Tycho Brahe kunde göra noggranna mätningar av stjärnors positioner redan på 1500-talet med hjälp av endast sina ögon. Det här går inte mera att göra i stora delar av världen, på grund av så kallade ljusföroreningar som gör stjärnor och andra himlakroppar svåra att urskilja. Ljus som riktas uppåt mot natthimlen är mycket störande ur en astronoms synvinkel och är orsaken till att teleskop som används i forskningssyfte placeras på avlägsna platser i t.ex. öknar.

Ljusföroreningar uppstår då artificiell belysning används ineffektivt till exempel då den är felriktad eller då man använder för starka lampor. Nu under årets mörkaste tider kan det vara svårt att tänka sig att det kunde finnas för mycket ljus. Vi vill ju ha allt ljus vi kan få och människor reser till och med söderut så här års för att se en skymt av solen, men ljusföroreningar kan ändå vara ett kostsamt miljöproblem.

Ljusföroreningar kan delas in i olika typer beroende på hur ljuset stör omgivningen. Den första typen är ljus som oavsktligt kommer in i bostäder, den andra typen är bländning som till exempel kan orsaka farosituationer i trafiken, som tredje typ finns överdriven belysning av t.ex. byggnader, den fjärde typen är otydlighet som uppkommer på grund av för mycket belysning på samma plats, t.ex. så att räddningsvägar inte syns tydligt och som femte och sista typ den karakteristiska orangea natthimlen som syns ovanför större städer.

Cirka 70 procent av finländarna bor i städer och har blivit vana vid upplysta omgivningar. Undertecknad har hört om högstadielärare i Helsingfors som måste stänga in elever i ett mörkt rum utan fönster för att övertyga dem om att det verkligen kan bli så mörkt att man inte ser någonting alls. Andra fenomen som människor uppenbarligen inte mera känner till på grund av ljusföroreningar är norrsken och hur Vintergatan ser ut från jorden. I amerikanska städer har det vid strömavbrott hänt att människor ringt nödnumret för att de blivit förskräckta när de första gången sett Vintergatan, eftersom den normalt inte syns i de starkt upplysta städerna.

Problemen som uppkommer på grund av ljusföroreningar är främst att energi används i onödan och tär på naturresurserna och att någon, ofta skattebetalare, skall betala för denna energi. I USA kostar detta cirka 10 miljarder dollar per år och trots att dollar inte är en energienhet kan man anta att det finns en del kärnkraftverk som är igång helt i onödan bara på grund av detta. Så naturen tar skada och vi betalar dessutom för det, men drar vi själva någon nytta av detta ljus?

Tyvärr är svaret ofta nej. Ljusföroreningar kan påverka människans sömncykler och hormonproduktion på samma sätt som vi har hört att blått ljus från dator- och telefonskärmar gör. Redan ljus som är starkare än en lux kan få melatoninproduktionen att stanna av. Det här gör att kroppens inre klocka rubbas och att kroppen inte varvar ner. Melatoninet reglerar också hormonnivåer i kroppen och man tror att rubbningar i melatoninnivån kan leda till förhöjd risk för bröstcancer och fettma.

Man tror att växter inte påverkas så mycket av artificiellt ljus, medan djur påverkas på samma sätt som människor. Dessutom kan djur få svårt att orientera sig. Till exempel fåglar, insekter och sköldpaddor orienterar i naturen med hjälp av solen. Om det då finns en stark artificiell ljuskälla kan det hända att fåglar flyger in i lyktstolpar eller att sköldpaddor simmar mot städer istället för havet. Det finns också fall där djur har nytta av artificiellt ljus, t.ex. en del fladdermöss har lärt sig jaga i närheten av gatlyktor eftersom insekter samlas där.

Som tur kan man lösa många av ljusproblemen med lite ingenjörskonst. Det viktigaste är att tänka på att inte rikta ljus ovanför horisontalplanet. Det går att göra till exempel genom att avskärma ljuskällor på rätt sätt så att de lyser neråt, genom att belysa fasader uppifrån ner istället för nerifrån upp och förstås genom att släcka onödig belysning.

Celina