Kategoriarkiv: Blogg

De bättre spektrala artiklarna

Redaktionen testar… och rymmer

Mild spoiler warning här i början. Läs på egen risk!

Denna vår testade redaktionen på escape room! Rummet i fråga var en Diamonds in danger, som är den första i en serie av escape rooms i EXITE.

Uppgiften var simpel: rymm från rummet. Detta är såklart inte så simpelt, speciellt när vi blev genast gripna av skurkar som satt oss fast i handbojor. Vi skickades in i rummet, fast i varandra som en kedja. I rummet blev den första spelaren, Robert, även handbojad fast på väggen. BEEP! Spelet började. De första 5 minuterna flög förbi som en blixt. Vi samla snabbt ihop alla ledtrådar och satt på med att lösa pusslen. Detta följde dock med frustration, då i 20 minuter gjorde vi väldigt få framsteg. Vi gav efter och valde att använda en bonus ledtråd nu, förrän det blev för sent.

Detta sparka igång flowen igen. Pusslen löstes en efter en. Med en annan bonus ledtråd använd och sex minuter kvar skyndade vi tillbaka till första rummet för att lösa det sista pusslet. Svettet rann ner för pannan, alla skrek i varandras öra och handen darrade. Click! Klockan stannade, och spelet var över. Eller det var vad vi trodde, vi hitta ju int den rätta vägen ut därefter…

Efteråt tog vi en gruppbild med diverse rekvisita från rummet. ”Tips fedora 🎩👌” – Waffe

I överlag tyckte vi om rummet. Redaktörerna kommenterar:

Lite kinky att börja med att bli fast i handbojor. Första akten tog en tid men sen körde vi på hårt igenom resten, som de intellektuella medborgare vi är! Det gjode dock ont att hamna svälja sin stolthet och be om hjälp i två skeden. Jag ger rummet en rating på 7/9. – Waffe

Hjärtslagen bultade, svettet rann ner för pannan. Kring rummet fanns undangömt fasansfulla föremål som pistoler, handgranater och klackskor. ”Det kan inte vara sant, hur kan vi ha blivit fastkedjade i en brottslingslya?” uttalade jag skräckslaget. Allt var dock OK, för det gick att spela Despacito på laserpianot. 10/10 – Robert

För mig var det andra gången jag testade på Escape room. Första gången spelade jag i en skrynklig källare i Pärnu tillsammans med familjen. Det fina med Escape room är att man får vara som ett barn igen men samtidigt använda sin erfarenhet och talang i logik och problemlösning. I det rummet vi spelade var vi dessutom handfängslade då vår timme började, vilket var extra spännande (hähä). Någonting som planerarna lyckas bra med är att de flesta problemen är sådana som kräver en passlig mängd arbete men som man nog lyckas kläcka med en gnutta logik och samarbete. Lösningarna är ofta även kreativa och ger en ”ahaa-upplevelse” då man lyckas ta sig vidare. Det här specifika rummet får vitsordet e/pi. – Simon

Innan vi gick till Escape roomen hade vi samlats i en närliggande bar och det var redan där som mitt äventyr började. Jag gick in i en mörk WC och vände mig om för att tända lampan när jag hörde ett ljud som fick mig att stelna av skräck. Ljudet av en person som unzippade sina byxor bakom mig! 🆘 Jag vände mig om, snabb som blixten, och såg… en tom vessa? Lättad över att min vessatur inte också blev en Escape room upplevelse så tittade jag runt mig och märkte att väggen mellan vessorna inte fortsatt ända upp till taket. Detta orsakade att man kunde höra andra i vessan breve. Efter det här fortsatte vi till escape roomen som var en betydligt mindre skrämmande men mera spännande upplevelse, 10/10.
 – Anders

Vi inledde vägvinnande och de kändes som om vi skulle vara ute på ögonblick. En uppgivenhetskänsla kom dock krypandes inom mig då vi inte hade gjort några större framsteg på nästan 20 minuter. Men efter ett hjälpande tips och en ”ahaa, just de” situation, forcerade vi de resterande delproblemen och avslutade på en helt respektabel tid. Rummet var intressant, det var stor variation på de ”nycklar” som vi sökte efter: sifferkombinationer, musikstycken, gömda knappar och självklart vanliga nycklar, för att nämna några. Ledtrådarna var av omväxlande karaktär och de flesta var riktigt finurliga. Det största misstaget jag gjorde var att lägga för mycket tid på att finkamma rummet efter fler ledtrådar istället för att fokusera på de som redan hade hittats. Det var en rolig och förvånansvärt stressad (men i positiv bemärkelse) upplevelse! – Sebbe

PS. Nedan är listat några andra alternativa teman förslagna för Redaktionen testar:
Sprit
Napalmrecept
Skitiga tatueringar
Dåliga livsbeslut
Sjukdomar
Könssjukdomar
Hungersnöd
Kommunism
Krig
PTSD
Vaping
Fortnite dansar


Capone

Recensenten fick biljett till spexet gratis.

Den 23.3 var jag och se på Thorax spex år 2019: Capone. Spexet utspelar sig i 20-talets Chicago. Spexet handlar om gangsterfamiljen Capone och stridigheterna som uppstår inom familjen. Medicinarspexerna är kända för att vara bra och Capone var inget undantag.

Skådespelarna skötte sina roller fint, t.o.m. efter en ovanligt välriktad skumpakork, och verkade ha lika roligt som publiken. Sångerna var medryckande och särskilt Jenni Hedströms (som spelar den korrupta poliskonstapeln Eliot Ness) sjungande förtjänar ett omnämnande. Min enda egentliga kritik skulle vara att själva slutet på spexet verkade lite abrupt. Men jag rekommenderar nog spexet starkt för alla intresserade!

En låt för årsfesten LXXXVI

Brevet från årsfestveckan
Melodi: Brevet från kolonien

Hejsan Spektrum, hejsan andra.
Dags at Vasagatan vandra.
Vi har kul på femton barer,
men blir schasad bort av ilskna kommentarer.

Ramlar ner för Klubbens trappa.
Suppoängen blev sextio knappa.
Svär och gormar: ”Känns som jag dör!”
Och i morgon återvänder vi till förkör.

Tar med måtta på fredagskvällen.
Spiller öl på alla ställen.
Sedan pünschenprestationen
nästan hjärtslag ger; jag minskar konsumtionen.

Glada gäster, i frack och klänning,
muntra värdar utan spänning.
En supé till Spektrums ära:
Mat och dryck och sång, vad mer kan man begära?

Punsch serveras, spexet spelas.
På japanska det repeteras.
I min sångbok tecknar grannen näst
stygga ritningar och ger sig av till efterfest.

Dans och beerpong e en fin grej.
Hela festen spårar ur sig.

Minnesbilder från kalla gatan,

”Men till sillis ska ja nog, nä ta mig satan”

Torra strupar, trötta blickar.
Desperat vi flaskan slickar.
Men om jag inte söp så drastiskt,
kunde firandet ha varit så fantastiskt?