Matematikhörnan: Delbarhet

I vår nya fina Spektrakel-blogg kommer jag (och förhoppningsvis även andra) med slumpmässiga intervall att skriva artiklar om matematiska problem som jag tycker är intressanta. Denna del av bloggen har jag valt att kalla Matematikhörnan. Det första inlägget handlar om delbarhet.

Delbarhet är en grundläggande men viktig del av talteori. Detta inlägg går igenom grunderna med delbarhet och kongruenser, och i slutet presenteras några små resultat.

Obs! Ifall inte annat nämns, är alla tal i denna artikel heltal.

Definitioner och några enkla satser

Definition 1: Talet d delar talet n, om \frac{n}{d} är ett heltal. Vi betecknar detta d \mid n. Ifall d delar n kan vi alltså skriva n = kd för något heltal k.

Definition 2: Vi säger att talen a och b är kongruenta modulo n, ifall n \mid (a-b). Detta betecknas a \equiv b (mod n).

En observation: Ifall a \equiv b, gäller a-b = nk, dvs. differensen av a och b är en multipel av n.

Sats 3: Om d|n och d|m, så gäller för alla heltal a och b att d|(an + bm).

Bevis: Vi vet att n = kd och m = ld för några l och k, alltså gäller det att an + bm = akd + mld = d(ak+ml), dvs d\mid(an + bm).

Sats 4: Ifall a \equiv b (mod n) och c \equiv d (mod n), så gäller a\pm c \equiv b \pm d (mod n) och ac \equiv bd (mod n).

Bevis: Eftersom n \mid (a-b) och n \mid (c-d), gäller enligt föregående sats att n\mid((a-b)+(c-d)) = ((a+c) - (b+d)), och även n\mid((a-b)-(c-d)) = ((a-c) - (b-d)). Alltså gäller första påståendet.

För att visa det andra påståendet räcker det att märka att enligt Sats 3 gäller det att n\mid(c(a-b) + b(c-d)) = (ac - bd).

Av Sats 4 följer enkelt följande:

Följdsats 5: Om a \equiv b (mod n), så gäller a^{m} \equiv b^{m} för alla positiva heltal m.

Några välkända delbarhetsresultat

Vi kan med hjälp av satserna ovan bevisa några praktiska resultat om delbarhet. Troligtvis vet vi alla från tidigare att ett tal är delbart med två om och endast om dess sista siffra är delbar med två, och att ett tal är delbart med fem om och endast om dess sista siffra är delbar med fem. Värför gäller då detta?

Som bekant kan vi skriva alla heltal k i formen k = a_{n}10^{n} + a_{n-1}10^{n-1} + \cdots + a_{1}10^1 + a_{0}10^0.

Eftersom 10 \equiv 0 (mod 2) och 10 \equiv 0 (mod 5), gäller alltså även att 10^{m} \equiv 0^{m} = 0 (mod 2) och (mod 5) för alla positiva m, alltså får vi att

k = a_{n}10^{n} + a_{n-1}10^{n-1} + \cdots + a_{1}10^1 + a_{0}10^0 \equiv a_{0} (mod 2) och (mod 5).

Delbarheten beror alltså endast på sista siffran.

Ett lite mindre trivialt, men ändå välbekant resultat är att ett tal är delbart med tre om och endast om dess siffersumma är delbar med tre: Eftersom 10 \equiv 1 (mod 3), är även 10^{m} \equiv 1^{m} = 1 (mod 3), och därmed följer

k = a_{n}10^{n} + a_{n-1}10^{n-1} + \cdots + a_{1}10^1 + a_{0}10^0 \equiv a_{n} + a_{n-1} + \cdots + a_{1} + a_{0} (mod 3),

Exempel: 432 är delbart med tre, eftersom 432 \equiv 4 + 3 + 2 = 9 = 3*3 \equiv 0 (mod 3).

För stora tal kan metoden användas flera gånger, dvs. om siffersumman blir så stor att man inte direkt ser om den är delbar med tre, kan man beräkna siffersummans siffersumma och kontrollera om den är delbar med tre.

Vi märker också att eftersom 10 \equiv 1 (mod 9), kan vi använda samma metod för att bestämma delbarhet med nio.

Fler delbarhetsresultat

Till näst undersöker vi delbarhet med 11. Eftersom 10 = 11 – 1, gäller 10 \equiv -1 (mod 11). Därmed är 10^{m} \equiv (-1)^{m} = 1 (mod 11) om m är jämnt och 10^{m} \equiv (-1)^{m} = -1 (mod 11) om m är udda. Då gäller alltså för talet k att

k = a_{n}10^{n} + a_{n-1}10^{n-1} + \cdots + a_{1}10^1 + a_{0}10^0 \equiv \pm a_{n} \mp a_{n-1} \cdots -a_{1} +a_{0} (mod 11),

var tecknet på a_{n} beror på om n är udda eller jämnt.

Exempel: 11 \mid 7623, eftersom 7623 \equiv -7 + 6 - 2 + 3 = 0 (mod 11).

Exempel: 11 \mid 52415, eftersom 52415 \equiv 5 - 2 + 4 - 1 + 5 = 11 \equiv 0 (mod 11).

Exempel: 11 \nmid 11372, eftersom 11372 \equiv 1 - 1 + 3 - 7 + 2 = -2 \not\equiv 0 (mod 11).

Vi kan alltså bestämma delbarheten genom att multiplicera siffrorna i talet med antingen talet 1 eller -1 och sedan summera dem.

Sekvensen för vilket tal vi skall multiplicera med vilken siffra är för talet 11 alltså (ifall vi börjar från den minst betydande siffran) 1, -1, 1, -1 osv.

Från våra tidigare resultat får vi även sekvenserna för följande tal:

  • 2: 1, 0, 0, 0…
  • 3: 1, 1, 1, 1…
  • 5: 1, 0, 0, 0…
  • 9: 1, 1, 1, 1…
  • 11: 1, -1, 1, -1…

Läsaren har säkert redan märkt att vi hoppat över ett primtal, nämligen talet 7. Ifall vi beräknar sekvensen för talet 7, kan vi ganska enkelt med huvudräkning bestämma om ett tal mindre än 169 är ett primtal, eftersom då är dess kvadratrot mindre än 13, och då måste (minst) en av primtalsfaktorerna vara mindre än 13.

Vilken sekvens hittar vi alltså för sjuan?

Första talet i sekvensen är naturligtvis 1, eftersom 1 \equiv 1 (mod n) för alla n.

De övriga talen i sekvensen fås enligt följande:

$latex \begin{array}{ll}
10 \equiv 3\\

10^2 \equiv 3*3 = 9 \equiv 2\\

10^3 \equiv 3*2 = 6 \equiv -1\\

10^4 \equiv 3*(-1) = -3\\

10^5 \equiv 3*(-3) = -9 \equiv -2\\

10^6 \equiv (-1)^2 = 1
\end{array}$ (mod 7)

Vi ser nu att 10^7 = 10*10^6 \equiv 10 \equiv 3 (mod 7), och därmed kommer sekvensen att upprepa sig. Vi kan alltså fylla på vår lista:

  • 2: 1, 0, 0, 0, 0, 0…
  • 3: 1, 1, 1, 1, 1, 1…
  • 5: 1, 0, 0, 0, 0, 0…
  • 7: 1, 3, 2, -1, -3, -2…
  • 9: 1, 1, 1, 1, 1, 1…
  • 11: 1, -1, 1, -1, 1, -1…

Vi har nu räknat ut delbarhetssekvenserna för vissa tal, varav alla har en viss period varefter sekvensen upprepar sig. Kommer då sekvensen för alla naturliga tal att ha en ändlig period, dvs. har alla tal en sekvens som i något skede börjar upprepa sig? Denna fråga undersökes i min nästa artikel i Matematikhörnan.

Sebbe

Referenser:

Anne-Maria Ernvall-Hytönen: Elementär talteori. Föreläsningsanteckningar, Helsingfors universitet, 2013.

En reaktion på ”Matematikhörnan: Delbarhet”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *