Regnbågen av kön

Det har varit intressant att följa hur de homosexuellas rättigheter har utvecklats i västvärlden under de senaste åren. Det finns ännu mycket kvar att utveckla; men i stort sett har det blivit lika självförstörande att identifiera sig som homofob som det var att identifiera sig som homosexuell för inte så länge sedan, ett klart tecken på att majoriteten har accepterat homosexuella människor. Det är mycket överväldigande att vittna om hur en förtryckt minoritet har ryckt framåt och blivit en godkänd del av samhället. Det är inte utan orsak som kampen för de homosexuellas rätter kallas vår tids medborgarrättsrörelse.

Däremot finns det en del av HBT-samhället (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som först nu har börjat erkännas och synas, nämligen transpersoner. Deras erkännande är ett brådskande ärende, att vara osynlig har nämligen ett högt pris. I USA är det 41% sannolikare att en transperson försöker begå självmord jämfört med någon från den allmänna befolkningen. Detta trots att USA är i främsta stridslinjen då det gäller rättigheter för och erkännande av HBT-minoriteter. I andra länder är situationen troligtvis även värre.

I februari gav Facebook ett viktigt bidrag till kampen för de transpersonernas rättigheter genom att börja erbjuda 58 olika könsval och tre pronomensval (”her”, ”his”, ”their”) till sina engelskspråkiga användare i USA. Könsvalen utarbetades i samarbete med GLAAD; en icke-statlig organisation som stödjar HBT-människornas omsorgsfulla och rättvisa presentering i olika medier. Man kan dra nytta av dessa könsval även i Finland om man väljer English (US) som språk på Facebook.

Facebooks åtgärd är särskilt avsevärd med tanke på att så sent som år 2012 klassades ”könsidentitetsstörningar” som psykiska störningar enligt den amerikanska psykiatrins handbok. Som jämförelse så fanns homosexualitet med i samma bok senast år 1974. Å ena sidan visar detta hur pass stämplade transpersoner har varit ända fram till den sista tiden. Å andra sidan väcker en snabb förbättring i transpersonernas ställning hopp om att resten av deras kamp för jämlikhet inte kommer att bli lika krånglig och långsam som den var för den homosexuella minoriteten.

Förutom i den sociala median framskrider transpersoners rättigheter även på andra fronter. I november ifjol blev Tyskland den första europeiska staten som började tillåta föräldrar av barn med både hanliga och honliga könskaraktärer att beteckna X på deras födelseattester. Likaså erkänner Australien och Nepal transpersoner. Fast juridiskt igenkännande är mycket positivt kan man ändå påstå att Facebook genom sin åtgärd lyckades föra fram minoritetens ärenden till det allmänna medvetandet mycket plötsligare och effektivare än någon enstaka stat eller icke-statlig organisation har möjlighet till.

En av de möjliga orsakerna till svårigheterna som olika minoriteter ibland råkar ut för i samhället är en uppfattning om att minoriteternas rättigheter inte angår majoriteten – förutom då det gäller att få begagna sig av minoriteterna. Ändå kan man argumentera att alla tillvinner sig mer frihet då någon minoritet frigörs. Förtryckta minoriteter utpekas med nedsättande anmärkningar och falska skadliga uppfattningar. Dock är majoriteten själv också mycket heterogen och omfattar individer vilkas utseende och uppförande kan likna någon minoritet fast individen inte har någonting med den minoriteten att göra,  dvs. genom att påminna om en stämplad minoritet kan man själv bli stämplad. Detta i sin tur pressar individen i fråga att ändra sig – åtminstone ytligt sett – för att passa in i den godtyckligt definierade normen vilket ofta sker på bekostnad ens egna välbefinnande. Ett annat exempel på folk utöver den egentliga minoritetsgruppen som lider av förtryck mot någon minoritet är deras anhöriga. Som ett exempel av detta så är det troligtvis avsevärt mer utmanande att sörja för ett transbarn än ett cis-barn,  främst därför att man är tvungen att kämpa mot okunnighet och fördomar i varje skede av barnets liv för att tillförsäkra dess bemötande med värdighet.

Medborgarrättsförbättringar för förtryckta minoriteter medför alltså positiva följder till ett mångfaldigt större antal människor än de som direkt påverkas av dem. Som exempel kan nämnas att gayrättsrörelsens framgång har vidgat även heterosexuella människornas möjligheter att vara sig själva – att klä sig hur man vill och att vara tillgiven med kompisar av samma könet. Det värsta som kan hända om man gör så är att man betraktas som homosexuell vilket nuförtiden är likgiltigt med att vara betraktad som heterosexuell. Detta hände inte självmant utan är en påtaglig fördel av förbättringen av de homosexuellas rättigheter.

Kön är inte någon binär egenskap, men en kontinuerlig skala. Transpersonernas samhälleliga framgång kommer att fortsätta befrielsen av alla människors könsuttryck – för att inte tala om att den sannolikt kommer att förminska antalet självmordsförsök som begås transpersoner. Således finns det fortfarande mycket kvar att uppnå och sträva efter.

Kiilas

Facebooks 58 könsval syns här:

http://abcnews.go.com/blogs/headlines/2014/02/heres-a-list-of-58-gender-options-for-facebook-users/

Källor:

http://time.com/8856/facebooks-gender-labeling-revolution/

http://www.advocate.com/politics/transgender/2014/02/13/facebook-announces-expanded-gender-options-transgender-and-gender

http://www.huffingtonpost.com/2014/02/01/gabourey-sidibe-tranny_n_4708422.html

http://www.rfsl.se/?p=410

http://en.wikipedia.org/wiki/Diagnostic_and_Statistical_Manual_of_Mental_Disorders

Ballmer Peak – Kan XKCD ha rätt?

Ballmer  Peak är ett relativt känt begrepp bland folk som har läst några kurser data, samt vem som helst som känner sådana dataloger som inte förstår att hålla sina skämt till sig själva. Ursprunget till begreppet kan ni hitta i er sångbok på sidan 60, på samma sida som det i min sångbok finns en god jul hälsning samt ordet ”dubbelsup”.

ballmer_peak

Det handlar alltså om påståendet att det skulle finnas någon koncentration av alkohol i blodomloppet som betydligt skulle öka programeringsförmågan. XKCD påstår att koncentrationen skulle ligga någonstans mellan 1.29 och 1.38 promille, vilket motsvarar ca 7 portioner på 2 timmar för någon som väger 70 kg. Kan det alltså vara möjligt att det lönar sig dricka 7 öl innan man börjar med sina data räkneövningar? Detta låter ju som något värt att undersökas.

Då man designar ett experiment för att testa något sånt här möter man genast på en massa svårigheter. Begreppet ”programming ability” som finns på y-axeln i serien är inte speciellt formellt. Det är inte heller enkelt att få tag på bra samt billiga mätare för att mäta alkoholhalt i blodet. Vidare existerar det ett antal andra variabler som är svåra att kontrollera. Om man ger sju öl åt någon som just och just kan ”Hello World” i java så är det inte hemskt överraskande att den inte får något mer än Hello World gjort efter att ha druckit dem heller. Man kan alltså förvänta sig att resultaten varierar mycket från person till person beroende på dens tidigare programmeringsförmåga. Vi skulle alltså behöva en stor mängd människor att testa med.

IMG_1017

Då man översätter stor mängd till Spektrum språk får man 5. En onsdagskväll for vi alltså mot Klubben med 5 ivriga kodare för att se ifall det ligger något bakom det hela. Som uppgifter hade jag valt räkneövningar från årets Tietorakenteet ja Algoritmit kurs (TiRA). TiRA brukar man gå under sin första vårtermin som datalog, dvs. efter ett halvt år av studier. En stor del av deltagarna på kursen tycker om TiRA så mycket att de går den flera år i rad.

En viktig detalj om TiRA uppgifter är att det ofta krävs lite mer än ren programmeringsförmåga för att lösa dem. Man måste tänka på detaljer som hur effektiv koden är. Ett exempel på en lite lättare uppgift som var med i vårt test var att koda en metod som kollar ifall två givna ord är anagram av varandra.  För den intresserade läsaren finns det i källorna en artikel som behandlar exempel på kod effektivitet via fibonacci talens uträckning (som också var en av uppgifterna). Jag vill tacka TiRA handledarna och föreläsaren för uppgifterna och testen till uppgifterna.

Efter att alla blåst nollor satt vi igång. Jag hade förberett 6 ronder med 4 uppgifter per rond. Efter första ronden blev det klart att detta var allt för mycket. Det var nämligen endast en av testpersonerna som fick två uppgifter gjorda på tiden 20.14. För resten av ronderna mätte vi därför tid taget per uppgift med en timeout på 20 minuter per rond. Mellan varje rond dracks det uppfriskningar och hölls en paus på 15 minuter.

IMG_1021

NimetönUppgifter

Resultaten hittas i graferna. Stapeldiagrammet till höger visar mängden lösta uppgifter varje runda, andra grafen visar mätta promillehalten innan varje runda. I äkta statistik anda borde jag nu hitta på metriker vilka skulle få resultaten att bli imponerande. Men först vill jag kommentera på en observation jag gjorde under ronderna. Som ni ser så steg promill nivåerna inte hur högt som helst. Dock skulle man på ljudnivån som testgruppen höll inte ha trott att de flesta var i körskick de första tre ronderna. En placebo-effekt kunde alltså definitivt märkas, inte så mycket på själva problemlösningen som allmänna beteendet.

När det kommer till de egentliga resultaten krävs det mycket fantasi för att kunna säga något. Det enda jag kommer på är att under första rundan (efter en enda öl) löste hela gruppen flest uppgifter, vilket med lite handviftande skulle kunna tyda på att en öl lugnade ner testgruppen tillräkligt för att öka totala mängden uppgifter löst. Men som sagt, mycket handviftande krävs för att dra några statistiskt signifikanta slutsatser.

IMG_1030

Därför är det säkert bäst att spela beer pong istället.

IMG_1033

Det blev alltså inte så mycket bevisat den kvällen. Tur i oturen så har effekten av alkohol på människokroppen och tankeverksamheten undersökts i bredare skala annanstans. De forskningar som jag hittat undersöker oftast kopplingen mellan kreativt tänkande och alkoholkonsumption. Kreativt tänkande är mycket viktigt i problemlösning och kodning, så eventuella resultat borde gå att applicera på Ballmer Peak också.

Alkohol gör en människa full, detta torde de flesta av er veta. Men en liten mängd alkohol kan i vissa fall förbättra prestandan. Ett exempel av detta är sporter som kräver lugnhet och stadig hand, så som skytte. Dock måste det ju påpekas att det finns många orsaker  varför det ändå inte skulle vara en bra idé att ha deltagare dricka alkohol innan de far ut till banan och siktar skjutvapnen mot små tavlor.

När det kommer till kopplingen mellan alkohol och kreativitet så finns det en del resultat som tyder på att en promillehalt på 1.2 -1.4 förbättrar vissa aspekter av kreativt tänkande men försämrar andra. Specifikt så lär lite alkohol göra hjärnan bättre på att kombinera information som den har fått för att skapa lösningar; ni vet de där ”ahaa” upplevelserna som kommer då man minst förväntar sig. Däremot gör alkohol hjärnan sämre på att ta in ny information samt verifiera att lösningarna den hittar på är korrekta. Det har även gjorts undersökningar om effekten av alkohol på kreativ produktivitet bland 34 kända författare, kompositörer samt andra artister under 1900-talet. Resultatet var ofullständiga och delvis motsägelsefulla. I 75% av fallen hade alkohol en negativ inverkan på produktiviteten, speciellt en långvarig alkoholanvändning. En direkt positiv inverkan kunde observeras i 9% och en indirekt i 50%. I undersökningen hittades också tecken på att kreativ produktivitet även ökar alkoholintagningen, vilket gör det hela till ett ”hönan och ägget” problem. Dock rapporteras inte mängder alkohol kvantitativt, vilket gör undersökningen svårare att applicera på Ballmer Peak.

En del undersökningar stöder tanken om att alkohol egentligen fungerar som placebo när det kommer till kreativitet och problemlösning. I en undersökning drack olika testgrupper olika starka vodka tonics utan att veta exakt hur starka var och en fick. En positiv effekt av alkohol för problemlösning kunde observeras i alla testgrupper, vilket föreslår att effekten kan bero på att man förväntar sig bli bättre om man dricker lite.  Liknande resultat märktes bland våra testpersoner; att man förväntar sig vara onykter bidrar också en hel del till hur onyktert man beter sig.

Avslutningsvis tänkte jag visa er en alternativ tolkning av balmers peaken. XKCD har tydligen endast valt att använda projektionen av den egentliga 3D kurvan till två dimensioner. Nästa gång röstar jag för att vi kör liknande tester i Mallbolage istället med endast ”Hello world” som uppgift. Tack till alla frivilla som hjälpte till med testandet, hoppas ni hade lika roligt som jag.

Ballmer

Jeremias

P.S. Mallbolage lär vara världens svåraste kodspråk.

Källor:

http://www.laskurit.fi/promille/?amount=10&sex=f&weight=70&hours=2&submit=Laske+promillem%C3%A4%C3%A4r%C3%A4

https://www.ics.uci.edu/~eppstein/161/960109.html

https://xkcd.com/323/

http://www.scriptol.com/programming/hello-world.php

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/j.2162-6057.1999.tb01036.x/abstract

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1360-0443.1990.tb03726.x/abstr

http://www.jstor.org/discover/10.2307/1423036?uid=3737976&uid=2&uid=4&sid=21103808186867

http://www.usada.org/prohibited-list/athlete-guide/

http://www.healthcentre.org.uk/sports-medicine/sports-alcohol-sports-performance.html

http://www.sultanik.com/Blog%3aBallmer

Dammiddag – en mytologisk händelse?

Förra lördagen lär det ha ordnats en dammiddag på Klubben. Själv kunde jag tyvärr inte delta, men genom mycket listighet och mod har jag fått tag på bilder från händelsen. Innan dem vill jag även ta tillfället i akt och påminna er om svammel@spektrum.fi. Det har på sistone kommit in mycket lite svammel, så fort vi får tillräkligt för en spalt så kommer de att komma upp hit också. Kom alltså ihåg svammel@spektrum.fi nästa gång någon spektrumit (eller någon annan) kläcker ur sig livsvissdomar.

IMG_7941 IMG_7952 IMG_7960  IMG_8041 IMG_8055 IMG_8075IMG_7983 IMG_8146 IMG_8233 IMG_8190 IMG_8081 IMG_8096