Klubben anno 90 – Infernaliska dammiddagar och en glödande het bastukamin

På onsdagskvällen under Klubben 50-veckan samlades Klubbens 90-talister för att diskutera allt mellan tryckfel och dammiddagar. Under 90-talet lär det ha varit flera musikuppträdanden på klubben, något som man inte stöter på väldigt ofta längre. Spektrum har haft ett eget band på 80-talet ”Henry and the Hotdogs”, som lär ha varit världens bästa spektrala band. Diskussionskvällen öppnades med en inspelning med svängande musik från ett uppträdande med ”Henry and the Hotdogs”.

Henry and the Hotdogs. Från vänster: Anders Svahn (basgitarr), Henrik Svahn (sång & gitarr) & Thomas Witting (sång & gitarr). Bilden är från Spektraklet 2/82.

Klubben har länge delats med föreningen Svenska Naturvetarklubben (SvNK) och har varit ett gemensamt hem för båda föreningarna. Flera namn används för medlemmar i SvNK. Oftast används det naturliga uttrycket ”Svunkare”, men också uttrycket ”Betare” existerar. ”Betare” lär härstamma från ett tryckfel i Spektrums årsberättelse 1985. Under årsmötet 1986 högläste dåvarande ordförande Nikke Forsström årsberättelsen, i vilken det stod skrivet ”Svenska Naturbetarklubben”. Även ”Svunkarna” fann tryckfelet underhållande och började senare använda uttrycket.

Förhållandena mellan föreningarna har varierat under årens gång. Samarbetet har skiftat från en kalender fullspäckad med gemensamma evenemang till inget gemensamt program alls. Relationerna har för det mesta varit goda, men har ibland fått en stöt i kanten. Spektrums eget KM-skåp var alltid välfyllt. Dock hade ”Betarna” inte alltid lika god koll på sina förråd och tog sig ibland friheten att bryta sig in i Spektrums KM-skåp. Planering av starka drycker verkade inte vara deras starka sida.

Klubben har under tiderna haft en fast telefon dit man kan ringa. Telefonen har främst använts till att uppdatera sig om läget på klubben. Till en början kunde man hålla långa samtal om läget, men på senare tider kunde man bara få en lur slagen i örat om man ringde till Klubben. På det sättet fick man veta att någon är på Klubben och kort därefter var man redan på sin väg till en fest.

Dam- och herrmiddagarna är en tradition som lever kvar på Klubben ännu idag. Dessa middagar består alltså av en välplanerad temasits med öppen bar och har både i tiderna och på senare dagar brukat avslutas i större oordning. Teman verkar också vara återkommande. När den gamla generationen byts ut till en ny tenderar också minnet av gångna teman försvinna, om det ens vid utgångsläget finns kvar ett minne av temat. Till exempel hade dammiddagen år 1987 temat ”kvinnofängelse”, vilket är samma tema som användes vid föregående dammiddag (november 2019).

En dammiddag som diskuterades ingående var dammiddagen med temat ”inferno”. Damerna kom till helvetet på grund av någon påhittad synd som dom utfört (t.ex. mördare). Även herrarna var med i hela teatern och hade klätt sig ut till vissa syndare. Bland annat följande syndare presenterades och fick sina domar:

Slavhandlaren:
– Synd: Idkat slavhandel.
– Straff: Piskas till medvetslöshet varje dag i evigheternas evighet.

Professor Trist-Tråkmånsson:
– Synd: Har motsatt sig att studenterna festar.
– Straff: Tvingas häva kolven varje dag i evigheternas evighet.

Studerande Lindholm:
– Synd: Varit lat och fuskat i en tent.
– Straff: Labba med Henrik Konschin varje dag i evigheternas evighet. (HK lär ha tagit detta med humor.)

Här kan ni höra Bosse Österberg som berättar mer om dam- och herrmiddagar:

Spektrum är för tillfället i en guldålder då det gäller klubbar som går under föreningens namn. Som några exempel kan nämnas bokklubben, futsal-laget Spektrum FC och kanonkommittén. I tiderna har också ”ZZ Top-visans vänner” existerat, en förening vars språk är svenska och hemorten ligger i Texas. Dessa tider så lyssnade många spektrumiter på ZZ Top, och idén till en ny förening uppstod under sena timmar på en fest, när en sångbok öppnades och man började sjunga visor i takt till ZZ Tops låtar. I princip existerar föreningen ännu eftersom dess stadgar säger att den endast kan avslutas efter ett enhälligt beslut från ZZ Top.

Varje år efter årsmötet i februari – och på senare tid också efter valmötet i november – har spektrumiter haft som tradition att spela ölspelet. Spelet består av ett spelbräde med kort, mycket liknande monopol, och går ut på att förflytta sig på spelplanen med tärningskast och därefter utföra en uppgift. Ursprungsversionen tillverkades av Sigma i Åbo och skänktes till Spektrum som årsfestsgåva år 1992, men har efter det varit spårlöst försvunnet. Istället har en alternativ version tillverkats och varit i bruk tills dagsläget. Före Klubben 50 jubileet hade Antti Hjelt städat på sin vind och till sin förvåning hittat originalversionen av ölspelet. Under högtidliga gester överräckte Antti, ur en S-market plastpåse, det ursprungliga Ölspelet tillsammans med originalregler till nästa generation spektrumiter. Vi är väldigt tacksamma för denna gåva och ser fram mot att få fördjupa oss i den traditionella versionen och utforska de klassiska reglerna.

Antti Hjelt presenterade och överräckte det ursprungliga ölspelet (tillsammans med medföljande S-market plastpåse).

HUS-rundan ordnades första gången när 90-talisterna var aktiva och målet för den första rundan var enkelt: att inmundiga så många stop som möjligt under kvällen. Senare började också ett poängsystem följas. Låter väl lite som Vasagatan? Ylonz är ett evenemang som funnits länge och samlar årligen många deltagare och brukar kallas för det näst största idrottsevenemanget i svenskfinland. Evenemanget skiljer sig från de två föregående, men faller inom samma kategori. Aslak Fellman nämnde också ”snägäriappron” som ordnades i oktober 2018. Detta förde de äldres minne direkt till pizza-xqrr:en som en gång ordnades. Ett gäng åkte på turné till pizzerior i Borgå och Lahtis och avslutade sin runda på Rodolfo i närheten av Klubben.

Bastubadning är en aktivitet som Spektrumiter tillägnat sig åt flitigt. Gulisbastun återkommer varje år under den inledande gulisveckan, och bastu i samband med möten och flera evenemang brukar också vara vanligt. Tecken av flitigt bastubadande finns också från gångna tider. Under en vistelse vid Teknologföreningens (TF) sportstuga lär Kaj Nordlund ha uttryckt sig om bastun ”att den där får ni inte värmt till över 90 grader”. En ivrig Toffa har sedan eldat bastun i flera timmar tills kaminens gjutjärnsgaller smalt. Kaj har sedan kunnat konstatera ”att visst går den här bastun upp till 130”.

Redaktionen har under äldre år, liksom också nu, haft mycket roligt och jobbat hårt för att producera Spektraklet. Den som någonsin har skrivit vet att kreativiteten inte alltid är på topp, vilket demonstreras väl av ledaren i Spektraklet 1/89. Hittar man inte på något att säga så kan man alltid börja med dagens väder. (Tips till er alla!)

Ledaren i Spektraklet 1/89. Varma vintrar fanns också förr.

Till skillnad från dagsläget då tidningen utkommer som bloggformat, trycktes varje nummer förr. Ett av numren som orsakade mycket huvudbry för tryckarna var Spektraklet 3/90 (Survival Spektraklet), som hade designats så att det kunde vändas ut och in. Designen var mycket versatil och tidningen kunde vikas till ett kamouflagepapper så att man ute i Syndalens skogar kunde läsa Spektraklet utan att Herr Löjtnant märkte det, eller alternativt vika tidningen så att den hade en pärm med ”Topologia II” skrivet på framsidan och därmed undgå professorers vassa blickar då man inte pluggade deras kurser.

Användarmanual för Survival Spektraklet (3/90)
Kamouflagepapper för ’stealth’-missions ute i skogen.
Och en pärm för ’stealth’-missions i föreläsningssalen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *