Etikettarkiv: Klimatförändring

Encyklopediers charm och grunda källor

Min morfar hade en encyklopedi, flera volymer av inbundna böcker på högsta hyllan i vardagsrummet i Jakobstad. Jag minns hur jag har bläddrat genom några av volymerna och läst om spaljé, spetälska och spionage. Jag hade tydligen en förkärlek för bokstaven S. Idag saknar jag det uppslagsverk som jag egentligen aldrig hade.

Encyclopedia Britannica. Sista upplagan trycktes 2010.

Internet med hemsidor så som Wikipedia har helt logiskt ersatt dåtidens tryckta encyklopedier. De saknar dock enligt mig det som utgjorde charmen med uppslagsverken. Ifall jag till exempel vill söka upp spektroskopi i en encyklopedi så bläddrar jag eventuellt förbi spelteori och får läsa om hur man kan beskriva strategiska interaktioner mellan rationella beslutstagare med hjälp av matematiska modeller.

Liknande, oavsiktliga faktafynd är svåra att efterlikna på hemsidor som Wikipedia. Det är förstås möjligt att klicka vidare på de blåa länkarna och försvinna ned i Wikipedias kaninhål av information. Det kan dock krävas flera steg för att få tillgång till fakta som inte direkt tangerar den ursprungliga sökningen. Jag behövde dyka ner åtta nivåer för att komma från spektroskopi till spelteori.

Det kan finnas en nackdel med i-förbifarten infångade informations-fragment. I gymnasiet skrev jag en essä om klimatförändringen där jag tog, inte enbart inspiration, utan även viss fakta från katastrof-filmen Day after Tomorrow (2004). Premissen i filmen är att smältande polarisar omkullkastar rådande klimatförhållanden med katastrofala väderfenomen som resultat. Jag baserade långt mina åsikter om möjliga klimatförrändringseffekter på fakta från filmen. Min lärare ifrågasatte med all rätt trovärdigheten hos och användandet av filmen som informationskälla.

Inte den bästa informationskällan för en klimatförändringsessä

För en vecka sedan fick jag ett Twitterinlägg vidarebefordrat åt mig. Inlägget bestod av en retweet innehållande ett urklipp från en okänd text. I texten kommenterar skribenten hur snedvridet det är att geologiska fenomens och från yttre rymden härstammande faktorers påverkan på klimatet inte alls tas med i Finlands och EU:s klimatpolitik.

Jag blev nyfiken på var den ursprungliga texten blivit publicerad och vem som skrivit den. Efter lite googlande visade det sig att texten är skriven av Paavo Väyrynen och var publicerad på hans egen blogg. Väyrynen skriver att han nu i koronatider har haft tid att titta på TV och har den dagen sett på sista avsnittet av ”Uljas universumi” (eng. ”How the universe works”). Avsnittet väckte tydligen ett par åsikter hos Väyrynen som han sen baserar delar av sitt blogginlägg på. (Förtydligande från redaktören: Jag kommenterar endast de åsikter som Väyrynen baserar på ”How the universe works”-avsnittet och inte hans kommentarer på Yles MOT inslag).

Serien är absolut sevärd!

I ”Uljas universumi”-avsnittet beskrivs, enligt Väyrynen, universums skapelse, utveckling och framtid samt information om jordens och månens födelsehistoria. Det är sedan oklart om det är från detta avsnitt Väyrynen tar stöd då han förklarar att Jorden kretsar kring solen på växlande avstånd med växlande axellutning och att solstrålningens intensitet varierar. Vad som åtminstone kommer fram är det faktum att Väyrynen finner det oförståeligt att de ovanstående faktorerna inte tas i beaktande i klimatfrågan, då de enligt honom förklarar de förändringar som hittills har skett i jordens klimat. Ja, det stämmer att de har historiskt sett påverkat och fortfarande påverkar klimatet. Men dessa variationer i Jordens omloppsbana och axellutning följer cykler på 25’000-100’000 år och är ett minimalt bidrag till den klimatförändring vi ser idag. (https://climate.nasa.gov/news/2948/milankovitch-orbital-cycles-and-their-role-in-earths-climate/). Därtill följer inte variationerna i Solens aktivitet den temperaturökning som har observerats under de senaste 100 åren, se bilden nedan .

Temperatur- och solaktivitetsförändringen mellan 1880-2020. Bild: NASA

Utan referenser eller källhänvisningar för att understöda sina påståenden förklarar även Väyrynen hur vi inte vet ifall klimatet blir varmare eller kallare och att vi inte vet koldioxidens andel i en möjlig uppvärmning. Därtill vet vi tydligen inte heller riktningen av växelverkan: stiger temperaturen p.g.a en ökning av koldioxid i atmosfären eller ökar andelen koldioxid p.g.a. stigande temperaturer. Detta är enligt mig farligt felaktiga påståenden. Det finns en världsomfattande koncensus inom klimatforskningen som strider emot Väyrynens påståenden (till exempel NASAs hemsida om frågan:  ”Scientific Consensus: Earth’s Climate is Warming” https://climate.nasa.gov/scientific-consensus/ ).

Jag har ingenting emot att Väyrynen yttrar sina åsikter. Men att maskera dessa åsikter som fakta utan tydlig grund, klingar illa i mina öron. Att människor sedan läser Väyrynens blogginlägg som fakta är ledsamt.

Fakta och åsikter flyter allt oftare ihop i det informations-flödesfyllda samhälle vi lever i. Kritiskt tänkande och ett mod att våga ifrågasätta påståenden är viktiga egenskaper idag. Detta i kombination med en vilja att fördjupa sina kunskaper, djupare än den åttonde länken på Wikipedia. Det krävs ibland mera än att bara bläddra igenom ett uppslagsverk eller se ett TV-program för att förstå hela bilden.

Sebbe H





Här finns några tidigare artiklar som tangerar ämnet:

https://spektrum.fi/spektraklet/si-isbjornar/
https://spektrum.fi/spektraklet/summer-is-coming-2/
https://spektrum.fi/spektraklet/fake-news-och-felmarginaler/



SI-Isbjörnar

Disclaimer: jag har inget emot isbjörnar, ta detta inlägg som pseudo-intellektuellt flum.

En effekt av klimatförändringen: fler och fler isflak lossnar ifrån glaciären, vilket leder till stora problem för isbjörnar. Se en naturdokumentär för att lära dig mera om saken.

Inga 1,4 * 10-10 isbjörnar skadades under skapandet av detta inlägg.

Jag har några gånger skämtat med att använda ”minskning på populationen av isbjörnar” som en enhet av koldioxidutsläpp. Detta veckoslut funderade jag på det mera och började undersöka saken närmare. Hur mycket koldioxid krävs det egentligen för att det skulle märkas i isbjörnspopulationen? I efterhand borde man också ifrågasätta sig hur praktisk denna enhet är.

Enligt en slumpmässigt vald artikel på en Google-sökning kommer en tredjedel av isbjörnarnas population att dö ut inom 40 år på grund av smältande glaciärer eller klimatförändring. Enligt WWF Arctic finns det mellan 22 000 och 31 000 isbjörnar i världen just nu. Om vi (arbiträrt) väljer populationen att vara 24 000 björnar får vi att den minskar i genomsnitt med 600 björnar per år.

Det globala mänskliga CO2 utsläppet för år 2015 var totalt 40 miljarder ton. I mängden isbjörnar blir massan samma som 90 miljarder hanar eller 200 miljarder honor. Om vi naivt skapar ett linjärt beroende mellan CO2-utsläpp och minskning av isbjörnspopulation får vi att 700 miljoner ton CO2 dödar en isbjörn. Fastän ca 50% av utsläppen absorberas av växter och hav, påverkar detta inte på våra uträkningar. Det finns såklart en hel del annat som inte tas i beaktande i uträkningarna, men jag är för lat för det. Hursomhelst, till följande noteras ”en populations minskning på en isbjörn” med enheten PB, Polar Bear. Dags att placera denna enhet i perspektiv! Glöm inte att ta en snabbkurs på SI prefixer förrän ni läser vidare.

Finländare förbrukar kring 10 ton CO2 per år. Detta är då ekvivalent med 0,014 µPB eller 14 nPB per år. Per dag blir det 0,038 nPB eller 38 pPB. Tar vi hela Finland blir koldioxidsumman 45 miljoner ton per år. Tillsammans dödar vi alltså en isbjörn varannat decennie. 🙁

Ta en 0,5 l plastflaska. Vad tror du koldioxidutsläppen av att tillverka en sådan flaska är, relativt med dess vikt (kring 10g)?

Svar: CO2-utsläppen väger åtta gånger mera än flaskan själv. Med lite sifferbollning får vi det till 1,14 * 10^-13 PB eller 114 fPB. Detta leder till att en isbjörn är ekvivalent med tillverkningen av 8.7 biljoner plastflaskor. Flaskorna rymmer tillsammans 4.4 biljoner liter, vilket är ungefär en trettiondedels Halley’s komet.

Olika ”isbjörnsvärden”. Skalan är logaritmisk.

TL;DR Isbjörnspopulationen är liten och de mänskliga koldioxidutsläppen är höga. En ”mikroisbjörn” korresponderar relativt nära med CO2-mängden en genomsnittlig finländare förbrukar på hela sin livstid.

Referenser
  1. Bild http://www.bszonline.de/sites/default/files/artikelbilder/1044/4-1-Polarmeer-Eisb%C3%A4ren.jpg
  2. https://www.climate.gov/news-features/climate-qa/which-emits-more-carbon-dioxide-volcanoes-or-human-activities
  3. https://www.sitra.fi/artikkelit/keskivertosuomalaisen-hiilijalanjalki/
  4. https://tilastokeskus.fi/til/khki/2017/khki_2017_2018-05-24_kat_001_fi.htm
  5. https://sciencing.com/carbon-footprint-plastic-bottle-12307187.html
  6. https://www.livescience.com/65698-defense-department-climate-change.html
  7. https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=dlk01025
  8. https://slate.com/news-and-politics/2009/08/are-you-heating-the-planet-when-you-breathe.html
  9. https://informationisbeautiful.net/2010/planes-or-volcano/?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+InformationIsBeautiful+%28Information+Is+Beautiful%29&utm_content=Bloglines