Obs: Publicerat tidigare i årets gulisnummer!

År 1735 publicerade den svenske vetenskapsmannen Carl Linnaeus (observera att han adlades först 1757¹) den första upplagan av kategoriseringsverket Systema Naturae. Han var den första att gruppera människorna och aporna i samma släkte. Intressant nog skiljer han inte åt oss från våra kusiner hankeiterna utgående från biologiska olikheter, utan med filosofiska aforismen nosce te ipsum, känn dig själv. Han menar att självkännedom är det definierande draget för oss som en art².

Aforismen ifråga är dock äldre än de knappa trehundra år emellan oss och upplysningens Sverige. Det är uppenbart att aforismen var viktig även för antikens greker, då begreppet var inskrivet i väggen vid Apollons tempel i Delfi³.

Begreppet ”känn dig själv” förekommer i många variationer, t.ex. i filmen The Matrix (1999).

Den skarpa läsaren frågar sig varför detta är relevant för ett gulisnummer. Studenttidningar och dylika infoblad brukar innehålla en hel del goda råd åt de nya. Skaffa bostad, kom ihåg att delta i fritidsverksamheten, gnäll om pengar av FPA osv. Bland allt detta kan det vara svårt att komma med något revolutionerande och intressant. En svår målgrupp för skribenter, vilket i första hand beror på att de naturvetenskapliga gulisarna tenderar att vara oskulda. Alltså vad gäller studielivet. Det är krävande att förklara hur allt fungerar, lite som att förklara åt ordningsvakten att nej, det var varken du eller din kompis som spydde i hörnsoffan. Kemister destillerar olika saker med varierande framgång och här följer mitt försök att destillera en gnutta sanning.

Sun Zi, en kinesisk general född ca 500 f.Kr., skrev klassikern Krigskonsten. I detta epos konstaterar han att ifall man känner sig själv och fienden, behöver man inte frukta resultatet av hundra strider⁴. Men vem är fienden? Det kan vara FPA med deras inkomstgränser från helvetets åttonde krets, eller kanske ens egen lathet inför tenten.  Faktum är att motståndarna är många och av varierande form, men självkännedom om ens styrkor och svagheter är konstant.

Och här kommer vi tillbaka till att känna sig själv, då det kan vara svårt att veta vad man vill. Studielivet är dock en utmärkt chans att vidga sina vyer. Många lär sina fysiska gränser på festernas sena timmar.  Andra lär sig mentala dygder, såsom tålamod, genom sin första styrelsepost (det bör påpekas att det som händer i styrelsen stannar i styrelsen). Detta för att nämna några exempel.

Risken finns att självkännedom är ett fenomen av zenbuddistisk kaliber. Man kan inte bli upplyst om man ämnar bli upplyst, utan man måste snubbla på sanningen av misstag. Inte så långt ifrån att snubbla på tamburmattan i morgonmörkret.

Men hur borde man gå till väga? Det finns knappast ett definitivt svar. Mitt råd lyder att pröva olika saker, även om man tvekar, t.ex. tidigare nämnda styrelseposten. Av erfarenhet är det känt att ofta blir man positivt överraskad. Olika upplevelser avslöjar nya sidor av ens karaktär. Besök även andra föreningar, där man med god sannolikhet lär känna färggranna personer. Ofta har de olika inställning än en själv till flera frågor, vilket i bästa fall leder till ögonöppnande aha!-upplevelser.  Även Paul Bragiel, VD för i/o Ventures, ett av de största investeringsbolagen i Silicon Valley, konstaterade att det bästa med universitet är att träffa spännande personer.

Spektrum är en liten men hårt sammansvetsad förening, vilket gör det enkelt att lära känna de andra. I mitt tycke är det också ett utmärkt sätt att utmana sig själv och knyta nya vänskapsband. Alla är välkomna att delta i verksamheten, även om de inte ämnar fortsätta studera naturvetenskaper. Några av er kommer att hitta er plats i livet på något annat ställe. För er vill jag citera Marcus Aurelius (121 – 180 e.Kr.), romersk kejsare och en av de få män som uppfyller Platons utopistiska vision om en filosof som kung⁵:

Även om du gett upp hoppet om att bli en stor tänkare eller vetenskapsman, ge inte upp hoppet om att uppnå frihet (7.67)

Jere

[1] Blunt, W. Linnaeus: The Compleat Naturalist, Frances Lincoln Ltd., 2004, s. 171

[2] Klein, R.A. Sociality as the Human Condition:  Anthropology in Economic, Philosophical and Theological Perspective, Koninklijke Brill NV, 2011, s. 59

[3] Miller, J. Examined Lives: From Socrates to Nietzsche, 1. t., Farrar, Straus & Giroux, 2011, s. 22

[4] Sawyer, R.D. The Seven Military Classics of Ancient China, Basic Books, 2007, s. 421 – 422

[5] Aurelius, M. Meditations: A New Translation, övers. Hays, G., Modern Library, 2002, s. i