Efter avslutad kandidatexamen i matematik från Helsingfors Universitet, så beslöt jag mig för att fortsätta med magistersskedet vid Aalto Universitetet. Många har säkert funderat på vad som är skillnaderna och likheterna i studierna vid Uni och Aalto. Jag skall nu försöka ge ett så bra svar som möjligt på den frågan, men jag kan förstås bara svara för matematikkurserna.

Kurser (kursinnehåll och – upplägg)
Vid Uni är de flesta matematikkurserna uppbyggda på det klassiska sättet: föreläsningar, räkneövningar och antingen mellantenter eller sluttentamen, med en viss variation vad gäller räkneövningarnas upplägg och utförande. Vid Aalto är upplägget detsamma; föreläsningar (normalt 4 h/vecka), räkneövningar (2h) och sedan tentamen (antingen två mellanförhör eller en sluttentamen beroende på kursen). Beroende på kursen, så är räkneövningarna uppbyggda på olika sätt. Följande varianter har förekommit: möjlighet att få hjälp med uppgifter på räkneövningen och lämna in uppgifter senare, genomgång av exempeluppgifter under räkneövningen och inlämning av uppgifter senare, göra uppgifterna på förhand och sedan i grupp framföra en gemensam lösning för någon av uppgifterna och klassiska räkneövningar där räkneövningsassisten plockar någon ofrivilligt frivillig att redogöra för lösningen av uppgiften. Största skillnaden är att räkneövningarnas procentuella betydelse i kursvitsordet är högre vid Aalto, men detta beror också på kurserna. Då jag bara har relativt små kurser, så kan jag förstås inte svara på hur massföreläsningskurserna är vid Aalto, men jag antar att de fungerar på liknande sätt.
Kursinnehållet skiljer inte mycket åt; matematiken på Aalto är precis likadan som på Uni. (Och jag som trodde jag skulle slippa undan jobbiga bevis…)

Studiepoäng och arbetsmängd
Då jag inte har gått någon magisterskurs på Uni, så kan jag inte direkt svara på om arbetsmängderna för lika kurser är samma. Jag kan däremot säga att arbetsmängden/studiepoäng för kurser i kandidatskedet är betydligt mindre än för magisterskurser vid Aalto. Jag tror bestämt att jag lagt ner de 27 timmar man förväntas lägga ner per studiepoäng i de kurser jag har gått vid Aalto, vilket jag aldrig gjorde i någon matematikkurs (kandidatnivå) vid Uni. Veckoliga inlämningsuppgifter är kanske en förklaring till den ökade arbetsmängden, men också att kurserna har varit svårare. Det är lite svårt att veta vad som är de exakta förkunskaperna till kurserna, vilket har lett till att jag har varit tvungen att läsa på egen hand det som man förväntas kunna.
Överlag skulle jag säga att det krävs en lite större arbetsmängd för att komma upp i normal studietakt vid Aalto än Uni, men förklaringen kan också vara steget mellan kandidat- och magisterskurser.

Men hur är det egentligen?

• Underbart att gå alla kurser på engelska (och äntligen slippa finskan!)
• Ännu mer underbart att kunna studera något så otroligt intressant som kryptologi (även om det innebär att jag måste läsa en del teoretiska kurser vilka jag inte är lika förtjust i)
• Roligt att träffa nya bekantskaper från världens alla hörn
• Jobbigt att pendla till Otnäs (men jag använder restiden till att filosofera, plugga och sova)
• Omöjligt att hitta i huvudbyggnaden i Otnäs (arkitekten var uppenbart inte intresserad av att rita en logiskt uppbyggd byggnad, vilket har lett till att jag har tappat bort mig ett antal gånger)
• Inte okej att klassificera matematiker som fysiker (det är STOR skillnad, även på ett tekniskt universitet)

Madde
Matematiker som läser kryptologi och kodningsteori (tillämpad matematik för den som funderar)