I artikeln Matematikhörnan: Delbarhet definierades delbarhetssekvenser för naturliga tal. Delbarhetssekvensen för det naturliga talet  består av talen 
, där 
. I nedanstående tabell ser vi början av delbarhetssekvenserna för några tal:
- 2: 1, 0, 0, 0, 0, 0…
- 3: 1, 1, 1, 1, 1, 1…
- 5: 1, 0, 0, 0, 0, 0…
- 7: 1, 3, 2, -1, -3, -2…
- 9: 1, 1, 1, 1, 1, 1…
- 11: 1, -1, 1, -1, 1, -1…
I föregående artikel märkte vi att alla av dessa sekvenser kommer att upprepa sig i något skede. För talen 2 och 5 beror detta på att något av talen är noll, och därmed kommer alla därpåföljande tal att vara noll, ty ifall , så är även 
.
De övriga sekvenserna i tabellen innehåller talet 1 på något annat index än 0. Då upprepas sekvensen, eftersom om , så gäller 
.
Alltså, ifall en sekvens innehåller talet 0 eller 1 på något annat index än 0, kommer sekvensen att upprepas.
Sekvenser som innehåller talet 0
För att delbarhetssekvensen för talet  skall innehålla talet 0, måste det för något 
 gälla att
, dvs. 
.
Eftersom , kan detta gälla endast ifall talet 
 innehåller endast primtalsfaktorerna 2 och 5, dvs. om
, där 
.
Ifall  kan skrivas i ovanstående form, och vi betecknar 
, gäller 
.
Sekvenser som innehåller talet 1
I vilka fall kan vi då vara säkra på att ett tal har en delbarhetssekvens som på något index olika noll har talet 1? Antag att  är ett primtal. Ifall 
 ej är talet 2 eller 5, kommer 
 inte att dela talet 
 för något 
, alltså är 
 för alla 
.
Som bekant bildar modulo-operationen  ringen 
. Eftersom 
 om p inte är primtalet 2 eller 5, gäller det att 
. Dessutom vet vi att om (och endast om) 
 är ett primtal, är ringen 
 en kropp, alltså har alla tal förutom noll en multiplikativ invers. Detta är ekvivalent med att 
 bildar en grupp med multiplikationsoperationen.
Delbarhetssekvensen består per definition av talen , där 
. I fallet där 
 är ett primtal olika 2 och 5, innehålls alla tal i sekvensen alltså i den delgrupp av 
 som talet 
 (eller närmare sagt dess ekvivalensklass) genererar. Eftersom gruppen 
 är ändlig, kommer även den genererade delgruppen att vara ändlig. Därmed existerar det ett 
 för vilket 
.
Talen i sekvensen kommer alltså att upprepas efter ett visst index k. Närmare sagt, eftersom , sä gäller
$latex \begin{array}{ll}
10^{k+1} \equiv 10^k10^1 \equiv 10^1\\
10^{k+2} \equiv 10^k10^2 \equiv 10^2\\
…\\
10^{k+k-1} \equiv 10^k10^{k-1} \equiv 10^{k-1}\\
\end{array}$ (mod p)
Sekvensen består alltså av cykler med längden k. Eftersom elementen i cykeln bildar en delgrupp av , och gruppen 
 har p-1 element, vet vi enligt Lagranges sats att cykelns längd delar talet p-1. Vi ser också att eftersom 
, kommer cykeln att starta från det första talet (alltså talet 
) i sekvensen. Sekvensen har alltså ingen s.k. svans före cykeln.
Alltså alla primtal utom 2 och 5 har ett index olika noll på vilket delbarhetssekvensen har värdet 1. Naturligtvis kan även icke-primtal ha talet 1 i sin sekvens; i tabellen ovan ser vi att detta gäller för talet 9.
Övriga fall
Vi kan vara säkra på att delbarhetssekvensen för talet  (icke-trivialt) innehåller talet 1 endast om 
 är ett primtal. Därmed kunde man förvänta sig att det existerar tal vars delbarhetssekvens innehåller varken talet 0 eller talet 1. Det visar sig att detta gäller för talet 6. Låt oss alltså undersöka dess delbarhetssekvens:
För talet 10 gäller det att
,
och därmed ser vi att
.
Av detta följer naturligtvis direkt att
.
Alltså är delbarhetssekvensen för talet 6 1,-2,-2,-2,… och sekvensen upprepar sig själv, fastän den inte icke-trivialt innehåller talet 0 eller 1.
Vad kan vi då säga om delbarhetssekvensen för talet  som ej är ett primtal och har andra primtalsfaktorer än 2 och 5? Som vi redan tidigare konstaterat, bildar modulo-operationen 
 ringen 
. Ringen är nu inte en kropp, eftersom vi antog att 
 inte är ett primtal. Vi vet dock ändå att ifall vi multiplicerar två tal i ringen, kommer resultatet även att befinna sig i ringen.
Vi har alltså endast n stycken olika möjliga multiplikationsresultat. Därmed om vi beräknar talen , där 
, måste vi i något skede stöta på ett tal som förekommit tidigare i sekvensen. Vi vet även att detta händer senast, då 
, eftersom vi inte kan ha 
 olika tal i ringen. Alltså, vi hittar ett tal 
 och ett annat tal 
 för vilka
.
Av detta följer naturligtvis att
$latex \begin{array}{ll}
10^{m+1} \equiv 10^m10^1 \equiv 10^k10^1 \equiv 10^{k+1}\\
10^{m+2} \equiv 10^m10^2 \equiv 10^k10^2 \equiv 10^{k+2}\\
…\\
10^{m+(m-k)-1} \equiv 10^{k+(m-k)-1} \equiv 10^{m-1}\\
10^{m+(m-k)} \equiv 10^{k+(m-k)} \equiv 10^k\\
\end{array}$ (mod n),
alltså går sekvensen efter talet  in i en cykel med längden 
. Till skillnad från sekvenserna för primtal, kan denna sekvens ha en s.k. svans i början förrän cykeln börjar. Detta beror på att talet 1 inte nödvändigtvis förekommer i sekvensen förutom i början.
Öppna frågor
Talen 3 och 9 har exakt likadan delbarhetssekvens; den består endast av ettor. Finns det andra talpar som har exakt likadan delbarhetssekvens? Om det finns, kan vi hitta något samband för tal som har likadan delbarhetssekvens?
Finns det något samband mellan primtalsutvecklingen och delbarhetssekvensen för tal?
Kan vi på något vettigt sett gruppera icke-primtal i olika grupper, t.ex. enligt längden på cykeln?
Litteratur
Allmän algebra:
Jokke Häsä, Johanna Rämö: Johdatus abstraktiin algebraan, Gaudeamus, 2012.
Tauno Metsänkylä, Marjatta Näätänen: Algebra, Limes, 2005.
Nyttiga wikipedia-länkar: