Kategoriarkiv: Blogg

De bättre spektrala artiklarna

Vänsterhänthet gör oss smartare?

En helt vanlig dag vid Physicums café satt jag och smaskade på en bulle och pratade med andra spektrumiter om livet. Plötsligt slog mig en tanke som det senare visade sig att många andra redan tänkt. Jag satt nämligen och funderade på hur många vid bordet som var vänsterhänta. Jag kollade omkring mig och insåg att av de fem stycken som befann sig vid bordet var tre stycken  vänsterhänta. Jag fann detta väldigt mystiskt eftersom jag visste från tidigare att det är en väldigt liten del av världen som är det. Tanken som slog mig var alltså, har vänsterhänthet något gemensamt med att studera ”svåra” ämnen som t.ex. fysik och matematik. Denna artikel kommer presentera min forskning i detta ämne.

I dagens läge är ungefär 10% av världens befolkning vänsterhänta, men enligt många rester från stenåldern var fördelningen mycket jämnare då. Många faktorer har troligen lett till att vänsterhäntheten har minskat. Redan tidigt sattes skölden i vänster hand för att skydda hjärtat, vilket gjorde högra handen till den dominanta. Vänsterhänthet har dessutom setts som bl.a. en dålig vana, djävulens tecken, tecken på homosexualitet och kriminalitet, vilket gjort att många blivit tvugna att lära sig använda sin högra hand istället. Kreativitet och musikalitet har dock också kopplats med vänsterhänta, det har alltså inte bara varit negativt.

LeftBrainRightBrain

Den vänstra hjärnhalvan brukar kopplas ihop med logiskt tänkande, tal och skrift, medan den högra hjärnhalvan brukar kopplas med kreativitet och känslor. Logiskt sett så skulle ju detta redan börja tyda mot att vänsterhänta har lättare för matematik, men det visar sig att den högra hjärnhalvan kontrollerar vänstra armen och vise versa. Vänsterhänta borde alltså vara mer konstnärliga, kreativa och musicerande. Hur är det då i verkligheten, är det mest konstnärer, eller är västerhänta naturvetare som jag tror.

När man googlar på ”famous lefthanded matematicians” får man knappt några svar alls. Detta tyder självfallet på att väldigt få kända matematiker verkligen var vänsterhänta. Efter mycket googlande hittade jag dock några vänsterhänta vetenskapsmän.

Da vinchi isaac-newton tesla

Leonardo da Vinci, som anses vara en man med många talanger var vänsterhänt. Han var bl.a. känd som matematiker, uppfinnare och naturforskare. Även Isaac Newton och Nikola Tesla var vänsterhänta. Tesla föddes som vänsterhänt, men blev senare i livet högerhänt av onämnda orsaker. Newton har också påståts vara vänsterhänt. Gymnasiets kurser i fysik kude se mycket annorlunda ut i denna dag om dessa män inte funnits. Albert Einstein har bland vissa kretsar påståts vara vänsterhänt, men detta är troligen inte sant. Mycket tyder dock på att han var bådhänt.

scarlett johansson          spongebob

Googlar man dock ”famous lefthanded persons” hittar man betydligt fler. Många skådespelare är vänsterhänta och även många arister och konstnärer. Många kända namn som; Brad Pitt, Angelina Jolie, Van Gogh och Kurt Cobain använder den högra hjärnhalvan mer. Många vänsterhänta blir också ofta framgångsrika inom sport, speciellt inom fäktning, tennis och badminton. Seriefiguren Spongebob SquarePants är vänsterhänt.

Trots mycket sökande hittar jag dock ingen statistik över att vänsterhänta skulle ha lättare för naturvetenskapliga ämnen, trots att det verkar vara en kända myt. Utan bevis kan jag alltså inte dra några slutsatser, men det mesta tyder på att vänsterhänta snarare dra sig mot de mer konstnärliga yrken. Vänsterhäntheten verkar alltså inte påverka ens kunskaper inom naturvetenskaperna, utan det faktum att ganska många spektrumiter är vänsterhänta verkar bara vara ett sammanträffande.

Sandra

Julklappstips

Spektrums julfest närmar sig och traditionellt hör det till att man tar med sig en liten julklapp till festen. Men vad ska man köpa? I denna artikel ger vi lite tips på billiga presenter och var man kan köpa dem.

Dryckestillbehör

skumpaglas
Skumpaglas, Clas Ohlson, 1,75 €

De flesta spektrumiter tycker om att festa och då kan det behövas en del tillbehör. En sak som varje spektrumit har nytta av under vappen är t.ex. ett skumpaglas, och i stället för engångsglas så kan det vara smart att investera i ett glas av hårdplast som håller i flera år (så länge man inte tappar bort det i fyllan). Skumpaglas i hårdplast finns att köpa på Clas Ohlson för 1,75 €.

plunta
Miniatyrplunta, Teknikmagasinet, 2,96 €

Varje spektrumit har användning av en plunta, men om vi ska hålla oss till vår prisbegränsning så får det bli en plunta i miniatyrstorlek. Från Teknikmagasinet kan man köpa en 3 cl plunta för 2,96 € och den kan t.ex. användas som nyckelknippa.

Övriga idéer för dryckesrelaterade presenter kan vara en rolig flasköppnare, ett eget pünchenglas, ett snapsglas i hårdplast som kan fästas vid halaren, roliga sugrör… Ja, enda begränsningen är fantasin.

Presenter med jultema

Julmugg, Tiger, 3 €
Julmugg, Tiger, 3 €

Eftersom det ändå är julfest, så är det alltid acceptabelt att köpa en present med jultema. Det kan vara julpynt av någon form, julöl, julgodis, julte etc. För julpynt och andra småprylar kan det löna sig att kolla in Tiimari, de har haft ganska många saker på rea sedan företaget gick i konkurs. En annan butik att besöka är Tiger (finns bl.a. i Kampen) där man kan hitta många roliga presenter för 2 eller 3 € styck. Julöl av olika sorter hittar man främst i Alko och när det gäller julgodis eller julte så är det bara att gå in i närmaste mataffär av lite större storlek.

Sista-minuten presenter

Många gånger kan det hända att när man sitter på bussen på väg till julfesten eller, ännu värre, att när man redan anlänt till Alina-salen kommer på att man glömt att köpa en julklapp. Inga problem! I närheten av Alina-salen kan man hitta både en S-market och en Alko. Man kan snabbt springa ner och köpa en chokladplatta eller en julöl och hinna tillbaka innan sitsen börjar. När det gäller paketering får man vara lite kreativ, och använda sig t.ex. av ett tentpapper eller av en bit bordsduk. Och frågar man snällt av värdinnorna så kan man säkert få ta lite målartejp (som brukar användas till att tejpa fast borddukarna).

Hur som helst, ta ingen stress över presenten! Känner du dig inspirerad och råkar hitta på en superbra julklappsidé, så bra för dig! Men när det igen är dags för nästa julfest så har alla redan glömt vad de fick i present året före…

– Susanna

Aalto vs. Uni – En jämförelse av matematikstudierna i Gumtäkt och Otnäs

Efter avslutad kandidatexamen i matematik från Helsingfors Universitet, så beslöt jag mig för att fortsätta med magistersskedet vid Aalto Universitetet. Många har säkert funderat på vad som är skillnaderna och likheterna i studierna vid Uni och Aalto. Jag skall nu försöka ge ett så bra svar som möjligt på den frågan, men jag kan förstås bara svara för matematikkurserna.

Kurser (kursinnehåll och – upplägg)
Vid Uni är de flesta matematikkurserna uppbyggda på det klassiska sättet: föreläsningar, räkneövningar och antingen mellantenter eller sluttentamen, med en viss variation vad gäller räkneövningarnas upplägg och utförande. Vid Aalto är upplägget detsamma; föreläsningar (normalt 4 h/vecka), räkneövningar (2h) och sedan tentamen (antingen två mellanförhör eller en sluttentamen beroende på kursen). Beroende på kursen, så är räkneövningarna uppbyggda på olika sätt. Följande varianter har förekommit: möjlighet att få hjälp med uppgifter på räkneövningen och lämna in uppgifter senare, genomgång av exempeluppgifter under räkneövningen och inlämning av uppgifter senare, göra uppgifterna på förhand och sedan i grupp framföra en gemensam lösning för någon av uppgifterna och klassiska räkneövningar där räkneövningsassisten plockar någon ofrivilligt frivillig att redogöra för lösningen av uppgiften. Största skillnaden är att räkneövningarnas procentuella betydelse i kursvitsordet är högre vid Aalto, men detta beror också på kurserna. Då jag bara har relativt små kurser, så kan jag förstås inte svara på hur massföreläsningskurserna är vid Aalto, men jag antar att de fungerar på liknande sätt.
Kursinnehållet skiljer inte mycket åt; matematiken på Aalto är precis likadan som på Uni. (Och jag som trodde jag skulle slippa undan jobbiga bevis…)

Studiepoäng och arbetsmängd
Då jag inte har gått någon magisterskurs på Uni, så kan jag inte direkt svara på om arbetsmängderna för lika kurser är samma. Jag kan däremot säga att arbetsmängden/studiepoäng för kurser i kandidatskedet är betydligt mindre än för magisterskurser vid Aalto. Jag tror bestämt att jag lagt ner de 27 timmar man förväntas lägga ner per studiepoäng i de kurser jag har gått vid Aalto, vilket jag aldrig gjorde i någon matematikkurs (kandidatnivå) vid Uni. Veckoliga inlämningsuppgifter är kanske en förklaring till den ökade arbetsmängden, men också att kurserna har varit svårare. Det är lite svårt att veta vad som är de exakta förkunskaperna till kurserna, vilket har lett till att jag har varit tvungen att läsa på egen hand det som man förväntas kunna.
Överlag skulle jag säga att det krävs en lite större arbetsmängd för att komma upp i normal studietakt vid Aalto än Uni, men förklaringen kan också vara steget mellan kandidat- och magisterskurser.

Men hur är det egentligen?

  • Underbart att gå alla kurser på engelska (och äntligen slippa finskan!)
  • Ännu mer underbart att kunna studera något så otroligt intressant som kryptologi (även om det innebär att jag måste läsa en del teoretiska kurser vilka jag inte är lika förtjust i)
  • Roligt att träffa nya bekantskaper från världens alla hörn
  • Jobbigt att pendla till Otnäs (men jag använder restiden till att filosofera, plugga och sova)
  • Omöjligt att hitta i huvudbyggnaden i Otnäs (arkitekten var uppenbart inte intresserad av att rita en logiskt uppbyggd byggnad, vilket har lett till att jag har tappat bort mig ett antal gånger)
  • Inte okej att klassificera matematiker som fysiker (det är STOR skillnad, även på ett tekniskt universitet)

Madde
Matematiker som läser kryptologi och kodningsteori (tillämpad matematik för den som funderar)