Alla inlägg av Joar Jensén

Lite historia om längdenheter

meter-551288_1280

Mått baserade på människokroppen
I samband med att handeln utveklades i Egypten under år 2700 – 2300 f.Kr. uppstod behovet av ett standardiserat längdmått. Man började därför mäta längd i enheter utgående från kroppsdelar, t.ex. fot, aln och tum. Det första standardiserade måttet man känner till var en cubit som motsvarade längden från armbågen till den yttersta fingerspetsen, men det var inte så exakt, en cubit kunde vara allt mellan 380 mm och  529 mm. Man tillverkade en standardcubit som var en stav med längden en cubit, som även var indelad i 28 delintervall. Dessa delintervall var i sin tur indelade i mindre delar. Under samma tid hade man i Indien ett annat måttsystem. Det baserade sig också på människokroppen och där var det kortaste avståndet 3,5 centimeter och det längsta 3,35 meter.

cubit_new

Enhetliga mått i Europa
I Europa väcktes tanken på standardiserade mått på 1200-talet då man standardiserade några enheter i England. Det tog dock enda till 1600-talet innan man i verkligheten började sammanställa enhetliga måttsystem. I Sverige användes alla möjliga olika inexakta mått under den här tiden och dessutom användes det i Finland, förutom de svenska måtten, även ryska och engelska mått. Därför fick Georg Stiernhielm år 1665 i uppgift att konstruera ett system där vatten utgjorde sambandet mellan längd, massa och volym. Han föreslog också att man skulle använda decimalsystem med 10 som omvandlingsfaktor, men detta antogs först år 1855 i Sverige.

Nederländaren Christiaan Huygen föreslog i sin tur år 1669 att en längdenhet skulle vara längden på en sådan pendel som gjorde en enkel svängning per sekund. Senare kunde man dock konstatera att den längd på pendeln som gav en periodtid på två sekunder berodde på pendelns geografiska latitud, dvs. längden varierade beroende på dess geografiska läge, och därmed förkastades idén.

Den franska kyrkoherden Mounton föreslog en enheten, milliare, som skulle vara det samma som längden längs jordytan för en bågminut, dvs. 1/60 grad. Enheten skulle decimaldelas. Därför gjorde man under början av 1700-talet mätningar i Peru, norra Sverige och Sydafrika för att bestämma ett medeltal för en bågminut och på så sätt längden av en milliare. Idag används inte namnet milliare, utan nautisk mil för den här enheten, men man har under 1900-talet valt att fixera enheten till att vara exakt 1852 meter istället för att vara kopplad till vinkelmätning.

stiernhielm

Metersystemet
Efter den franska revolutionen gjorde man ett nytt försök att anta ett universellt längdsystem. Då föreslog man att man skulle använda längden på en sekundpendel vid den 45:e latituden. Detta förslag kom ändå att kullkastas av förslaget att använda Mountons tanke på att utgå från jordens omkrets.

Man delade in sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Parismeridianen i 10000 delar och kallade en del för en meter. För att få reda på hur lång en tiotusendel av den sträckan var mätte man avståndet från Dunkerque till Barcelona och med hjälp av triangulering kunde en meter räknas ut. År 1799 började metersystemet användas, men det tog ännu sju år innan man hade gjort tillräckligt noggranna mätningar för att man skulle kunna tillverka en måttstav med längden en meter, den s.k. Arkivmetern.

Senare märkte man att man hade mätt fel och att Arkivmetern egentligen var ungefär 0,2 millimeter för kort, men då var det för sent att ändra den. Istället ändrade man definitionen till längden på Arkivmetern.

En noggrannare meter
I och med nya forskningsområden och ny mätutrustning kom krav på en noggrannare definition av metern under mitten av 1900-talet. År 1960 definierades metern på nytt. Då var den 1650763,73 våglängder av orange ljus hos isotopen krypton-86. Denna definition kom man fram till genom att mäta det uppmärkta avståndet på Arkivmetern.

En ännu bättre definition, som även är den nuvarande, definierades i och med att man lärde sig bygga lasrar. Med hjälp av lasern kunde man bestämma ljusets hastighet väldigt exakt och därmed bestämde man år 1983 att metern är den sträcka ljuset hinner färdas på 1/299792458 sekunder.

Celina

Källor:
http://www.bgf.nu/historia/6/matt.html#1
https://en.wikipedia.org/wiki/Cubit
http://www.sp.se/sv/index/information/history/length/sidor/default.aspx
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1044/Problematikimatematiskenhetsteknik.pdf
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nautisk_mil
http://fof.se/tidning/2003/2/metern-for-evigt-felmatt
http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/MaattOchVikter

Bildkällor:
https://pixabay.com/sv/
http://www.shiklesfineartcreations.com/projects.php?action=viewProject&projectUID=43
http://www.vasteras-ff.se/vff/nyhet.php?nyhet=59

Patrik Floréen: Framtiden för kunskapsarbete

Spektrumiter! Gäster!

Jag skall berätta till er om kunskapsarbete. Tietotyö på finska. Med kunskapsarbete menar jag inte arbete där man använder datorer. Statistikcentralen menar med kunskapsarbete vissa industrigrenar, typ Nokia. Men en städare på Nokia tycker inte jag att är kunskapsarbetare. Jag avser här arbetsuppgifter som kräver analys av data, slutledningar, produktion av ny kunskap.

Vi vet alla hur automatiseringen har ändrat fabriksarbete. De s.k. ludditerna motsatte sig i England på 1800-talet industrialiseringen som startade med vävmaskinerna. Men industrialiseringen har gett samhället en enorm boost i produktivitet. Men arbetsuppgifternas karaktär har förstås också ändrats. Går ni omkring i någon europeisk stads medeltida kvarter hittar ni all sorts hjälmmakargator osv. Och inte var det länge sen sådant som webmaster inte fanns till. Den nya tekniken skapar nya arbeten, som man inte kan förutspå på förhand.

Men den teknologiska utvecklingen har inte ändrat enbart fabriksarbetet utan också kunskapsarbetet. Det behövs inte längre en sekreterare för att skriva rent tal som det här. Mötena kan skötas som videokonferens eller telefonpalaver. Och så vidare. Men det här är bara början.

För en tid sen fick IBM mycket publicitet med sin Watson. Det handlar om ett system som använder artificiell intelligens för att svara på frågor. Watson vann TV-frågesporten Jeopardy år 2011. Vi är på tröskeln till en sådan era där maskinen inte är bara som hammare och spade, utan behandlar och producerar information.

Varför tycker jag att det passar in att tala om sådant här på den här festen? Ni Spektrumiter som fysiker, kemister, matematiker och datavetare är förstås kunskapsarbetare. Ni gäster med. Det är alltså er framtid jag talar om. I rapporten FinnSight2015, som är så gammal som från 2006, sägs ”Tietotyö on vallitseva työ tulevaisuuden Suomessa, ja tietotyössä osaaminen on entistä tärkeämpää.”

Själv leder jag ett projekt som heter Revolution of Knowledge Work. Projektet går ut på att utveckla nya hjälpmedel för kunskapsarbetare, uttryckligen så att mänskan är i ledningen och maskinen används där det lönar sig. Mänskan väljer och bestämmer. Vi kallar synsättet symbiotic human-computer interaction.

I början av projektet har vi koncentrerat oss på explorativ sökning av information och dess visualisering. Nu ska vi börja arbeta med samarbetsapplikationer också. Vi kombinerar här psykofysiologiska mätningar med applikationerna. Ett exempel kunde vara att man kan fråga vad vi talade om på mötet förra veckan när alla blev så sura.

Som en del av projektet har vi sonderat trenderna för kunskapsarbete. Vi sammanfattade dem i sex punkter:

  • Arbete i sig tenderar att bli i allt högre grad kunskapsarbete. Andelen arbete som är kunskapsarbete växer. Arbetet är i allt högre grad oberoende av tid och plats och skillnaden mellan arbetstid och fritid håller på att suddas ut.
  • Mångfalden hos arbetskåren växer: arbetsgemenskapen inbegriper olika nationaliteter och bredd i åldersstrukturen. Arbetarna har olika sätt och kulturer, olika sorts kunskap, skolning och kognitiva färdigheter.
  • Också kunskapsarbete automatiseras. Kort sagt allt som kan automatiseras automatiseras. Mänskans betydelse accentueras i sådant som kräver kreativitet, samarbete och beslutsfattande.
  • Kunskapsarbetet blir mer och mer projektbaserat. Arbetaren jobbar samtidigt med många projekt och arbetaren är som en freelancer som kan erbjuda sitt kunnande åt många håll. Arbetaren bör kunna marknadsföra sig själv. Bring your own competence.
  • Arbetarna hämtar med sig sina egna sätt att arbeta, egen apparatur och egna programapplikationer. I stället för att arbetsgivaren har ett massivt datasystem, använder arbetarna de applikationer de prefererar. Bring your own tools.
  • Mängden data ökar och data är av väldigt olika typ, det är heterogent. Data i sig har kommersiellt värde. Behandling av data är en helt rutinmässig sak för en kunskapsarbetare.

Framtiden är förstås svår att förutspå. En kritisk fråga är vilka de samhälleliga implikationerna är av förändringarna i kunskapsarbetet. PewResearchCenter publicerade i augusti i fjol en rapport, där de frågat av 1896 experter, närmast från USA, om de tror att robotik och artificiell intelligens kommer att ha en positiv eller negativ effekt på antalet arbetsplatser. Resultatet var intressant. Lite över hälften (52%) var av den åsikten att positiv (48% negativ), alltså ganska fifty-fifty.

Själv tror jag starkt på att effekten är positiv. Vi har ju en vetenskap som kan berätta oss något om hur framtiden ser ut. Nämligen historia. Den teknologiska utvecklingen har historiskt sett skapat nya arbetsmöjligheter mera än den har tagit bort, fastän den har ändrat strukturen på arbetsmarknaden. Månne inte samma sak händer nu också. Låt oss hoppas på det. Så får alla Spektrumiter (och gäster) jobb som motsvarar utbildningen. Skål på den saken!

 

Årsfesttal på Spektrums årsfest den 21 mars 2015 av Patrik Floréen 

Vinets smak

Alla har säkert undrat vad som ligger bakom de mjuka och fylliga tonerna i rödvin och de surare och bubbligare tonerna i vitvin. Smaken kan i korthet beskrivas som en kombination av fyllighet, tanniner, sötma och syrlighet. De orsakas alla av olika kombinationer av smak, känsel och doftupplevelser.

Sötman orsakas mest av druvornas fruktsocker, men även av estrar och alkohol som finns i vin. Munnen känner smaken av sockret, men till den söta smaken bidrar även dofterna i vin. Då det finns mycket fruktiga dofter anses vinet ofta sött, även om själva sockernivån skulle vara låg. Sötman bidrar till en rund smak och oftast upplevs söta viner smaka mycket. Socker bidrar inte bara till sötma, utan ökar även alkoholhalten.

Sötman balanseras med syrligheten. Hög halt av syra ökar salivutlösningen och bidrar till en stickande eller uppfriskande smak på sidan av tungan. Om vinet inte skulle innehålla syra skulle vinet ha väldigt kort smak medan om det finns mycket syra känns de strama. Syra kan även tillsättas i viner, då används citronsyra, vinsyra och askorbinsyra. Syrorna ökar även vinets hållbarhet.

Tanniner är det mest spännande som finns i vin. De bidrar starkt till vinets torrhet, men även till fyllighet. Tanniner finns nästan bara i röda viner och dess smaker är tydligast i bakre delen av tungan. Känslan av torrhet orsakas av att tanninerna växelverkar med salivens proteiner och faller ut på tungan. Tanniner finns naturligt i druvornas skal och kärnor, men de kan även tillsättas skilt för att få önskad strävhet och färg i vinet. Om vinet lagras i ekfat kan tanninhalten öka.

Fyllighet är rundhet och generositet i smaken. Fylligheten påverkas förutom av socker och tanniner, även av lagringen. Fylligheten kommer även tydligare fram ifall vinet är lagrat på ekfat eller med ekchips, vilket är det billigare alternativet.

Druvan innehåller i princip allt som behövs för vin. Det tillsätts alltså väldigt lite i viner. Valet av druvsort påverkar alltså väldigt mycket hurdant vinet är.  Alla druvsorter har sina typiska smaker, dessa finns t.ex upplistade på Alkos hemsida (www.alko.fi). Druvans smak påverkas både av växtförhållanden och art.

Hur ska man då få det mesta ut av vin? Vid vinsmakning ska man ta hänsyn till utseende, doft, smak och känsel, låter lätt va?

Vid analysering av färgen kan man bedöma vinets ålder och alkoholhalt. Ett ungt rött vin skiftar mot mörkt blålila och ett äldre mer mot brunt.  Vita viner skiftar däremot med ålder från vattenklara till grönskimrande till gula. Om vinet har hög viskositet innehåller det mer alkohol. Viskositeten kan man genom att se hur bra vinet ”fastnar” på vinglasets kanter.

Doften är den som utgör största delen av smaken, de fem grundsmakerna är alldeles för simpla för att vi ska kunna avgöra vinets smak baserat enbart på dessa. Dofterna kommer bäst fram genom att dofta på vinet i små sniffningar. Dofta först utan att snurra på glaset och därefter med snurrningar. Är doften stor eller liten? Vilka dofter kan du urskilja? Dofter är väldigt individuella och det kan vara nyttigt att göra upp en liten databank för sig själv.

Alltid när du smakar på vin ska du samtidigt försöka dofta på det för att få det mesta av vinet. Tänk på saker som: smakar vinet länge eller är det kort, är det sött, surt eller beskt? Smaken får inte blandas med känslan av vin i munnen. Till känslan hör fyllighet, viskositet, alkoholhalt, temperatur, spritsighet och strävhet.

Allt detta bidrar till din smakupplevelse av vin. Det krävs tydligen bara mycket tid och tålamod för att bli en vinkännare. Nedan finns en lista över viner som man kan börja en smakarkarriär med. De är alla väldigt olika och ganska så typiska för sin sort. Om ni inte hittar någon av dessa viner i Alko kan man fråga personalen efter ett likande vin, de hjälper gärna.

Röd viner:

Flinca Flichman Shiraz Roble, Argentina, fyllig, 8,98 €

Brown Brothers Everton, Australien, medelfyllig, Cab. sauvignon, 9,98 €

Gato Negro Merlot, Chile, medelfyllig, 7,28 €

Faustino VII, Tempranillo, Spanien, fyllig, 9,39 €

Quinta das Setencostas, Portugal, medelfyllig, 9,98 €

Jules Bernolin Beaujolais, Frankrike, Gamay, lätt, 9,98 €

Vitviner

Caliterra reserve Chardonnay, Chile, 9,75 €

Steinschaden, Österrike, Grüner Veltliner, 9,90 €

Wolfberger (W)3, 3 druvor, Frankrike, 10,28 €

Fanny

Källor:

http://www.vinmonopolet.no/artikkel/mat-og-drikke/vinens-abc/del-1-smaken-av-vin

http://www.aromadictionary.com/articles/wineastringency_article.html

http://www.altiaacademywineclub.se/dryckesskolavin/sexfaktorersompaverkarvinetskvalitetochkaraktar.5.7cf9c5aa121e17bab42800035741.html

www.systembolaget.se

www.alko.fi