sprit till glögg bestämdes av paneldeltagaren själv.

Sakliga varianter

Rauschgoldengel Glühwein – 9,99€/l – alkoholhalt 10% – ekologisk
Panelen tyckte denna glögg smakade aningen surt, kanske lite som ett billigt lådvin med kryddor. En paneldeltagare tyckte att den luktade ganska illa och de flesta tyckte drycken smakade värre tillsammans med pepparkaka. Vitsordet låg kring 1,6/5.

Herrljunga glögg – 13,19€/l – alkoholhalt 15% – ekologisk
Till skillnad från den förra doftade denna glögg gott. Ur doften kunde man tydligt urskilja kanel och nejlika. Den prisades av alla i panelen och valdes till ”Bäst i test”. Tyvärr blev den spritigare med pepparkaka, men det kunde panelen förlåta. Vitsordet låg på en stark 4,4/5

Marli Premium Glögijuoma, Mustikkainen – 1,85€/l – alkoholfri
Denna saftglögg passade bra med pepparkaka, men dög inte till mycket annat. Doften beskrevs så här: ”billigt smaksatt te” eller ”lik pokémontuggumin/-godis man kunde köpa från en bowlinghall i Jakobstad” och smaken lik vattnig hubbabubba. Den fick vitsordet 2/5.

Marli Perinteinen glögi, koncentrat – 7,38€/l – alkoholfri
För att citera panelen: ”Den klassiska glöggsmaken”, ”perusglögg”, ”doftar nami, smakar nami, är nami”. Det enda panelen var oenig om var hur mycket glöggen skulle spädas ut. Vitsordet blev 4,2/5.

Aningen mindre sakliga varianter

… för det är ingen riktig lillajul utan absint.

Marli Mustikkainen med Negrita Dark rom (alkoholhalt 37,5%)
En överraskare! De flesta ansåg att denna blandning var en klar förbättring till hubbabubbaglöggen. Den smakade fortfarande sött, men var kryddigare tack vare rommen. Passade även bra till pepparkakan. Vitsordet blev 3/5.

Marli Perinteinen med Negrita Dark rom (alkoholhalt 37,5%)
Endast en paneldeltagare tyckte detta missfoster var drickbart. Andra beskrev smaken som lustig, eller rentav lik bränd plast. En paneldeltagare skrev endast ”NEJ!”. Vi gjorde detta misstag så att ni inte ska behöva göra det. 1,2/5.

Marli Mustikkainen med Valio sockerfri blåbärssoppa
(Först i skrivande stund förstår den paneldeltagaren som var ansvarig för införskaffandet att sockerfri inte betyder osötad. Blåbärssoppan innehåller sötningsmedel som ace-K och aspartam. Kanske en med socker hade varit bättre…?)

Med att tillägga blåbärssoppa i blåbärsglöggen gjorde vi den redan tvivelaktiga glöggen ännu mindre ”glöggig”. Blandningen smakade konstgjorda blåbär. Den var helt OK med pepparkaka, men det var nog inte värt besväret. Varför prövade vi inte blanda blåbärssoppa i Marli Perinteinen? Ugh. 1,2/5

Marli Mustikkainen med Brainwash Absinth (alkoholhalt 60%)
Doftande av anis eller likt ”något man får hos tandläkaren” delade denna blandning panelens åsikter. Den var den första blandningen som vissa dömde odrickbar, andra tyckte den var intressant. Den passade inte så bra med pepparkaka.  Vitsordet blev 2/5 trots några nollor.

Marli Perinteinen med Brainwash Absinth (alkoholhalt 60%)
Åter igen delade åsikter: vissa valde att inte smaka alls, andra tyckte den var helt okej. Tycker du om anis så kanske du tycker det är drickbart. 1,2/5

Marli Perinteinen med Makers Mark (alkoholhalt 45%)
En ganska neutral blandning, väckte inga starka känslor. Smaken var helt bra, i synnerhet om man tycker om whisky. 2,6/5

Marli Mustikkainen med Becherovka (alkoholhalt 38%)
En ganska balanserad blandning som får en trevlig (eller beroende på smak, otrevlig) besk och kryddig eftersmak. Doften var bra och blandningen passade bra med pepparkaka. Detta var den bästa blandningen vi testade med vitsordet 3,2/5.

Marli Perinteinen med Becherovka (alkoholhalt 38%)
Ett ganska enat ”njäää” av panelen. Lutade mot ”njooo” med pepparkaka. Tämligen ointressant. 1,4/5

Marli Perinteinen med Cointreau (alkoholhalt 40%)
Cointreaun täckte glöggsmaken ganska mycket, om man tycker det är en bra eller en dålig sak beror på vad man tycker om Cointreau. Kombinationen dömdes helt bra. 2.6/5

Slutsatser

Blåbärsglöggen som i sig själv smakade pyton, gav förvånansvärt nog de bästa blandningarna.

Blanda med en sådan sprit du tycker om, och Becherovka.

 

Iris

Knutar

Knutar och knopar är användbara i alla möjliga sammanhang, till exempel då man förtöjer båtar eller knyter skor. Det finns alla möjliga knopar för olika ändamål och det skulle ju förstås vara intressant att veta hur många knopar det egentligen finns. Inom topologin klassificerar man knopar med hjälp av dess symmetri och antalet gånger repet korsar sig själv. Till skillnad från knutar man använder i vardagen, så är repändarna inom knutteori förenade så att knuten inte går att knyta upp. Den enda icke-knuten är en cirkel där repet inte korsar sig själv en enda gång. Däremot finns det en hel del icke-knutar som är så ”ihoptvinnade” att man inte direkt ser att det inte är en egentlig knut.

images (1)

Olika knutar och knutkonfigurationer

Antalet olika knutar man för tillfället känner till:

Antalet ”korsningar”         Antalet knutar
3                                                 1
4                                                 1
5                                                 2
6                                                 3
7                                                 7
8                                                 21
9                                                 49
10                                                165
11                                                552
12                                                2176
13                                                9988
14                                                46 972
15                                                253 293
16                                                1 388 705

Två knutar är identiska om man kan manipulera den ena så att den blir likadan som den andra utan att klippa av repet. Däremot är det inte helt lätt att komma fram till vilka knutar som är identiska och vilka som är olika. År 1899 publicerade C. N. Little en lista på 43 olika knutar som alla hade tio ”korsningar”. Det visade sig först 75 år senare att det bland dessa 43 knutar fanns två stycken identiska knutar, nämligen knutarna 10_161 och 10_162. Det var juristen Kenneth Perko som genom att manipulera knutar gjorda av rep på sitt golv kom fram till att två av Littles knutar var identiska. De här två identiska knutarna kallas därför för Perkopar. Här nedan är knut 10_161 och 10_162, så du kan själv prova att lösa problemet.

images

Perkopar

I och med denna upptäckt märker man att det inte krävs att man är matematiker på heltid för att göra intressanta upptäckter inom matematik. Frågeställningen i sig är väldigt enkel; ”Är de här två knutarna identiska?”, men svaret kan vara mycket svårt att få fram. På grund av det här krävs det ändå inte så mycket matematisk kunskap för det här, utan man kan, så som Perko, bevisa svaret med hjälp av riktiga rep och knutar. Man måste bara vara tillräckligt intresserad och investerar lite tid i det hela.

Knutar är väldigt bekanta och vardagliga fenomen, som används i många former av handarbete, till exempel stickning, virkning och makramé. Forskningen inom knutteori handlar till stor del om knutgrupper och att klassificera knutar. Knutteorin har även kopplingar till matematiska metoder inom statistisk mekanik och kvantfältsteori. Dessutom kan knutteori användas för att förstå molekylers kiralitet och hur enzymer bearbetar DNA.

Som en äkta fysiker och experimentalist kännde jag mig förstås tvungen att knyta några egna knutar. Jag vågade mig ändå inte på att börja manipulera Perkos knutar, utan jag gjorde istället två stycken knutar med åtminstone 100 korsningar. De kan användas till exempelvis som nyckelringar.

20151107_193546-120151108_112952-1