Etikettarkiv: C2H5OH

Alkohol

Vinets smak

Alla har säkert undrat vad som ligger bakom de mjuka och fylliga tonerna i rödvin och de surare och bubbligare tonerna i vitvin. Smaken kan i korthet beskrivas som en kombination av fyllighet, tanniner, sötma och syrlighet. De orsakas alla av olika kombinationer av smak, känsel och doftupplevelser.

Sötman orsakas mest av druvornas fruktsocker, men även av estrar och alkohol som finns i vin. Munnen känner smaken av sockret, men till den söta smaken bidrar även dofterna i vin. Då det finns mycket fruktiga dofter anses vinet ofta sött, även om själva sockernivån skulle vara låg. Sötman bidrar till en rund smak och oftast upplevs söta viner smaka mycket. Socker bidrar inte bara till sötma, utan ökar även alkoholhalten.

Sötman balanseras med syrligheten. Hög halt av syra ökar salivutlösningen och bidrar till en stickande eller uppfriskande smak på sidan av tungan. Om vinet inte skulle innehålla syra skulle vinet ha väldigt kort smak medan om det finns mycket syra känns de strama. Syra kan även tillsättas i viner, då används citronsyra, vinsyra och askorbinsyra. Syrorna ökar även vinets hållbarhet.

Tanniner är det mest spännande som finns i vin. De bidrar starkt till vinets torrhet, men även till fyllighet. Tanniner finns nästan bara i röda viner och dess smaker är tydligast i bakre delen av tungan. Känslan av torrhet orsakas av att tanninerna växelverkar med salivens proteiner och faller ut på tungan. Tanniner finns naturligt i druvornas skal och kärnor, men de kan även tillsättas skilt för att få önskad strävhet och färg i vinet. Om vinet lagras i ekfat kan tanninhalten öka.

Fyllighet är rundhet och generositet i smaken. Fylligheten påverkas förutom av socker och tanniner, även av lagringen. Fylligheten kommer även tydligare fram ifall vinet är lagrat på ekfat eller med ekchips, vilket är det billigare alternativet.

Druvan innehåller i princip allt som behövs för vin. Det tillsätts alltså väldigt lite i viner. Valet av druvsort påverkar alltså väldigt mycket hurdant vinet är.  Alla druvsorter har sina typiska smaker, dessa finns t.ex upplistade på Alkos hemsida (www.alko.fi). Druvans smak påverkas både av växtförhållanden och art.

Hur ska man då få det mesta ut av vin? Vid vinsmakning ska man ta hänsyn till utseende, doft, smak och känsel, låter lätt va?

Vid analysering av färgen kan man bedöma vinets ålder och alkoholhalt. Ett ungt rött vin skiftar mot mörkt blålila och ett äldre mer mot brunt.  Vita viner skiftar däremot med ålder från vattenklara till grönskimrande till gula. Om vinet har hög viskositet innehåller det mer alkohol. Viskositeten kan man genom att se hur bra vinet ”fastnar” på vinglasets kanter.

Doften är den som utgör största delen av smaken, de fem grundsmakerna är alldeles för simpla för att vi ska kunna avgöra vinets smak baserat enbart på dessa. Dofterna kommer bäst fram genom att dofta på vinet i små sniffningar. Dofta först utan att snurra på glaset och därefter med snurrningar. Är doften stor eller liten? Vilka dofter kan du urskilja? Dofter är väldigt individuella och det kan vara nyttigt att göra upp en liten databank för sig själv.

Alltid när du smakar på vin ska du samtidigt försöka dofta på det för att få det mesta av vinet. Tänk på saker som: smakar vinet länge eller är det kort, är det sött, surt eller beskt? Smaken får inte blandas med känslan av vin i munnen. Till känslan hör fyllighet, viskositet, alkoholhalt, temperatur, spritsighet och strävhet.

Allt detta bidrar till din smakupplevelse av vin. Det krävs tydligen bara mycket tid och tålamod för att bli en vinkännare. Nedan finns en lista över viner som man kan börja en smakarkarriär med. De är alla väldigt olika och ganska så typiska för sin sort. Om ni inte hittar någon av dessa viner i Alko kan man fråga personalen efter ett likande vin, de hjälper gärna.

Röd viner:

Flinca Flichman Shiraz Roble, Argentina, fyllig, 8,98 €

Brown Brothers Everton, Australien, medelfyllig, Cab. sauvignon, 9,98 €

Gato Negro Merlot, Chile, medelfyllig, 7,28 €

Faustino VII, Tempranillo, Spanien, fyllig, 9,39 €

Quinta das Setencostas, Portugal, medelfyllig, 9,98 €

Jules Bernolin Beaujolais, Frankrike, Gamay, lätt, 9,98 €

Vitviner

Caliterra reserve Chardonnay, Chile, 9,75 €

Steinschaden, Österrike, Grüner Veltliner, 9,90 €

Wolfberger (W)3, 3 druvor, Frankrike, 10,28 €

Fanny

Källor:

http://www.vinmonopolet.no/artikkel/mat-og-drikke/vinens-abc/del-1-smaken-av-vin

http://www.aromadictionary.com/articles/wineastringency_article.html

http://www.altiaacademywineclub.se/dryckesskolavin/sexfaktorersompaverkarvinetskvalitetochkaraktar.5.7cf9c5aa121e17bab42800035741.html

www.systembolaget.se

www.alko.fi

Ballmer Peak – Kan XKCD ha rätt?

Ballmer  Peak är ett relativt känt begrepp bland folk som har läst några kurser data, samt vem som helst som känner sådana dataloger som inte förstår att hålla sina skämt till sig själva. Ursprunget till begreppet kan ni hitta i er sångbok på sidan 60, på samma sida som det i min sångbok finns en god jul hälsning samt ordet ”dubbelsup”.

ballmer_peak

Det handlar alltså om påståendet att det skulle finnas någon koncentration av alkohol i blodomloppet som betydligt skulle öka programeringsförmågan. XKCD påstår att koncentrationen skulle ligga någonstans mellan 1.29 och 1.38 promille, vilket motsvarar ca 7 portioner på 2 timmar för någon som väger 70 kg. Kan det alltså vara möjligt att det lönar sig dricka 7 öl innan man börjar med sina data räkneövningar? Detta låter ju som något värt att undersökas.

Då man designar ett experiment för att testa något sånt här möter man genast på en massa svårigheter. Begreppet ”programming ability” som finns på y-axeln i serien är inte speciellt formellt. Det är inte heller enkelt att få tag på bra samt billiga mätare för att mäta alkoholhalt i blodet. Vidare existerar det ett antal andra variabler som är svåra att kontrollera. Om man ger sju öl åt någon som just och just kan ”Hello World” i java så är det inte hemskt överraskande att den inte får något mer än Hello World gjort efter att ha druckit dem heller. Man kan alltså förvänta sig att resultaten varierar mycket från person till person beroende på dens tidigare programmeringsförmåga. Vi skulle alltså behöva en stor mängd människor att testa med.

IMG_1017

Då man översätter stor mängd till Spektrum språk får man 5. En onsdagskväll for vi alltså mot Klubben med 5 ivriga kodare för att se ifall det ligger något bakom det hela. Som uppgifter hade jag valt räkneövningar från årets Tietorakenteet ja Algoritmit kurs (TiRA). TiRA brukar man gå under sin första vårtermin som datalog, dvs. efter ett halvt år av studier. En stor del av deltagarna på kursen tycker om TiRA så mycket att de går den flera år i rad.

En viktig detalj om TiRA uppgifter är att det ofta krävs lite mer än ren programmeringsförmåga för att lösa dem. Man måste tänka på detaljer som hur effektiv koden är. Ett exempel på en lite lättare uppgift som var med i vårt test var att koda en metod som kollar ifall två givna ord är anagram av varandra.  För den intresserade läsaren finns det i källorna en artikel som behandlar exempel på kod effektivitet via fibonacci talens uträckning (som också var en av uppgifterna). Jag vill tacka TiRA handledarna och föreläsaren för uppgifterna och testen till uppgifterna.

Efter att alla blåst nollor satt vi igång. Jag hade förberett 6 ronder med 4 uppgifter per rond. Efter första ronden blev det klart att detta var allt för mycket. Det var nämligen endast en av testpersonerna som fick två uppgifter gjorda på tiden 20.14. För resten av ronderna mätte vi därför tid taget per uppgift med en timeout på 20 minuter per rond. Mellan varje rond dracks det uppfriskningar och hölls en paus på 15 minuter.

IMG_1021

NimetönUppgifter

Resultaten hittas i graferna. Stapeldiagrammet till höger visar mängden lösta uppgifter varje runda, andra grafen visar mätta promillehalten innan varje runda. I äkta statistik anda borde jag nu hitta på metriker vilka skulle få resultaten att bli imponerande. Men först vill jag kommentera på en observation jag gjorde under ronderna. Som ni ser så steg promill nivåerna inte hur högt som helst. Dock skulle man på ljudnivån som testgruppen höll inte ha trott att de flesta var i körskick de första tre ronderna. En placebo-effekt kunde alltså definitivt märkas, inte så mycket på själva problemlösningen som allmänna beteendet.

När det kommer till de egentliga resultaten krävs det mycket fantasi för att kunna säga något. Det enda jag kommer på är att under första rundan (efter en enda öl) löste hela gruppen flest uppgifter, vilket med lite handviftande skulle kunna tyda på att en öl lugnade ner testgruppen tillräkligt för att öka totala mängden uppgifter löst. Men som sagt, mycket handviftande krävs för att dra några statistiskt signifikanta slutsatser.

IMG_1030

Därför är det säkert bäst att spela beer pong istället.

IMG_1033

Det blev alltså inte så mycket bevisat den kvällen. Tur i oturen så har effekten av alkohol på människokroppen och tankeverksamheten undersökts i bredare skala annanstans. De forskningar som jag hittat undersöker oftast kopplingen mellan kreativt tänkande och alkoholkonsumption. Kreativt tänkande är mycket viktigt i problemlösning och kodning, så eventuella resultat borde gå att applicera på Ballmer Peak också.

Alkohol gör en människa full, detta torde de flesta av er veta. Men en liten mängd alkohol kan i vissa fall förbättra prestandan. Ett exempel av detta är sporter som kräver lugnhet och stadig hand, så som skytte. Dock måste det ju påpekas att det finns många orsaker  varför det ändå inte skulle vara en bra idé att ha deltagare dricka alkohol innan de far ut till banan och siktar skjutvapnen mot små tavlor.

När det kommer till kopplingen mellan alkohol och kreativitet så finns det en del resultat som tyder på att en promillehalt på 1.2 -1.4 förbättrar vissa aspekter av kreativt tänkande men försämrar andra. Specifikt så lär lite alkohol göra hjärnan bättre på att kombinera information som den har fått för att skapa lösningar; ni vet de där ”ahaa” upplevelserna som kommer då man minst förväntar sig. Däremot gör alkohol hjärnan sämre på att ta in ny information samt verifiera att lösningarna den hittar på är korrekta. Det har även gjorts undersökningar om effekten av alkohol på kreativ produktivitet bland 34 kända författare, kompositörer samt andra artister under 1900-talet. Resultatet var ofullständiga och delvis motsägelsefulla. I 75% av fallen hade alkohol en negativ inverkan på produktiviteten, speciellt en långvarig alkoholanvändning. En direkt positiv inverkan kunde observeras i 9% och en indirekt i 50%. I undersökningen hittades också tecken på att kreativ produktivitet även ökar alkoholintagningen, vilket gör det hela till ett ”hönan och ägget” problem. Dock rapporteras inte mängder alkohol kvantitativt, vilket gör undersökningen svårare att applicera på Ballmer Peak.

En del undersökningar stöder tanken om att alkohol egentligen fungerar som placebo när det kommer till kreativitet och problemlösning. I en undersökning drack olika testgrupper olika starka vodka tonics utan att veta exakt hur starka var och en fick. En positiv effekt av alkohol för problemlösning kunde observeras i alla testgrupper, vilket föreslår att effekten kan bero på att man förväntar sig bli bättre om man dricker lite.  Liknande resultat märktes bland våra testpersoner; att man förväntar sig vara onykter bidrar också en hel del till hur onyktert man beter sig.

Avslutningsvis tänkte jag visa er en alternativ tolkning av balmers peaken. XKCD har tydligen endast valt att använda projektionen av den egentliga 3D kurvan till två dimensioner. Nästa gång röstar jag för att vi kör liknande tester i Mallbolage istället med endast ”Hello world” som uppgift. Tack till alla frivilla som hjälpte till med testandet, hoppas ni hade lika roligt som jag.

Ballmer

Jeremias

P.S. Mallbolage lär vara världens svåraste kodspråk.

Källor:

http://www.laskurit.fi/promille/?amount=10&sex=f&weight=70&hours=2&submit=Laske+promillem%C3%A4%C3%A4r%C3%A4

https://www.ics.uci.edu/~eppstein/161/960109.html

https://xkcd.com/323/

http://www.scriptol.com/programming/hello-world.php

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/j.2162-6057.1999.tb01036.x/abstract

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1360-0443.1990.tb03726.x/abstr

http://www.jstor.org/discover/10.2307/1423036?uid=3737976&uid=2&uid=4&sid=21103808186867

http://www.usada.org/prohibited-list/athlete-guide/

http://www.healthcentre.org.uk/sports-medicine/sports-alcohol-sports-performance.html

http://www.sultanik.com/Blog%3aBallmer

Wappen, vart försvann den?

Som de flesta säkert märkte var denna veckas onsdag ledig av någon konstig orsak. Även hela Gumtäkt var fyllt av en del mer eller mindre bedruckna studerande kring 12-tiden på tisdag. På tisdagkvällen verkade alla studerande vallfärda mot en liten staty i centrum av Helsingfors, bara för att sedan kunna sprida ut sig över hela staden. För att fira att man har en ledig onsdag, så skall man tydligen samlas i en park och dricka skumppa och ha en liten picknick.

I år började säkert en hel del studerande sitt wappenfirande för en vecka sedan, tog kanske en paus på söndag och fortsätter möjligtvis ännu till lördagnatten. Så från en enda liten ledig dag kan studerande få en nästan 10-dagar lång fest (och även en hel del skolarbete att ta igen). Spektrumiter brukar (officiellt) hålla sig till att fira den 30.4 samt den 1.5 för det mesta och detta kommer att behandlas i en liten textsammanfattning och en del random bilder, p.g.a. att bilder brukar ge en ganska bra bild av vad som hänt (Daaa).

Wappenfirande (eller detta är nu kanske inte helt korrekt ord) började med skumppa på svenska chemen, som hamnar flytta p.g.a. en renovering i huset. Därefter började det mer traditionella programmet med skumppa klockan 12 mellan Physicum och Chemicum. Vid 12-skumppan fanns det även hemgjord mjöd av en lite mer speciell typ, som man kunde testa på. Till en början var det mest allmänt umgänge som stod på programmet, men efter en stund blev spektrumiterna lite törstiga och började caps:a. Efter att spektrumiterna hade släckt törsten blev de ganska hungriga så tillnäst blev det grillning i Majstranden. Efter några timmars grillande och lite annat program drog en del sig mot centrum för att se på när Amanda fick sin mössa tillbaka. Efter detta har jag hört att människor började dela upp sig och försvinna åt olika håll, men som vanligt infann sig en del på Klubben.

Den 1.5 var det tidig väckning så att man hann till Kajsaniemiparken i god tid för att få en bra plats, höra Akademen sjunga och Humpsvakarna spela. Efter en stund började även spektrumiterna klumpas ihop till en sillis. Till sillisen dök även en del äldre spektrumiter upp och några sånger togs in. Även under denna dag blev det caps:ande. Efter detta vet jag inte riktigt vad andra spektrumiter höll på med, än att en skara innfann sig på Majstrandens gräsmatta senare på eftermiddagen och att festen fortsatte länge in på natten. Men till näst en hel del lösryckta bilder i någorlunda kronologisk ordning.

IMG_1679_2376x1584IMG_1704_2376x1584IMG_1734_2376x1584IMG_1742_2376x1584IMG_1751_2376x1584IMG_1770_2376x1584IMG_1789_2376x1584IMG_1834_2376x1584IMG_1863_2376x1584IMG_1854_2376x1584IMG_1909_2376x1584IMG_1919_2376x1584IMG_1931_2376x1584IMG_1871_2376x1584IMG_1966_2376x1584IMG_1966_2376x1584IMG_1957_2376x1584IMG_1970_2376x1584IMG_2029_2376x1584IMG_2032_2376x1584IMG_2051_2376x1584

Fredi