Alla inlägg av Jonas Westerlund

Dyslexi eller dyskalkyli?

Hjärnans förmåga att koppla det skrivna och de koncept som det skrivna representerar är inte en självklarhet för alla. Att kunna pålitligt processera visuella tecken och former för att skapa och lagra nya mentala strukturer kan vara oerhört problematiskt för många. Läs- och skrivsvårigheter av olika former innebär viktiga frågeställningar i samband med lärande och inlärning. Denna ytterst begränsade artikel har som grund ett pedagogiskt synsätt för allmänt stöd för lärande. Jag strävar till att klargöra grundläggande begrepp och fästa uppmärksamhet vid oklarheter som speciellt präglar begreppet dyskalkyli.

Dyslexi är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär att man kan ha svårt med att förstå och producera skriven text. I grund och botten handlar dyslexi om att hjärnan inte alltid lyckas koppla språkets ortografi (skriven form) med språkets fonologi (ljudstruktur). [1]  Olika symptom kan grovt delas i tre grupper [2], varav den första är den vanligaste:

  1. Bristfälligt fonologiskt medvetande. Personen lämnar bort eller växlar enkelt på vokaler och konsonanter och har allmänt svårt med att uppfatta koncept som t.ex. långa och korta vokaler. Personen kan sakna flyt i läsande och tendera till att förväxla liknande ord.
  2. Bristfälligt fonologiskt arbetsminne. Personen har svårigheter med att behålla nyss läst information under tiden barnet läser, vilket ofta resulterar i hopp mellan raderna.
  3. Bristfällig fonologisk ordmobilisering. Personen måste ofta anstränga sig för att hitta ett ord i sitt ordförråd.

Dyslexi kan ofta diagnostiseras redan i tidig ålder, kring 5-7 år, då barnet förväntas ha uppnått en viss förmåga för att förstå skriven text. Dyslexi som en störning är inte helt förstådd på hjärnans nivå eftersom hjärnan inte har ett specifikt centrum för läsande. Istället kombineras flera områden i hjärnan för stöda läsandet. Variationer i hjärnsubstansen i dessa områden ofta korrelerar med dyslexi, men situationen försvåras eftersom variationerna ofta korrelerar även med mängden läsövning som barnet har fått. Från ett lärarperspektiv kan det därmed vara ytterst svårt att bedöma om ett barn kan lida av dyslexi. Forskning tyder dock även på att dyslexi är ärftligt.

Dyskalkyli är en funktionsnedsättning som till skillnad från dyslexi oftast begränsar sig till matematik. En person med dyskalkyli kan ha problem med att uppfatta och avläsa numeriska uttryck, svårigheter med att utföra räkneoperationer och problem med att skriva siffror i rätt ordning. Personer med dyskalkyli kan samtidigt ha en diagnos av dyslexi. Till symptom kan höra en bred skara av exempel som behandlar numerisk information i någon grad, men det gemensamma bland alla är alltid en avsaknad av en viss känsla för antal och tal.

Dyskalkyli är ett nyare begrepp som ofta kopplas till eller inkluderas i begreppet dyslexi eftersom de ytligt verkar behandla liknande saker. Omväxling av siffor och allmänna problem med att förstå numerisk information i skriven form kan enkelt kastas ihop med symptom av dyslexi, även om det i fallet av dyskalkyli handlar om allmännare bristfälligheter i personens taluppfattning. Personer med dyskalkyli har inte bara svårigheter med siffror, utan ofta även med jämförelser av antal objekt i begränsade mängder. [3] Det handlar inte endast om en särställning mellan ortografi och fonologi som i dyslexi, men också om en nedsatt förmåga att överhuvudtaget greppa vad ett antal av något betyder. Forskning har även visat att barn med dyslexi saknar en mental tallinje som används för att mentalt och visuellt placera tal i storleksordning. [3]

Från en lärarsynvinkel kan det lika som med dyslexi vara väldigt svårt att bedöma om en elev lider av dyskalkyli eller inte. Vissa kulturella aspekter för dock med sig unika problem då det handlar om dyskalkyli. Enligt mina erfarenheter är det mera acceptabelt att tycka att matematik är svårt än att tycka att läsa och skriva är svårt. Samhällsnormer och fördomar för matematik kan enkelt gestaltas som en slags pseudodyskalkyli. Det är en stor utmaning för läraren att bedöma om eleven lider av dyskalkyli, eller om svårigheterna kan förklaras via t.ex. attitydproblem, variationer i mottaglighet, avsaknad övning, eller även andra former av koncentrationssvårigheter och relaterade nedsättningar.

Forskningen inom dyskalkyli är fortfarande ett växande delområde. Ett av de stora problemen är att avgränsa och definiera exakt vad som krävs för att en person skall kunna diagnostiseras med dyskalkyli. Lika som med dyslexi kan det vara oerhört svårt att tillräckligt genomskådligt beskriva symptomen och möjliga underliggande orsaker eftersom den grundläggande forskningen inte kan göra det. Hittills har dyskalkyli kopplats starkt med räknesvårigheter eftersom problemen gestaltas enklast via räkneuppgifter. Forskning tyder dock på att det underliggande problemet har att göra med abstraktare helheter inom taluppfattning. Än så länge behandlas både dyslexi och dyskalkyli som paraplybegrepp i en grå zon av inlärningssvårigheter.

  • Jonas

 

Källor

[1] https://dyslexiaida.org/dyslexia-and-the-brain-fact-sheet/

[2] https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-stottar-man-elever-med-dyslexi-och-andra-las-och-skrivsvarigheter-1.157474

[3] Lundberg, I., Sterner, G., Dyskalkyli – finns det?  Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, 2009. Hämtad 10.10.2017: http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf

 

Årsfestvecka, smorsvästficka

I dundrande kravaller firades Spektrums 84:e (ja, eller 85:e om man frågar herr ordförande) under den gångna veckan. Både Spektrosor och Spektrakusar samlades på många ställen och många tider för att dricka, äta, och hedra Spektrum. Men vad hände egentligen? Ingen vet allt, speciellt inte jag, men följ med mig ändå på ett milt äventyr en vecka bakåt i tiden.

Årsfestveckan började egentligen först på tisdag, antagligen för att Svenska Naturvetarklubben bestämde sig för att ha månadsmöte på måndagen. Med heder och ära i våra hjärtan suckade vi djupt och väntade ett helt dygn. Men på brädspel väntar man aldrig för länge! Klustret anfölls och övertogs av en handfull krigsinriktade Spektrumiter som strävade efter världsdominans i flera timmar till musiken av Red Alert och Doom. Ja, en deltagare som förblir anonym kallade det för ”RISKfylld tidsförbrukning”, men vem vet vilket brädspel de spelade. Enligt den information som Spektraklet har fått tag på spelades det även beer pong under kvällen, vilket definitivt klassificeras som ett bordsspel.

En årsfestvecka skulle inte vara en årsfestvecka utan ett blixtrande snabbt månadsmöte. På onsdag bankades inga beslut igenom i racerfart på 16 minuter, trots några tekniska problem. Månadsmötet följdes upp av en redan traditionsenlig viskväll på Klubben med artisten Sebastian Björkqvist och gruppen Två Smeder (Johan Östman och Jan-Victor Björkqvist). Alla tre visade sina talanger med gitarr, röst, och roliga historier i visformat. För en kort stund var alltså Klubben en plats där högkultur blomstrar, vem kunde ha trott!

På torsdagen sökte Spektrumiterna efter något som skulle balansera ut onsdagens kulturupplevelse, och vad skulle vara bättre än ett besök till Vasagatan! Approbatur i Vasagatan XI såg hela nio deltagarlag utforska den ökända gatans mångfacetterade utbud av drycker, mat och antropologiska studier. Deltagarlagen nådde målet på Klubben i varierande skick och via olika mellansteg, men alla med lycka i sinnet! Laget MysMys tog en välförtjänt seger, men i överlag var alla prestationer av utmärkt klass!

Efter en kort återhämtning, dock lite längre för vissa, så besökte ett drygt dussin Spektrumiter Estlander & Partners i form av en företagsexkursion på fredag. En Spektrumit, som förblir anonym, kommenterade att besöket var lyckat även om de flesta deltagare inte kände till företagets verksamhet. Senast nu har alla deltagare en nära till perfekt förståelse av kapitalförvaltning, fantastiskt! Dessa kunskaper glömdes dock för det mesta då förköret slog i gång! Maten åts upp, sångerna sjöngs, spel spelades, och kolven togs. En bättre sammanfattning kan man knappt få fram, men roligt var det!

Lördagen karakteriserades givetvis av den efterlängtade årsfestsupén. Över 50 finklädda Spektrumiter och inbjudna gäster sökte sig till Kilta-sali i Kampen där årsfestveckans festligheter kulminerades. Under kvällen fick supégästerna njuta av utsökt mat, ett hejdlöst spex och ett årsfesttal av biträdande professor Mikael Ehn från Institutionen för fysik vid Helsingfors universitet. Årets HK:s Gunstling-stipendie, ett stipendie instiftat av Henrik Konschin för att belöna en välförtjänt gulis, utdelades i år till Aslak Fellman. Denna gång utnämndes Frans Graeffe till RGL, vilket är Spektrums viktigaste hedersbenämning. Gratulationer till båda!

Efterfesten på Alina-salen var en stor succé, så lyckad faktiskt att festen fortsatte nästa morgon på Klubben. Den traditionsenliga sillfrukosten serverades också på Klubben, men sådant vill ju ingen komma ihåg.

Nästa år fyller Spektrum 85 år, vilket innebär jubileumsfirande! Vi får se vad nästa årsfestvecka för med sig…

  • Jonas

 

 

Appropå, Vasagatan!

Appropbatur i Vasagatan är en fartfylld och äventyrlig Spektral tradition som ordnas varje år under årsfestveckan i mars.  Deltagarlagen, bestående av vanligtvis tre medlemmar, får under en kväll bekanta sig med Vasagatans varierande krogutbud för att samla in poäng i äkta studiestil. Ni som har varit med tidigare kan instämma i hur roligt och minnesvärt hela faderullan är, och ni som får vara med för första gången kan förvänta sig mycket skoj! Regler och information skickas av arrangörerna närmare årsfestveckan.

Den primära orsaken för denna skrivelse är att publicera min pro gradu-avhandling för min magistersexamen i Vasagatan. Tyvärr är den skriven på engelska, oklarheter klargörs (eller otydligas) gärna om ni hittar mig på Vasagatan under årsfestveckan. Ni kan läsa avhandlingen här:

Statistical relationships between price level and glass volume at drinking establishments on Vasagatan

Eftersom avhandlingen är lite väl seriös så tyckte chefredaktören och redaktionen att jag borde skriva något ”skoj”. För att hålla mig till temat, här följer några användbara termer inför årets Vasagatan (inspirerade av Teds Nya Ord).

Halarm
Halare + alarm
Alarmet som hörs då man försöker upprätthålla den sanna Spektrumandan genom att
besöka en krog som upprätthåller halarförbjud.
”Hördu Pekka, där kommer de igen, slå snabbt på halarmet före de hinner beställa fyra mustikkashottin.”

Ninjallu
Ninja + jallu
En shot som man lyckas inta utan att lagmedlemmarna märker av det.
”Kellervo kände sig törstig, så hon smög iväg på en snabb ninjallu medan lagkamraterna letade efter nästa krog.”

Poängslig
Poäng + ängslig
Den obehagliga känslan man får då man inser hur många poäng man har kvar för att ta en laudatur på ett år.
”Jag förstår inte hur vi ska hinna med 40 poäng till, är det bara jag som börjar känna mig lite poängslig?”

Mustikkalibrering
Mustikka + kalibrering
Då laget beställer fyra mustikkashottin och ger den fjärde till lagmedlemmen med sämst fiilis.
”Anna-Maria börjar se så morkkis ut att jag tror vi måst ta en mustikkalibrering.”

Stopportunist
Stopp + opportunist
Lagmedlemmen som hela tiden kommer på nya orsaker för att besöka en till krog istället för att åka till mål.
”Nej Börje, vi vill int veta vad en yllärilautanen är, vi hinner snart till mål. Sluta vara en sån stopportunist, nu går vi!”

Hinkognito
Hink + inkognito
Då man anländer till mål och bestämmer sig för att gömma sin identitet genom att utforska hinkens inre väggar.
”Vi vet inte vem det är, hen har varit hinkognito i många timmar.”

  • Jonas