Sommaren 2022 organiserade Spektrum en så kallad Xqrr, eller exkursion, som är en längre resa utomlands där syftet är att besöka lokala universitet och allmänt ha en trevlig stund med billiga drycker. De här exkursionerna ordnas vart tredje år och det bär nästan alltid av mot antingen Öst- eller Centraleuropa, så även i år. Det bestämdes att destinationerna skulle vara Bratislava, Slovakiens huvudstad, och Krakow, Polens kulturella centrum.

Varje xqrr ska ha ett officiellt namn som förknippas med resan. Den här gången blev det BraKrakSEx, där tillägget i slutet står för Spektrums Exkursion. För att låta resten av Europa veta vad vi höll på med skaffade vi T-skjortor med xqrrens namn och logo på – en tentakel som håller i slovakiska dubbelkorset, med Spektrums trekant i bakgrunden. Det lönar sig inte att ifrågasätta det stilistiska valet här. Fast resten av Europa måste ha trott att vi hade ett annat syfte med resan när de såg oss i de rosa skjortorna, och speciellt ifall de fick se en skymt av Klubbens Dildo, som såklart hängde med på resan.

Som en upplevelse är det väldigt svårt att beskriva BraKrakSEx. Dels för att vi var ett gäng på 33 personer, var och en med sina egna upplevelser och utgångspunkter, och dels för att det hände så sjukt mycket under de nio dagar som exkursionen varade. Det var första gången någonsin efter en längre resa då jag kände att det var nödvändigt att anteckna vad som hände bara för att inte glömma alla roliga detaljer och de svinerier som uppstod under resans gång.

Hoppas den här reseberättelsen ger någon slags insikt i hur en xqrr fungerar och hur det kan se ut då man deltar i en. Om det går att ta hem någon lärdom av berättelsen så är det också en stor fördel. Men mest av allt hoppas jag att läsandet blir underhållande.

Dag 1 – En bar(tislava)runda i Centraleuropa

Nästan alla spektrumiter valde att ta sig till Bratislava i grupp med flyg till Wien och sedan charterbuss den sista vägen. Slutdestinationen var ett hostel med väldigt fin bakgård och en egen pub i källaren. Det senare skulle vi ägna mycket uppmärksamhet åt senare på kvällen.

Vi skulle ha mycket program under de närmaste dagarna, men också en och annan mer ledig dag för alla möjliga sysslor, som att vandra runt i gamla staden, shoppa och liknande. Det enda som fanns på schemat för dag ett var en gemensam middag på kvällen. Så efter att ha checkat in och dumpat vårt bagage gällde det att bekanta sig med Bratislava – såklart genom att skaffa sig ett glas och en tallrik med lokala specialiteter i.

I samma kvarter där vi bodde fanns en restaurang som hette Number 1 Slovak Pub. Och med ett sådant lockande namn säger man väl inte emot, speciellt när det är den första dagen i ett land man aldrig tidigare besökt. Ett större gäng av oss begav sig dit, och det visade sig vara en enorm restaurangbar som serverade traditionell slovakisk mat. Därtill fanns också en lång dryckeslista, så allting såg lovande ut. Dryckerna gick definitivt an, men maten var… tja, det snällaste som går att säga om det är att det var ´´intressant´´. Centraleuropa är inte direkt känt för sin kulinariska tradition, och kryddor är inget du kommer att hitta mycket av. Så vanlig husmanskost är antingen väldigt smaklös eller överdrivet salt och bitter i sin smak. Men strunt samma, vi skulle ju ha en ordentlig middag på kvällen, så ingen större skada skedd.

En väldigt fin upplevelse utomlands är att bli påmind om att folk i resten av världen vet vad Finland är för något. Och alldeles i närheten av vårt hostel fanns en liten lokal bar som skyltade med att de serverade Koskenkorva – vilket är lite som att grunda en finrestaurang och sedan ha triangelbröd från Alepa på menyn. Men tyvärr kan många i Spektrum inte motstå lockelsen (de har uppenbarligen sitsat helt för mycket) och en grupp bestämde sig för att ta reda på mer.

Du vet den där ena baren som finns i varje stadsdel, där alla är stamkunder och ser förbryllade ut varje gång någon ny person kommer in? Det var exakt den känslan där inne, men med tillägget att personalen bara talade slovakiska. Med gester och viftande gick det nog att få sig ett stop (Kossun var slut. Ingen grät.) – för det behagliga priset 1,20 €. Spektrums ölfantaster kände sig frälsta, och beslöt att de behövde utnyttja situationen. Så från och med då var målet att ha en öl i handen dygnet runt.

Så småningom blev det kväll, och då var det dags för den gemensamma middagen, som var på en slovakisk restaurang. Med erfarenheterna från Number 1 Slovak Pub hoppades vi att det skulle bjudas på annat än det traditionella. Inne i restaurangen var stämningen mysig och varm. Som varmrätt utlovades dumplings och bacon, och eftersom grannlandet Polen är känt för sina degknyten Pierogi var förhoppningarna stora. Det visade sig dock att slovakerna har en helt egen definition på båda maträtterna – ´´dumplings´´ visade sig vara små klumpar av endast deg, utan fyllning, och ´´bacon´´ är små kuber av antingen fläsk eller krispigt och torkat kött med en massa salt i sig. Det var också exakt samma maträtter som många av oss hade ätit på förmiddagen, vilket var väldigt deprimerade.

Förutom ölen och vinet som erbjöds blev vi ganska besvikna. Och när det var dags att betala utbröt totalt kaos eftersom personalen hade missuppfattat eller räknat något fel med vår beställning – det var en sådan huvudvärk att vi till slut slängde ihop en bunte pengar på bordet och evakuerade oss.

För att rädda kvällen stack vi tillbaka till vårt hostel och upptäckte att det ordnades en karaokekväll nere vid källarbaren. Så nu hade vi åtminstone ett bra sätt att distrahera oss från alla jävla bacondumplings. Vid karaoken fanns folk från hela Europa, så sällskap var det ingen brist på.

Och på tal om ingen brist – i hostelbaren fanns det mycket att välja på, bland annat en shot av Borovička – Slovakiens egna variant av gin. För egen del blev det ganska många sådana shots, vilket ledde till besvär för de som hade oturen att dela rum med mig. Stackars Harald hade säkert hoppats på att få en god natts sömn, men all lokal gin gjorde att han fick oväntat fyllebesök i sängen. Den här händelsen blev känd som Sängincidenten – mestadels orsakad av en total brist på vatten mellan shottarna. Så nästa gång någon erbjuder din fylleskalle en välivesi, så tar du den!

Festandet fortsatte in på småtimmarna, men med tanke på att det skulle flängas runt en del nästa dag var det klokast att gå och sova när karaoket stängde – i egen säng, förstås!

Fortsättning följer. I nästa del får nästan alla i sällskapet solsting, och det visar sig att man kan ha väldigt kul i både en trång källare och en liten vattenpöl i förorten.