Kategoriarkiv: 2019

Texter från 2019

Gott och blandat

Du kanske har hört att det krävs sju blandningar för att blanda en kortlek¹. Men varifrån kommer det här påståendet? Och krävs det faktiskt just sju blandningar?

Svaret på första frågan är ganska enkelt, påståendet kommer ursprungligen ur en artikel (”Trailing the Dovetail Shuffle to Its Lair”) av matematikerna Persi Diaconis och Dave Bayer. För att svara på den andra frågan måste vi titta noggrannare på artikeln.

Det jag menar med en blandning är en s.k. riffle shuffle², men i äkta matematisk anda så behandlar inte artikeln fysiska kortlekar som blandas utan en matematisk modell av detta. Modellen som används är den s.k. Gilbert-Shannon-Reeds modellen. I modellen går en blandning ut på att kortleken först delas i två ungefär lika stora högar. Högarna kombineras sedan ett kort i taget så att man slumpmässigt väljer en av högarna och placerar dess bottenkort överst i den nya kombinerade högen. Sannolikheten att en hög väljs är direkt proportionell mot hur många kort det finns i högen, ju fler kort desto sannolikare. Det har visat sig att denna modell motsvarar ganska bra hur människor i verkligheten blandar kortlekar.

Utöver en modell för kortblandning behöver man också ett mått på hur väl blandad en kortlek är. Det finns flera olika mått som går att användas men de fungerar alla så att man jämför resultaten av blandningen med en perfekt blandning (var alla arrangemang av korten är lika sannolika). Det måttet som Diaconis och Bayer bestämde sig för att använda kallas ”total variation distance” (TVD).

TVD kan definieras såhär. Låt A vara en händelse, t.ex. att första kortet är ruter tre eller något mer komplicerat som att man vinner en viss form av patiens. P1(A) är sannolikheten för händelsen enligt modellen och P2(A) är sannolikheten för händelsen om kortleken är perfekt blandad. TVD är lika med det högsta möjliga värdet på P1(A)-P2(A). Så om TVD=0.3 så finns det någon händelse som är 30 procentenheter sannolikare med en kortlek blandad enligt modellen än med en perfekt blandad kortlek. TVD=1 betyder alltså att kortleken är helt oblandad medan TVD=0 betyder att den är perfekt blandad.

I grafen ovanför ser vi att TVD hålls först nästan konstant men börjar sjunka snabbt kring 6 blandningar och efter det ungefär halveras det per blandning. För sju blandningar ser vi att TVD är ungefär 0.3 vilket är ganska lågt. Men är det tillräckligt lågt? Det tråkiga svaret är att det beror på vad man spelar. Det krävs färre blandningar för kortspel var man inte bryr sig om land. Men t.ex. finns det också en version av patiens var sannolikheten att man vinner är 30% högre om man använder en kortlek som har blandats sju gånger istället för en perfekt blandad kortlek.

Men TL;DR: Sju blandningar är helt ok för de flesta spel.

¹ T.ex. från Numberphile https://www.youtube.com/watch?v=AxJubaijQbI

² https://www.youtube.com/watch?v=Pd-71L3KoOI

Simons 12 livsregler: ett motgift mot ett totalt värdelöst liv

Min idol Jordan Peterson, professor i psykologi, kom i januari 2018 ut med boken ”12 Rules for Life: An Antidote to Chaos”, eller på svenska: ”12 livsregler: ett motgift mot kaos”. Jag har ännu inte läst boken, som nog ligger i kön, men ändå inspirerad har jag nu sammanfattat 12 egna livsregler som ska hjälpa dig i att göra rätt val i livet. Eller åtminstone hjälpa dig att inte göra fel val. Vissa punkter lönar sig att ta med en liter salt, eller egentligen alla för att inte förvirra någon. Så buckle up, Bucko! som Jordan skulle ha sagt, roughly speaking.

1. Studera någonting meningsfullt

Utforska dina intressen och analysera dina starka och svaga sidor. Lär dig att förstå dina egna värderingar och fundera på vad just du vill bidra med i samhället.

Undvik studieinriktningar som inte tar dig någonvart eller som endast erbjuder kurser i fullständigt nonsens. Sådana studieinriktningar är i princip alla humanistiska ämnen. Totalt skräp. Undvik även elitistiska och överskattade institutioner som Svenska handelshögskolan. ”Men hankeiterna är våra vänner!” Lol. Nämn en hankeit du är vän med.

Du kanske känner någon som studerar på Aalto-universitetet och har hört dem berätta många intressanta saker om sina studier. Men du begriper nivån av deras inkompetens då de förklarar att matematik handlar om att lösa svåra integralfunktioner. Undvik även alltså alla ingenjörsutbildningar.

Det bästa valet du kan göra är antagligen att studera naturvetenskaper, men undvik gärna exempelvis kemi, som i själva verket endast är en del av fysiken. Undvik också att studera fysik eftersom du i så fall tvingas handskas med approximationer och mambo jambo kvantfysik. Datavetenskap är ett någorlunda vettigt ämne, men det kräver att du lär dig programmeringsspråk, och språk är humanistiskt. Så skippa också datavetenskap.

Studera matematik är väl vad jag försöker att säga. No reward, men framför allt no risk.

2. Acceptera din existens

Yeah.

3. Se filmen Pulp Fiction

Det här är den bästa filmen i hela filmens historia, kanske någonsin. Mästerverket av Quentin Tarantino, från 1994, som vann en Oscar för bästa manuskript, har sedan närmare 10 år bakåt varit min favoritfilm.

4. Ha sex, eller spela åtminstone golf

Idén är att få orgasm, vilket båda dessa aktiviteter resulterar i. Regelbunden orgasm främjar både den fysiska och psykiska hälsan. Det kan även minska risken att insjukna i cancer. Om du trots detta får cancer så har du i alla fall lyckats leva ett åtminstone mediokert liv genom att följa denna regel. Det är alltså en win-win-situation. Men kom dock ihåg att sex måste vara ömsesidigt medan det å andra sidan är socialt acceptabelt att tvinga med en vän till golfbanan.

5. Gå på en inflyttningsfest, förstör en stol

Ibland måste man satsa på kortvarig lycka för att balansera det med långvarig olycka som annars skulle leda till depression.

4. Uttryck dig med precision

Använd inte vaga och inexakta idéer som \sin x \approx x och liknande så kallade ”regler”. De är helt BS!

5. Gå med i Spektrums redaktion

Lägg dina studier åt sidan helt och hållet för en längre tid och börja skriva meningslösa artiklar om allt och ingenting. Att skriva texter som inte direkt har med dina studier att göra kan leda dina tankar in på nya stigar och du kan lära dig nya saker om dig själv. Dessutom tvingar skrivandet dig att artikulera dina tankar på ett sådant sätt att andra människor lyckas fånga ditt budskap. Att skriva utvecklar även ditt språk och expanderar ditt ordförråd. Men vad är meningen med allt detta trams? Jo, det hjälper dig i förverkligandet av följande punkt.

6. Trigga någon

Att trigga någon är ett komplext socialt fenomen som kräver djup och noggrann analys av både ens eget och offrets tankesätt, kunskap och värderingar. En bra trigg sårar inte offrets känslor, utan placerar denna i ett obehärskat och defensivt tillstånd i ett par minuter, innan förståndet tar tillbaka offret till verkligheten.

Man blir aldrig en perfekt triggare, utan det finns alltid utrymme för förbättring, och det bästa sättet att bli bättre är att öva. Börja med att trigga dina närmaste vänner som du vet att kan hantera det, och när du behärskar tekniken så kan du börja trigga svagare och mera instabila individer, exempelvis humanister.

7. Bevisa Eulers identitet

Visa att e^{i\pi}+1=0.

8. Skicka smöret

Om du upplever svåra tider och kontinuerligt misslyckas med att hitta en mening i det du gör så kan du alltid komplettera genom att vara den som skickar smöret vid frukostbordet.

9. Spela beerpong

Du har antagligen en lång och fruktansvärd sitz bakom dig där du tvingats socialisera och fått din sångboks peniskollektion utökad. Koppla av med ett eller fem spel beerpong. Alla är vinnare, speciellt de som förlorar. Dessutom utvecklar du din koordinations- och samarbetsförmåga. Det kan dock vara en bra idé att skippa det sista spelet.

10. Våga säga nej till Bang

Acceptera så tidigt som möjligt att kurstenten kommer att gå åt skogen och att varje räkneövningspoäng är viktig.

11. Var källkritisk

Undvik att använda så kallad ”teori” innan den är verifierad. Om du vill vara fancy schmancy så bevisar du själv alla satser innan du använder dem. Lita endast på axiom och definitioner om du vill sova gott om nätterna.

12. Sluta flexa och lev ditt liv

En mystisk kronometrisk kristall

Läsaren vet säkert att de flesta tidtagaruren fungerar med hjälp av en liten kvartskristall, men har du tänkt på vad kristallen egentligen gör i klockan?

Kvarts är ett intressant mineral på flera sätt, men det som gör det ypperligt för kronometrik är dess piezoelektriska egenskaper. Piezoelektricitet är ett fenomen där ett (fast) ämne släpper ut en elektrisk stöt under mekanisk tryck. Notera att denna fenomen fungerar också baklänges; om man utsätter kristallen för en elektrisk laddning deformeras den.

Ovan är en video som demonstrerar piezoelektriska fenomenet. Kristallen i videon kan möjligtvis skapa en elektrisk potential på över 10000 V, beroende så klart på kraften den utsätts för.

Så hur utnyttjas piezoelekticiteten i klockor? Först formar man kvartsen till en pytteliten stämgaffel. Stämgafflar, som ni redan vet, resonerar med en bestämd frekvens beroende på dess material och tjockhet. Resonansen är lätt att uppehålla med en simpel krets som amplifierar de elektriska signalerna och matar dem tillbaka till kvartsgaffeln. Efter detta behöver man bara räkna antalet oscillationer. Efter en viss mängd oscillationer (vanligtvis 32768 st) har en sekund passerat.

Bonus video. För de som är intresserade av praktiska grejor, och hur saker och ting fungerar lönar det sig att följa kanalen engineerguy på YouTube.