Etikettarkiv: Historia

2013, Blogg

Helt skit artikel

Lämna en kommentar

Exkrement, eller feces (uttalas ”fekes” som en rask nylänning påpekade) är härlett från latinska ordet faeces, vilket kan översättas som skitar. Singularisformen är faex, vilket betyder (en) skithög.  Läran om feces kallas för skatologi, från grekiskans σκατός (skatós). Det bruna guldet kan behandlas objektivt ur medicinsk, socioekonomisk och idéhistorisk synvinkel, eller subjektivt genom vulgära förolämpningar och skämt1.

I det tidigmoderna Europa (ca 1450-1780) var det mycket vanligt i litteraturen och konsten att hänvisa till kroppens avföringar, t.ex. feces, urin och spyor. Under senare tidsperioder ansågs det olämpligt att nämna defekation och dylika akter. Tabut har levt kvar ända in i våra dagar, då t.ex. Oxford Dictionary klassificerar litteratur från det tidigmoderna Europa som ”smutsig”. I verket Fecal Matters in Early Modern Literature and Art hävdar skribenterna att i våra dagar har sexualiteten förlorat en stor del av dess stigma, medan skatologi fortfarande gör oss obekväma. Komedi utnyttjar ofta chockeffekten, vilket t.ex. producenterna av South Park utnyttjar i allra högsta grad. Detta kan anses vara ett typexempel på den subjektiva synvinkeln.1

cartman

South Park, modern högkultur. I säsong 6 upptäcker Cartman att han kan defekera genom munnen.

Låt oss återgå till det objektiva. Det är allmänt känt att de nordiska länderna är i toppen när det kommer till konsumtion av kaffe per capita. Mannen på gatan är också mycket medveten om kaffets laxativa effekt. Den skarpa resenären inser snabbt att toalettpappret är av mycket högre kvalitet hemma i norr än i söderns varma länder. Kan det finnas en koppling mellan mängden intaget koffein och förbrukningen av toalettpapper?

Det visar sig vara svårt att hitta statistik över den totala koffeinkonsumtionen i Europa. I tabell 1 är sammanställt data från 1999 för kaffe, te och kakao2. Mätt i mg/capita/dag (mgCD) leder de nordiska länderna när det gäller kaffe, men Nederländerna tar segern då även te och kakao betraktas. Energidryckernas popularitet har ökat markant sedan 1999, vilket märks på antalet hyperaktiva fjortisar. Säkerligen har även totala koffeinkonsumtionen ökat, men det är som sagt svårt att hitta statistik för Europa. En studie från 2010 uppskattar koffeinintaget i USA från kaffe som 153 mgCD för personer över två år. Värdet är mycket nära 143 mgCD för hela populationen från 1999. Då även kolsyrade drycker inkluderas uppskattas totala konsumtionen i USA till 240 mgCD för personer över 2 år och 300 mg/capita/dag för personer över 22 år! Troligtvis utgör kolsyrade drycker en markant andel av det dagliga intaget även i Europa.

Tabell 1: Totala dagliga koffeinkonsumtionen från kaffe, te och kakao per capita. Data från år 1999.

Land Koffein (mg/person/dag)
Nederländerna

414
Sverige

407
Norge

400
Danmark

390
Finland

329
Tyskland

313
Schweiz

288
Frankrike

239
Australien

232
USA

168

Hur är det då med förbrukningen av toalettpapper? Man skulle förvänta sig att de nordiska ländernas höga koffeinkonsumtion skulle korrelera med en högre förbrukning av toalettpapper. När man försöker hitta statistik om ämnet visar det sig att finska namn dyker upp överallt, såsom Tea Tuuli, Soile Kilpi, Pöyry Consulting osv. Kanske det trots allt inte är så överraskande med tanke på den finska skogsindustrin. Alternativt är de nämnda personerna Studentbladets f.d. skribenter som vet hur man får skit till pappers.

Pöyry Consultings presentation (figur 1) visar toalett- och hushållspapper konsumtionen från 20093. Länder med hög levnadsstandard (Japan och Västeuropa) har liknande förbrukning av mjukpapper, d.v.s. toalett- och hushållspapper. Och visst, de nordiska länderna förbrukar mera kakkapapper, men inte mest. Nordamerika har högsta förbrukningen av mjukpapper på maffiga 23 kg per capita. En tredje faktor måste vara involverad. Kanske totala kaloriintaget per capita påverkar? Nordamerika har ett dagligt intag på 3659 kcal, medan motsvarande siffra för norden och Västeuropa är 3385 respektive 3535 kcal. I konstrast är medelintaget i Japan ynka 2723 kcal.4 Den liknande mjukpappersförbrukningen mellan Västeuropa och Japan, samt den stora skillnaden i dagligt intag på 600 kcal talar om kulturella skillnader i hygien. Kan toalettpappret då vara billigare i Nordamerika och Norden? Det visar sig att produktionskostnaderna är hela 19 % lägre i Nordamerika jämfört med Europa5. Lägre priser kan förklara en del av Nordamerikas kraftiga förbrukning.

paper_consumption

Figur 1: Regionala mjukpapperförbrukningen 1990-2009. Länder med hög levnadsstandard har högre förbrukning än resten av världen.

Det verkar som att de nordiska ländernas högre kaffekonsumtion faktiskt korrelerar med mjukpapperförbrukningen. Premissen är naturligtvis att europeiska länders hygienkultur är liknande sinsemellan.

När det gäller Nordamerika och Japan kan konstateras att liknande samband mellan kaffe- och mjukpapperförbrukning inte finns. På basis av dagliga kaloriintaget skulle man tro att Europa och Nordamerika skulle ha likande förbrukning av mjukpapper. Å andra sidan borde Japan förbruka mindre mjukpapper än Europa. Från figur 1 ser vi att så är inte fallet. Slutsatsen är att hygienkulturen måste vara avgörande för mjukpappersförbrukningen. Det är möjligt att i Nordamerika och Japan används flera ark åt gången.

 

– Jere

[1] Persels, J., Russel, J.G. Scatology, the Last Taboo: Introduction to Fecal Matters in Early Modern Literature and Art, University of Nebraska, 2004, s. xiii

[2] Maisto, S.A., Galizio, M., Connors, G.J. Drug Use and Abuse, 6. t., Wadsworth, s. 175

[3] Kilpi, S. State of the Tissue Industry – 2011 and Onwards, Poyry Management Consulting North America, 2011, < http://www.tappi.org/Downloads/Conference-Papers/2011/2011-PaperCon-Conference/11PAP77.aspx>, hämtad 11.11.2013

[4] Food and Agriculture Organization of the United Nations, <http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/download/C/CC/E>, hämtad 11.11.2013

[5] Tuuli, T. Tissue production: who’s the daddy?, RISI, 2008, <https://www.risiinfo.com/magazines/July/2008/PP/PPMagJuly-Tissue-production-who-is-the-daddy.html>, hämtad 11.11.2013

2013, Blogg

”Pseudointellektuellt struntprat”

Lämna en kommentar

Obs: Publicerat tidigare i årets gulisnummer!

År 1735 publicerade den svenske vetenskapsmannen Carl Linnaeus (observera att han adlades först 17571) den första upplagan av kategoriseringsverket Systema Naturae. Han var den första att gruppera människorna och aporna i samma släkte. Intressant nog skiljer han inte åt oss från våra kusiner hankeiterna utgående från biologiska olikheter, utan med filosofiska aforismen nosce te ipsum, känn dig själv. Han menar att självkännedom är det definierande draget för oss som en art2.

Aforismen ifråga är dock äldre än de knappa trehundra år emellan oss och upplysningens Sverige. Det är uppenbart att aforismen var viktig även för antikens greker, då begreppet var inskrivet i väggen vid Apollons tempel i Delfi3.

matrix

Begreppet ”känn dig själv” förekommer i många variationer, t.ex. i filmen The Matrix (1999).

Den skarpa läsaren frågar sig varför detta är relevant för ett gulisnummer. Studenttidningar och dylika infoblad brukar innehålla en hel del goda råd åt de nya. Skaffa bostad, kom ihåg att delta i fritidsverksamheten, gnäll om pengar av FPA osv. Bland allt detta kan det vara svårt att komma med något revolutionerande och intressant. En svår målgrupp för skribenter, vilket i första hand beror på att de naturvetenskapliga gulisarna tenderar att vara oskulda. Alltså vad gäller studielivet. Det är krävande att förklara hur allt fungerar, lite som att förklara åt ordningsvakten att nej, det var varken du eller din kompis som spydde i hörnsoffan. Kemister destillerar olika saker med varierande framgång och här följer mitt försök att destillera en gnutta sanning.

Sun Zi, en kinesisk general född ca 500 f.Kr., skrev klassikern Krigskonsten. I detta epos konstaterar han att ifall man känner sig själv och fienden, behöver man inte frukta resultatet av hundra strider4. Men vem är fienden? Det kan vara FPA med deras inkomstgränser från helvetets åttonde krets, eller kanske ens egen lathet inför tenten.  Faktum är att motståndarna är många och av varierande form, men självkännedom om ens styrkor och svagheter är konstant.

Och här kommer vi tillbaka till att känna sig själv, då det kan vara svårt att veta vad man vill. Studielivet är dock en utmärkt chans att vidga sina vyer. Många lär sina fysiska gränser på festernas sena timmar.  Andra lär sig mentala dygder, såsom tålamod, genom sin första styrelsepost (det bör påpekas att det som händer i styrelsen stannar i styrelsen). Detta för att nämna några exempel.

Risken finns att självkännedom är ett fenomen av zenbuddistisk kaliber. Man kan inte bli upplyst om man ämnar bli upplyst, utan man måste snubbla på sanningen av misstag. Inte så långt ifrån att snubbla på tamburmattan i morgonmörkret.

Men hur borde man gå till väga? Det finns knappast ett definitivt svar. Mitt råd lyder att pröva olika saker, även om man tvekar, t.ex. tidigare nämnda styrelseposten. Av erfarenhet är det känt att ofta blir man positivt överraskad. Olika upplevelser avslöjar nya sidor av ens karaktär. Besök även andra föreningar, där man med god sannolikhet lär känna färggranna personer. Ofta har de olika inställning än en själv till flera frågor, vilket i bästa fall leder till ögonöppnande aha!-upplevelser.  Även Paul Bragiel, VD för i/o Ventures, ett av de största investeringsbolagen i Silicon Valley, konstaterade att det bästa med universitet är att träffa spännande personer.

Spektrum är en liten men hårt sammansvetsad förening, vilket gör det enkelt att lära känna de andra. I mitt tycke är det också ett utmärkt sätt att utmana sig själv och knyta nya vänskapsband. Alla är välkomna att delta i verksamheten, även om de inte ämnar fortsätta studera naturvetenskaper. Några av er kommer att hitta er plats i livet på något annat ställe. För er vill jag citera Marcus Aurelius (121 – 180 e.Kr.), romersk kejsare och en av de få män som uppfyller Platons utopistiska vision om en filosof som kung5:

Även om du gett upp hoppet om att bli en stor tänkare eller vetenskapsman, ge inte upp hoppet om att uppnå frihet (7.67)

Jere

[1] Blunt, W. Linnaeus: The Compleat Naturalist, Frances Lincoln Ltd., 2004, s. 171

[2] Klein, R.A. Sociality as the Human Condition:  Anthropology in Economic, Philosophical and Theological Perspective, Koninklijke Brill NV, 2011, s. 59

[3] Miller, J. Examined Lives: From Socrates to Nietzsche, 1. t., Farrar, Straus & Giroux, 2011, s. 22

[4] Sawyer, R.D. The Seven Military Classics of Ancient China, Basic Books, 2007, s. 421 – 422

[5] Aurelius, M. Meditations: A New Translation, övers. Hays, G., Modern Library, 2002, s. i

2013, Blogg

Spektrum för 20 år sedan – upptäckter från diabildsarkivet

2 kommentarer

Under en svag stund i mitt liv tyckte jag att inskanning av de ca 3000 diorna från Spektrums arkiv inte lät som en alltför jobbig idé. Dum som jag var, så delade jag med mig av denna åsikt. Då årets styrelse, mot förmodan, inte glömde bort detta var vi med Lybeck tvungna  att sätta oss ner framför datorn en lördagsmorgon klockan 11 och börja. Några timmar senare fick vi även sällskap av Henrika, Sebbe och Toffe. Tillsammans höll vi på i ca 7 timmar och lyckades skanna runt 600 av diorna och kasta bort ytterligare 1400 av dem (de var varken särkilt bra eller intressanta). De återstående tusen ligger för tillfället på vårt golv och skall nog förr eller senare hitta sig in i datorn.

Fastän takten på inskannandet inte var särskilt snabb, så var dagen ändå inte alltför trög. Vi fick en bra inblick i Spektrum åren 1985 – 1998. Jag kommer nu att dela med mig av dessa upptäckter illustrerade med en del, en väldigt liten del, av bilderna. Vissa av bilderna kommer aldrig att publiceras offentligt och andra kommer eventuellt att hitta sig till bloggen vartefter jag får kontakt med de människor som kan ge oss lov till det.

1. Dior är awesome!

Det första konstaterande har kanske inte någonting med Spektrum att göra, men jag var väldigt positivt överraskad av hur bra diorna hade hållit i 20+år.  Det var väldigt få som hade lidit märkbart mycket av åren. Man undrar hur väl dvd-skivorna som de bränns på kommer att hålla – men å andra sidan tror jag inte att det kommer finnas så hemskt många diaskanners om 20 år…

2. Spektrum var en ”större” förening för 20 år sedan

Då man ser på bilderna så märker man ganska snabbt att det deltog mera människor på så gott som alla evenemang som fotades. De flesta bilderna var tagna under olika dammiddagar (surprise surprise) eller årsfester. Det deltog i genomsnitt kring 100 människor på en ”icke-jubileums” årsfest i slutet av 80-, början av 90-talet. Även dammiddagarna verkade vara mer populära än under de senaste åren. Det fanns alltid över 10 deltagande damer på dem.

Varför intresset för evenemangen var större på den tiden är svårt att veta, speciellt med tanke på punkt 13.

3. Vi hittade två bilder där vi med säkerhet kände igen Linus Torvalds

Det är ändå någon som undrar…

4. Klubben var större och renare

Detta är föga överraskande med tanke på att Klubben har haft 20 år på sig att samla smuts och saker som ”kan vara bra att ha”.  Dock så har det nog försvunnit saker därifrån också, t.ex. hittades det dior där någon använder en trådtelefon. Det verkar även ha funnits en TV under 90-talet. Huruvida det är en bra eller dålig sak att det finns mer rekvisita nuförtiden går ju att argumentera. Själv tycker jag att lite mindre saker på Klubben kunde vara önskvärt. Detta på grund av att:

5. Sitserna var på sätt och vis mer mångsidiga

Den kanske mest utstickande detaljen var möjligheten att sitsa sittandes på golvet. Detta användes bl.a. på Robin Hood-herrmiddag och stenålderssits. Förstås går det ju att påstå att Klubbens golv i det skick som det är nu inte går att sitsas på. Men mer utrymme på Klubben skulle säkert öka möjligheterna för vad som går att ordna.

6. Folk satsade mycket mer på sitserna

Även då det inte handlade om en dam/herrmiddag såg vi massor med bilder på folk med ansiktet fullständigt målat. Att klä upp sig enligt temat verkade helt tydligt vara normen på den tiden.

7. Maten som serverades på sitserna var sämre

Nu då det känns som om punkterna hittills bara har handlat om hur mycket bättre det var då, så skall vi ta något som är bättre nuförtiden. Denna extremt subjektiva åsikt är förstås mycket påverkad av att det fanns ca tre bilder på sitsmaten. Men även då verkade maten som servades ofta komma från en enda stor kastrull och bestå av ”röra”.

8. Ordnandet av sitser var lite jobbigare

Förbättringen av kommunikation får vi väl främst tacka e-mail/google för.

Vi fann en bild av betarnas anslagstavla och en notis om deras julfest. Julfesten ägde rum i Kilo FBK och på notisen fanns även en handritad karta över Kilo. Anmälningen till julfesten skedde genom att skriva sitt namn på listan som också fanns på anslagstavlan, dvs. för att anmäla sig, eller ens höra om saken, måste man ta sig till anslagstavlan och skriva in sig. Undrar hur Ylonz-anmälningen gick till?

9. Dagens nya idéer är högst troligen inte nya

Som ett exempel av detta hittade vi dammiddags program där idén var att öppna en kokosnöt – precis det som infördes på gulisintagningen i fjol som en ersättare för fisken.

10. Det fanns många idéer som definitivt borde återinföras

Igen för att nämna ett exempel så hittade vi bilder på en ”snapsbalk”. Enligt vår tolkning så handlade om ett ”straff” där ens händer och huvud sattes fast i en skumgummibalk. Efter det ställdes två snapsglas på balken som skulle hävas av den ”skyldige”. En återinförning av denna ädla tradition har det redan ryktats om.

11. Att vara med i Klubbmästeriet var jobbigare på den tiden

Glasflaskor… behöver man säga mera?

12. Halarna var Kone-färgade

Intressant nog är den halarfärgen som mest liknar den gamla goda tidens halare halarna från 2010, även kända som ”griskullen”. Så gott som alla halarna hade en mer ljusrosa nyans än nuförtiden. Vår teori är att eftersom de färgade halarna själva, så höll helt enkelt inte färgen lika bra. Men vem vet?

Förutom halarna så verkade det vara mycket mer vanligt att ha Spektrum-huppare och t-skjortor. Detta anser undertecknad att borde införas på nytt.

13. I grund och botten så var det samma förening för 20 år sen som nu

Trots skillnaderna som nämnts så var Spektrum före millennieskiftet ändå Spektrum. Klubben var en kolkällare, belägen någonstans i Kronohagen. Folk drack snaps och öl under sitser. På dammiddags/herrmiddagsjatkona var folk berusade. Det ordnades en årsfest ungefär en gång i året. Det hände sig att spektrumiterna nu och då studerade vetenskaper?  Det vill säga, helt klart samma förening som nuförtiden. Ja, och sist men inte minst; Pünschen togs även förr med stil.

Till sist några bilder. Som sagt, om någon har information om vem som kanske har tagit bilderna, eller vem som finns på dem, eller vad som egentligen händer på dem, får man gärna ta kontakt med mig: jeremias.berg@cs.helsinki.fi

Stort tack till alla som höll sällskap under inskanningen och ett extra stort tack till Henrika som lagade mat åt oss.

Jeremias

Spektrumiter på fackeltåg Xqrr till Tuborg Datasaler på 80-talet Övertagning av huvudbyggnaden 97 eller 98 Vad händer här? Charlies Angels - Dammiddag Dammiddagen -87 Dior från dammiddagen 87 Klubben år 81 (kanske...)