Spektrumiter! Gäster!
Jag skall berätta till er om kunskapsarbete. Tietotyö på finska. Med kunskapsarbete menar jag inte arbete där man använder datorer. Statistikcentralen menar med kunskapsarbete vissa industrigrenar, typ Nokia. Men en städare på Nokia tycker inte jag att är kunskapsarbetare. Jag avser här arbetsuppgifter som kräver analys av data, slutledningar, produktion av ny kunskap.
Vi vet alla hur automatiseringen har ändrat fabriksarbete. De s.k. ludditerna motsatte sig i England på 1800-talet industrialiseringen som startade med vävmaskinerna. Men industrialiseringen har gett samhället en enorm boost i produktivitet. Men arbetsuppgifternas karaktär har förstås också ändrats. Går ni omkring i någon europeisk stads medeltida kvarter hittar ni all sorts hjälmmakargator osv. Och inte var det länge sen sådant som webmaster inte fanns till. Den nya tekniken skapar nya arbeten, som man inte kan förutspå på förhand.
Men den teknologiska utvecklingen har inte ändrat enbart fabriksarbetet utan också kunskapsarbetet. Det behövs inte längre en sekreterare för att skriva rent tal som det här. Mötena kan skötas som videokonferens eller telefonpalaver. Och så vidare. Men det här är bara början.
För en tid sen fick IBM mycket publicitet med sin Watson. Det handlar om ett system som använder artificiell intelligens för att svara på frågor. Watson vann TV-frågesporten Jeopardy år 2011. Vi är på tröskeln till en sådan era där maskinen inte är bara som hammare och spade, utan behandlar och producerar information.
Varför tycker jag att det passar in att tala om sådant här på den här festen? Ni Spektrumiter som fysiker, kemister, matematiker och datavetare är förstås kunskapsarbetare. Ni gäster med. Det är alltså er framtid jag talar om. I rapporten FinnSight2015, som är så gammal som från 2006, sägs ”Tietotyö on vallitseva työ tulevaisuuden Suomessa, ja tietotyössä osaaminen on entistä tärkeämpää.”
Själv leder jag ett projekt som heter Revolution of Knowledge Work. Projektet går ut på att utveckla nya hjälpmedel för kunskapsarbetare, uttryckligen så att mänskan är i ledningen och maskinen används där det lönar sig. Mänskan väljer och bestämmer. Vi kallar synsättet symbiotic human-computer interaction.
I början av projektet har vi koncentrerat oss på explorativ sökning av information och dess visualisering. Nu ska vi börja arbeta med samarbetsapplikationer också. Vi kombinerar här psykofysiologiska mätningar med applikationerna. Ett exempel kunde vara att man kan fråga vad vi talade om på mötet förra veckan när alla blev så sura.
Som en del av projektet har vi sonderat trenderna för kunskapsarbete. Vi sammanfattade dem i sex punkter:
- Arbete i sig tenderar att bli i allt högre grad kunskapsarbete. Andelen arbete som är kunskapsarbete växer. Arbetet är i allt högre grad oberoende av tid och plats och skillnaden mellan arbetstid och fritid håller på att suddas ut.
- Mångfalden hos arbetskåren växer: arbetsgemenskapen inbegriper olika nationaliteter och bredd i åldersstrukturen. Arbetarna har olika sätt och kulturer, olika sorts kunskap, skolning och kognitiva färdigheter.
- Också kunskapsarbete automatiseras. Kort sagt allt som kan automatiseras automatiseras. Mänskans betydelse accentueras i sådant som kräver kreativitet, samarbete och beslutsfattande.
- Kunskapsarbetet blir mer och mer projektbaserat. Arbetaren jobbar samtidigt med många projekt och arbetaren är som en freelancer som kan erbjuda sitt kunnande åt många håll. Arbetaren bör kunna marknadsföra sig själv. Bring your own competence.
- Arbetarna hämtar med sig sina egna sätt att arbeta, egen apparatur och egna programapplikationer. I stället för att arbetsgivaren har ett massivt datasystem, använder arbetarna de applikationer de prefererar. Bring your own tools.
- Mängden data ökar och data är av väldigt olika typ, det är heterogent. Data i sig har kommersiellt värde. Behandling av data är en helt rutinmässig sak för en kunskapsarbetare.
Framtiden är förstås svår att förutspå. En kritisk fråga är vilka de samhälleliga implikationerna är av förändringarna i kunskapsarbetet. PewResearchCenter publicerade i augusti i fjol en rapport, där de frågat av 1896 experter, närmast från USA, om de tror att robotik och artificiell intelligens kommer att ha en positiv eller negativ effekt på antalet arbetsplatser. Resultatet var intressant. Lite över hälften (52%) var av den åsikten att positiv (48% negativ), alltså ganska fifty-fifty.
Själv tror jag starkt på att effekten är positiv. Vi har ju en vetenskap som kan berätta oss något om hur framtiden ser ut. Nämligen historia. Den teknologiska utvecklingen har historiskt sett skapat nya arbetsmöjligheter mera än den har tagit bort, fastän den har ändrat strukturen på arbetsmarknaden. Månne inte samma sak händer nu också. Låt oss hoppas på det. Så får alla Spektrumiter (och gäster) jobb som motsvarar utbildningen. Skål på den saken!
Årsfesttal på Spektrums årsfest den 21 mars 2015 av Patrik Floréen
