Exkrement, eller feces (uttalas ”fekes” som en rask nylänning påpekade) är härlett från latinska ordet faeces, vilket kan översättas som skitar. Singularisformen är faex, vilket betyder (en) skithög.  Läran om feces kallas för skatologi, från grekiskans σκατός (skatós). Det bruna guldet kan behandlas objektivt ur medicinsk, socioekonomisk och idéhistorisk synvinkel, eller subjektivt genom vulgära förolämpningar och skämt¹.

I det tidigmoderna Europa (ca 1450-1780) var det mycket vanligt i litteraturen och konsten att hänvisa till kroppens avföringar, t.ex. feces, urin och spyor. Under senare tidsperioder ansågs det olämpligt att nämna defekation och dylika akter. Tabut har levt kvar ända in i våra dagar, då t.ex. Oxford Dictionary klassificerar litteratur från det tidigmoderna Europa som ”smutsig”. I verket Fecal Matters in Early Modern Literature and Art hävdar skribenterna att i våra dagar har sexualiteten förlorat en stor del av dess stigma, medan skatologi fortfarande gör oss obekväma. Komedi utnyttjar ofta chockeffekten, vilket t.ex. producenterna av South Park utnyttjar i allra högsta grad. Detta kan anses vara ett typexempel på den subjektiva synvinkeln.¹

South Park, modern högkultur. I säsong 6 upptäcker Cartman att han kan defekera genom munnen.

Låt oss återgå till det objektiva. Det är allmänt känt att de nordiska länderna är i toppen när det kommer till konsumtion av kaffe per capita. Mannen på gatan är också mycket medveten om kaffets laxativa effekt. Den skarpa resenären inser snabbt att toalettpappret är av mycket högre kvalitet hemma i norr än i söderns varma länder. Kan det finnas en koppling mellan mängden intaget koffein och förbrukningen av toalettpapper?

Det visar sig vara svårt att hitta statistik över den totala koffeinkonsumtionen i Europa. I tabell 1 är sammanställt data från 1999 för kaffe, te och kakao². Mätt i mg/capita/dag (mgCD) leder de nordiska länderna när det gäller kaffe, men Nederländerna tar segern då även te och kakao betraktas. Energidryckernas popularitet har ökat markant sedan 1999, vilket märks på antalet hyperaktiva fjortisar. Säkerligen har även totala koffeinkonsumtionen ökat, men det är som sagt svårt att hitta statistik för Europa. En studie från 2010 uppskattar koffeinintaget i USA från kaffe som 153 mgCD för personer över två år. Värdet är mycket nära 143 mgCD för hela populationen från 1999. Då även kolsyrade drycker inkluderas uppskattas totala konsumtionen i USA till 240 mgCD för personer över 2 år och 300 mg/capita/dag för personer över 22 år! Troligtvis utgör kolsyrade drycker en markant andel av det dagliga intaget även i Europa.

Tabell 1: Totala dagliga koffeinkonsumtionen från kaffe, te och kakao per capita. Data från år 1999.

Hur är det då med förbrukningen av toalettpapper? Man skulle förvänta sig att de nordiska ländernas höga koffeinkonsumtion skulle korrelera med en högre förbrukning av toalettpapper. När man försöker hitta statistik om ämnet visar det sig att finska namn dyker upp överallt, såsom Tea Tuuli, Soile Kilpi, Pöyry Consulting osv. Kanske det trots allt inte är så överraskande med tanke på den finska skogsindustrin. Alternativt är de nämnda personerna Studentbladets f.d. skribenter som vet hur man får skit till pappers.

Pöyry Consultings presentation (figur 1) visar toalett- och hushållspapper konsumtionen från 2009³. Länder med hög levnadsstandard (Japan och Västeuropa) har liknande förbrukning av mjukpapper, d.v.s. toalett- och hushållspapper. Och visst, de nordiska länderna förbrukar mera kakkapapper, men inte mest. Nordamerika har högsta förbrukningen av mjukpapper på maffiga 23 kg per capita. En tredje faktor måste vara involverad. Kanske totala kaloriintaget per capita påverkar? Nordamerika har ett dagligt intag på 3659 kcal, medan motsvarande siffra för norden och Västeuropa är 3385 respektive 3535 kcal. I konstrast är medelintaget i Japan ynka 2723 kcal.⁴ Den liknande mjukpappersförbrukningen mellan Västeuropa och Japan, samt den stora skillnaden i dagligt intag på 600 kcal talar om kulturella skillnader i hygien. Kan toalettpappret då vara billigare i Nordamerika och Norden? Det visar sig att produktionskostnaderna är hela 19 % lägre i Nordamerika jämfört med Europa⁵. Lägre priser kan förklara en del av Nordamerikas kraftiga förbrukning.

Figur 1: Regionala mjukpapperförbrukningen 1990-2009. Länder med hög levnadsstandard har högre förbrukning än resten av världen.

Det verkar som att de nordiska ländernas högre kaffekonsumtion faktiskt korrelerar med mjukpapperförbrukningen. Premissen är naturligtvis att europeiska länders hygienkultur är liknande sinsemellan.

När det gäller Nordamerika och Japan kan konstateras att liknande samband mellan kaffe- och mjukpapperförbrukning inte finns. På basis av dagliga kaloriintaget skulle man tro att Europa och Nordamerika skulle ha likande förbrukning av mjukpapper. Å andra sidan borde Japan förbruka mindre mjukpapper än Europa. Från figur 1 ser vi att så är inte fallet. Slutsatsen är att hygienkulturen måste vara avgörande för mjukpappersförbrukningen. Det är möjligt att i Nordamerika och Japan används flera ark åt gången.

 

– Jere

[1] Persels, J., Russel, J.G. Scatology, the Last Taboo: Introduction to Fecal Matters in Early Modern Literature and Art, University of Nebraska, 2004, s. xiii

[2] Maisto, S.A., Galizio, M., Connors, G.J. Drug Use and Abuse, 6. t., Wadsworth, s. 175

[3] Kilpi, S. State of the Tissue Industry – 2011 and Onwards, Poyry Management Consulting North America, 2011, < http://www.tappi.org/Downloads/Conference-Papers/2011/2011-PaperCon-Conference/11PAP77.aspx>, hämtad 11.11.2013

[4] Food and Agriculture Organization of the United Nations, <http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/download/C/CC/E>, hämtad 11.11.2013

[5] Tuuli, T. Tissue production: who’s the daddy?, RISI, 2008, <https://www.risiinfo.com/magazines/July/2008/PP/PPMagJuly-Tissue-production-who-is-the-daddy.html>, hämtad 11.11.2013