Alla inlägg av Waffe

2019, Vecktraklet

Programmeringsspråk under tidens lopp

30 oktober, 2019 Waffe Lämna en kommentar

Image result for programming memes — Programmeringsmeme, tillsatt som clickbait.

Jag hade en tråkig sommardag i år och jag beslöt mig att undersöka vilka programmeringsspråk och -koncept som uppfanns under vilken tidspunkt och hur populära de blev på sin höjd. Från min ~~extremt grundliga~~ undersökning har jag plockat fram vissa betydelsefulla språk, i kronologisk ordning:

I begynnelsen, slutet på 50-talet: Fortran och LISP
- Det kan argumenteras att Fortran var den första ”högre nivåns” språk. På 50-talet innebar detta begrepp att koden inte var skriven i ettor och nollor. Fortran introducerade också huvudvärken man får då man läser andras kod. Nuförtiden används Fortran främst av envisa fysiker som vägrar att flytta sig över till bättre designade språk som Rust, Erlang eller även C++.
- LISP är den bästa språkfamiljen enligt vissa (ö)kända spektrumiter. LISP-kodare kännetecknas med bortslitna Shift-, 8- och 9-tangenter på tangetbordet. Alla viktiga koncept som t.ex. if-then-else lyftes upp av LISP.

60-talet: ALGOL och Simula
- ALGOL är grand-daddy till C och med moderna standarder verkar nästan vettigt… nästan.
- Simula introducerade bekanta koncept som klass, objekt, ärvandet av egenskaper samt dynamisk bindande av funktioner, whatever that means. Skapat av norrmän, heja Norge!
I början av 70-talet, programmeringsspråkens glansperiod: Prolog, C, Smalltalk och ML
- Prolog, som namnet intyder, är ett språk för PROfessionella LOGiker för att klura ut livssanningar som t.ex.
  ?- help(life).
  No help available for life
  true.
- C, ett helgat språk. Enligt ursprungsmyten visar C vägen till programmerarnas Nirvana. Predikas på kursen C-programmering där de få utvalda får de färdigt lagade testerna kompilerade utan problem.
- Smalltalk introducerade metoder (dvs. funktioner som tillhör klasser av objekt) och var en stor inspiration för framtida objektorienterade språk. Men jo, detta betyder säkert inget åt en icke-datavetare. Jepp jepp… fint väder idag, inte sant?
- ML är LISPs extroverta syster; ML har inte en fetish för parenteser men har en massa typer.
I mitten av 90-talet: Java och JavaScript
- Java är varken vackert eller innovativt. Själva ryggraden, Java Virtual Machine, har dock revolutionerat plattformsoberoende körning. Man kan med andra ord köra sin Java kod på vad man vill, från hemmadatorer till telefoner till Nestes bensapump. (Givet att du har tillräckligt RAM såklart.)
- JavaScript möjliggör interraktiva nätsidor och är grunden till viktiga applikationer som agar.io, 2048 och Universal Paperclips.

P.S. Data Is Beautiful presenterar de populäraste programmeringsspråken baserat på flera olika källor. Intressant är att man kan förutspå Javas kommande undergång. (Det lönar sig att sätta på 2x hastighet om man har bättre saker att göra med sitt liv).

2019, Vecktraklet

SI-Isbjörnar

17 september, 2019 Waffe Lämna en kommentar

Disclaimer: jag har inget emot isbjörnar, ta detta inlägg som pseudo-intellektuellt flum.

*En effekt av klimatförändringen: fler och fler isflak lossnar ifrån glaciären, vilket leder till stora problem för isbjörnar.* Se en naturdokumentär för att lära dig mera om saken.

~~Inga~~ 1,4 * 10^-10 isbjörnar skadades under skapandet av detta inlägg.

Jag har några gånger skämtat med att använda ”minskning på populationen av isbjörnar” som en enhet av koldioxidutsläpp. Detta veckoslut funderade jag på det mera och började undersöka saken närmare. Hur mycket koldioxid krävs det egentligen för att det skulle märkas i isbjörnspopulationen? I efterhand borde man också ifrågasätta sig hur praktisk denna enhet är.

Enligt en slumpmässigt vald artikel på en Google-sökning kommer en tredjedel av isbjörnarnas population att dö ut inom 40 år på grund av smältande glaciärer eller klimatförändring. Enligt WWF Arctic finns det mellan 22 000 och 31 000 isbjörnar i världen just nu. Om vi (arbiträrt) väljer populationen att vara 24 000 björnar får vi att den minskar i genomsnitt med 600 björnar per år.

Det globala mänskliga CO₂ utsläppet för år 2015 var totalt 40 miljarder ton. I mängden isbjörnar blir massan samma som 90 miljarder hanar eller 200 miljarder honor. Om vi naivt skapar ett linjärt beroende mellan CO₂-utsläpp och minskning av isbjörnspopulation får vi att 700 miljoner ton CO₂ dödar en isbjörn. Fastän ca 50% av utsläppen absorberas av växter och hav, påverkar detta inte på våra uträkningar. Det finns såklart en hel del annat som inte tas i beaktande i uträkningarna, men jag är för lat för det. Hursomhelst, till följande noteras ”en populations minskning på en isbjörn” med enheten PB, Polar Bear. Dags att placera denna enhet i perspektiv! Glöm inte att ta en snabbkurs på SI prefixer förrän ni läser vidare.

Finländare förbrukar kring 10 ton CO₂ per år. Detta är då ekvivalent med 0,014 µPB eller 14 nPB per år. Per dag blir det 0,038 nPB eller 38 pPB. Tar vi hela Finland blir koldioxidsumman 45 miljoner ton per år. Tillsammans dödar vi alltså en isbjörn varannat decennie. 🙁

Ta en 0,5 l plastflaska. Vad tror du koldioxidutsläppen av att tillverka en sådan flaska är, relativt med dess vikt (kring 10g)?

Svar: CO₂-utsläppen väger åtta gånger mera än flaskan själv. Med lite sifferbollning får vi det till 1,14 * 10^-13 PB eller 114 fPB. Detta leder till att en isbjörn är ekvivalent med tillverkningen av 8.7 biljoner plastflaskor. Flaskorna rymmer tillsammans 4.4 biljoner liter, vilket är ungefär en trettiondedels Halley’s komet.

Olika ”isbjörnsvärden”. Skalan är logaritmisk.

TL;DR Isbjörnspopulationen är liten och de mänskliga koldioxidutsläppen är höga. En ”mikroisbjörn” korresponderar relativt nära med CO₂-mängden en genomsnittlig finländare förbrukar på hela sin livstid.

Referenser

2019, Exkursion

Make BulSEx resdagbok #7: Epilog

5 september, 2019 Waffe Lämna en kommentar

Hemfärden var någotlunda händelselös:

6:30 Väckning
7:20 Samling utanför hostellet
Taxi och flyg till Istanbul
Äter lunch på planet
11:30 i Istanbul
Några timmar yrande och förstoppning
18:20 Hemma i Finland
Härkönen spydde inte fast han hade (semi-)krabbis
Tåg, buss, pizzeria, hem
TBA: diagnos på hepatit

Jag är en av de få spektrumiterna som har varit på både Surprise BudSEx och Make BulSEx. Jag har därför ett ganska unikt tillfälle att jämföra resorna sinsemellan. Minnerna från budapestresan är dock splittrade och splitsade efter två år av aktivt studentliv. Eftersom jag inte skrev en egen resdagbok då kan jag inte heller uppfriska mitt minne om vad allt jag hade gjort. Denna resdagbok har möjliggjort en del självreflektion och kommer att bevara resans händelser ”förevigt”. Det lönar sig nog att hålla en dagbok.

Suprise BudSEx förblir antagligen ett av mina bästa resor i mitt liv, för orsaken att det var den första exkursionen samt den första gången jag var utomlands utan min familj. En magisk upplevelse. Make BulSEx till kontrast innehöll för min del mycket mera kamraderi och glädje. Jag kände fler resenärer än på föregående XQRR, vilket tillsammans med fler erfarenheter utomlands gav mer trygghet och ro. Det blir intressant att uppleva en tredje XQRR, så länge jag får den chansen.

Tack till:

Frans och Meri för det huvudsakliga XQRR-ansvaret.
Amanda P, Sami, Stubb, Aslak samt Moonika för övrigt hjälp.
Team Mys Mys (Åland, Aslak och Daniel) för en bra Vasagata.
Markus, Robert H och Nisse för medicinskt hjälp.
Alla resenärer (i slumpmässig ordning): Otto, Robert H, Amanda O, Åland, Eva, Oliver, Sami, Frans, Emil, Stubb, Victor, Simon, Nisse, Hugo, Emma, Aslak, Joni, Kalle, Robert P, Amanda P, Meri, Sara, Mackan, Daniel, Tobias och Markus för ett trevligt samvaro!

Nu är det dags för mig att ta en paus från skrivande. Sju inlägg på 14 dagar tar ut sin rätt. Nedan har jag samla några bonus bilder av resan, vilka inte passade in i inläggen. Tack och hej!

Spektraklet

Alla inlägg av Waffe

Programmeringsspråk under tidens lopp

SI-Isbjörnar

Referenser

Make BulSEx resdagbok #7: Epilog

Bonus bilder

Spektrum rfs medlemstidning