Snart är det dags för årets herrmiddag. För er som inte vet vad en dam- eller herrmiddag går ut på, så tänkte vi med Sandra ge er en inblick i allt vad en dammiddag kan gå ut på. Historien är starkt påverkad av årets dammiddag, dock bibehåller skribenterna sin rätt att färga detaljerna.
Fredagen
Klockan 16.00
Dags för årets dammiddag. Eftersom ordnandet av “den mest prestigefyllda filmgalan som ordnas i en kolkällare i Kronohagen” inte kan förväntas gå på en dag, hade vi planerat att träffas på Klubben klockan 16 för att ställa i ordning. Vid min ankomst klockan 16.15 var vi tre människor på Klubben, av vilka två hade anlätt med mig. Inte kunde man väl på riktigt förvänta sig att någonting skulle bli gjort innan klockan 17? Några motiverande öl senare kom vi igång. Under våra planeringsmöten hade de flesta idéerna lämnats på stadiet ”vi tsigar det sen på fredag”; så som förväntat tog det sin lilla stund innan vi fick någonting vettigt gjort. Men nog är det ju fantastiskt vad ett gäng motiverade nördar och många rullar silvertejp kan få till stånd. Många av de slutligen verkställda idéerna uppkom under denna kväll, t.ex. hade vi inte tänkt ha riktiga bestick innan Lybeck konstaterade att det faktiskt bara var 8 damer på väg, dvs. diskningen skulle inte bli omöjlig. Efter att ha ”städat” (läs täckt in allt fult med silvertejp och sopsäckar) kom vi fram till att det kommer att bli en väldigt mörk gala ifall vi inte tar lampor med oss på lördag. Vi avslutade kvällen med att för första gången berätta åt Head och Jonas att de skulle agera värdar under morgondagens show; ett faktum som ingendera av dem visste om. Efter en del av protester från deras håll, som vi ignorerade, var det dags att fara hem för att få en god nattsömn inför den långa dagen imorgon. Jaa, hur var det månne med maten? Månne Kasper/Robert har den under kontroll?
kl 16:00
Dagen innan den spektrala dammiddagen och förväntningarna var höga. Kloka som vi damer är hade vi länge på förhand funderat ut temat till dammiddag och hade haft lång tid på oss att förbereda oss. Ändå visade det sig att strumpbyxor inte var inköpta och att burken med hårspray tydligen var tom… Detta betydde snabb inhandling av de sista sakerna för att senare ändå inse att något hade glömts bort.
En del av damerna hade på förhand bestämt sig för att träffas hemma hos Emppu för att där fixa till håret och få igång känslan för att festa. Detta betydde att man med lugn i sinnet kunde fara och sova utan minsta bekymmer om var, när och hur morgondagen skulle börja.
Lördagen
Klockan 12.
Dags igen att ta sig mot Klubben, denna gång utrustad med en väldigt stor väska innehållandes en massa mer eller mindre nödvändigt. Det är inte alltid så lätt att se till att alla kommer ihåg allt de skulle ha med sig. Själv lyckades jag glömma bort min slips och fick således gå tillbaka fråm Majstranden för att hämta den. Samtidigt ringde Lybeck och berättade att han glömt bort att ta med en kavaj åt Ruben, men som tur var kunde Sebbe ta med en ersättare. Månne Head kommer ihåg att han skall vara på Klubben idag?
Klockan 12.
De flesta av damerna hade troligen inte vaknat ännu, men vissa morgonpigga personer hade trots allt rullat ut ur sängen för att börja morgonen med lite morgonmål. För oss kvinnor behövs en ordentlig frukost för att vi ska orka en hel kvälls festande. Småningom började hjärnan också inse att om det var meningen att anlända till Emppu klockan ett så borde man troligen ha vaknat för över en timme sen… När tanken gått genom huvudet så powernappades det en stund till i varje fall.
Klockan 13.
Vid ankomsten till Klubben gjorde vi en upptäckt. Tydligen kan man inte silvertejpa fast en filt i ett tak och förvänta sig att det blir snyggt eller att det håller. Filten fick alltså åka ut och ersättas av några vita, lakan. Vi hade 4,5 h tills hela showen skulle börja. Kan låta som en hel del, men vem som helst som har varit med och ordnat dammiddag någon gång vet att man aldrig har för mycket tid.
Klockan 13
Av damerna var det troligtvis bara en förutom värdinnan själv som var närvarande i hennes lägenhet när klockan slog ett… Detta bådade inte gott eftersom sånt som att fixa hår tar en väldigt lång stund. Som tur var anlände alla damer nästan inom en timme efter den utsatta tiden. Innan fryspizzorna kunde slängas i ugnen, håren börja petas i och sökandet efter nagellacksborttagningsmedlet kunde börja satte sig alla ner och njöt av varsin drink.
Klockan 14
3h 30 min kvar tills festen. Vi fick lösa en hel del problem under dagens lopp; problem jag är säker på de som ordnar Oscarsgalan också tampas med årligen. Till exempel så hittade vi endast 5 stolar som var rena och inte gungade. Efter en liten diskussion kom vi fram till att det nog till en fin gala hör till att varje gäst får en egen stol och var således tvungna att ordna provsittningar för att komma fram till vilka stolar som bara helt enkelt fick lov att duga. Nästa problem utrycktes fint av Jonas som ”Vart i hela … skall vi sätta de här andra stolarna?”. Även dukningen visade sig vara problematisk, nog delar man väl knivar med sin avec på egentliga Oscarsgalan också?
Klockan 14
Hur månte drinken var det där egentligen?? Och vitsi det här är goda drinkar… Det hade gått en timme och inte särskilt mycket hade hänt. Skvaller och historier hade berättats om vartannat, men inga frisyer var klara så långt ögat nådde. Pizzorna hade sedan länge blivit uppätna och det vi sist och slutligen kom fram till var att vi kanske borde börja göra oss klara trots allt. Första problemet som vi ställdes framför var; vad ska vi ens ha på oss? Många klänningar stod på rad och prövades, togs bort, prövades igen, granskades med förstoringsglas för att senare tas bort och slutligen väljas till outfit. Många byten av klänningar skedde, vissa som jag inte ens är säker på att ha blivit utredd i denna dag. Trots många om och men hittade alla till slut en klänning, nåja nu är vi väl klara för drabbning?
Klockan 15.
Fullt kaos på gång, men så småningom börjar man med god fantasi kunna tro att det kanske kan ordnas galamiddag på Klubben i kväll. Dukningen är färdig och nu sitter folk i små grupper och gör olika saker. På ett håll planeras det drinkar, på ett annat övas det tal. Själv springer jag omkring och försöker koka ihop ett tidschema för kvällen. Snart borde vi ju dessutom fixa mat åt oss själva.
Klockan 15
Kalabalik i Katthult är en bra liknelse till vad som plötsligt händer. Vi inser att ingen har en frisyr och alla vill att Emppu ska fixa just deras hår… Vilket leder till att hon plötsligt ska hinna hitta på frisyrer åt fem tjejer och hinna se till att hon själv är färdig i tid. Dessutom blir jag plötsligt i desperat behov av aceton och en nagelsax. Under tiden sökandet efter detta sker har magiskt två friserade tjejer uppstått som plötsligt står framför spegeln och sminkar sig.
Klockan 16 – 18.
Fantastiskt nog så är salen färdig och vi har fått Kebab-portioner framför oss. En timme tid för minisitning + klädbyte. Efter dessa två operationer hade vi dock ännu tio stora väskor överallt; det var nämligen inte bara jag som hade haft mycket utrustning med mig till Klubben. Väskproblemet fixades så som allt annat fult på Klubben: de täcktes in med en sopsäck. Efter att ha funderat en stund på huruvida vi borde täcka in en av paparazina också i en sopsäck, så bestämde vi oss för att i stället ha honom att ta några gruppbilder som kunde sättas på fb för att göra reklam för jatkona. Sen ännu en sista snabb genomgång över kvällens program. Klockan 17.25 var allt helt färdigt; något jag aldrig trott vi skulle hända. Klockan 17.45 anländer två snyggt klädda gulisar och det är showtime. Andan bland oss är fylld med förväntning; ganska mycket jobb har satts ner för denna stund. Allt börjar bra, damerna får sina drinkar och blir fotade på röda mattan så fort de kommer in, precis som planerat. Klockan 17.58 är alla damer ren på plats och jag ber dem sätta sig till bords (borde vi egentligen ha lett dem till bords och hjälpt dem på sina platser?).
16.00-18.00
Efter några lugnande drinkar så börjar stressen igen. Var är mina strumpbyxor, hade jag med mig ett par strumpbyxor och om jag hade så vem har tagit dom?? En till lugnande drink och plötsligt satt man på en pilatesboll och fick håret ompysslat. När alla mirakulöst hade allt i ordning insåg vi plötsligt att klockan var smärtsamt mycket. Det var att snabbt söka efter sina skor, dra på sig en jacka och springa till spåran. Medan alla satt i spåran och räknade minuterna så tänkte troligen så gott som alla att det är väl bara fint att vara lite sen… Som om vi haft någon högre person på vår sida hann vi trots allt i tid och möttes av resten av dammiddagssällskapet.
18.00
Intromusiken sätts igång och kvällens ”hosts” kommer in. Efter en spektrakulär performance av Head och Jonas serveras damerna sprit och den första av kvällens fyra rätter. Än så länge går allt bra, förutom att det ju var meningen att första programmet skulle hållas innan maten…. Nåh, inte kan män väl förvänta sig att en tidtabell gjord av ett gäng naturvetare skulle fungera i verkligheten?
18.00
Vi får sitta oss ner på våra platser och blir förtjusta över att de bästa stolarna har blivit valda. Inga söndriga strumpbyxor här inte! Våra hosts blir presenterade för oss och efter det börjar hela festen på riktigt. Damerna försöker förbrilt lista ut vilken drink som kommer att smaka bäst på listan och inte kommer vara öl. Till vår stora förtjusning hittades en perfekt tjejdricka som slank ner för mångas halsar under kvällen. Damerna fick också avnjuta god mat under första delen av kvällen. Fyllda paprikor var en stor succé som många kommer ihåg än idag.
18.30
Kvällen rullar vidare. Damerna verkar än så länge mer intresserade av att sjunga snappssånger än vår frågesport. Som pris för alla kvällens program delades det ut gratis snapsar från baren. Förlorarna fick nöja sig med … gratis snapsar från baren. Som känt finns det alltså inga förlorare i caps, och inte heller under denna dammiddag. Stämningen bland damerna verkar vara stigande, månne dessa priser har något med saken att göra?
18.30
I riktig Oscarsgala-anda så blev det självklart frågesport om Oscarsgalan denna kväll. De flesta klarade sig med hedern i behåll, medan jag själv helst svarat Titanic på alla frågor. Som tur var fick även förlorarna tröstepris och kände sig däför på bättre humör. Förlorarna tänkte ändå utmana de andra i “fiilisbordet”, tills man konstaterade att det bara fanns ett bord. Tur att de två franska kockarna såg damernas besvikelse och kom med nästa rätt, tomatsoppa som räddade stämningen.
19.15
Ju längre kvällen går desto mindre har jag en aning om vad som kommer att hända till näst. Som allmänt känt tycker damer om att pyssla, därför har vi som ett programnummer förberett “pimp my oscarstaty”. Under programmet började damerna plötsligt klappa och kräva Jean, jag menar Jens på scenen. Vi konstaterade ganska snabbt att det säkert är värt att ge folket vad det vill ha. Jonas slängdes upp på scenen och hans helt och hållet improviserade dansshow gjorde stor succé. Undrar vad som kommer att hända härnäst?
19.15
Vid det här laget har en och annan vinst/förlustsnaps gått damerna upp i huvudet… Detta leder till att damerna, medan de pryder my little ponies, klappar upp Jean på scenen. Efter några dancemoves är vi nöjda och häsa och kan fortsätta pryda de snyggaste ponnyerna någonsin.
19.45
Dags för damernas dramaövning. Henrikas tolkning av Arnold i Terminator kommer säkert att kommas ihåg en god stund av samtliga närvarande.
19.45
Mera glatt program åt damerna med dramaövning. Sexscener och Arnold Schwarzenegger är något som ingen kommer glömma. När vi kommer tillbaka finns vår huvudrätt snyggt på bordet. Varm och god kyckling med grönsaker. Men sen när är maten varm på fester!? Detta måste vi göra något åt!
20.00
Paparazinas tur att bli uppklappade på scenen. Även de lyckades charma damerna med sin (improviserade) sensuella hängselshow.
20.00
Nya dansnummer bestämmer vi oss för att är ett bra sätt att få vår mat att svalna! Paparazina får komma upp och dansa till damernas egen tolkade version av Lady Gagas Paparazi. Men inte nog med det! Även kockarna mitt i deras matlagning får komma upp och visa vad dom går för.
20.15
Två programnummer kvar, en snapssångs tävling och ”best behind”. Efter en empirisk undersökning av allmänna ”glädjenivån” i sitsen bestämde jag mig för att snapssångskrivningen skippas och kändisrumporna får ta över. I detta skede av kvällen gick objektifieringen av män bra hem hos damerna, t.o.m. Justin Biebers rumpa blev igenkänd relativt snabbt.
20.15
Plötsligt kommer en massa bilder på rumpor och barbröstade män. Efter att ha känt igen Justin Biebers rumpa såg ingen på Henrika igen på samma sätt som tidigare.
20.45
Henrikas ”Jag vill se dansande pojkar” var en bra påminnelse om ett nummer som hade (semi på flit) glömts bort i planeringen. Nåh, dags för lite improvisering igen. Alla jappar och Ruben upp på scen och ”My heart will go on” på stereon. Ungefär halvvägs under vår vackra sång insåg vi att det finns lika många damer som sitsar som herrar som ordnar. Då blev det klart hur vi drar hem dansnumret med stil. Alla herrar bjöd upp varsin dam. Efter en stund av pardans avslutade vi det hela med en stor ring där var och en fick släppa loss sin inre Celine Dion. Ganska bra för att vara ett helt improviserat dansnummer. Även Ruben fick sin del av pardansandet eftersom en av damerna var och pudrade näsan då det skulle dansas. Lite synd för damen i fråga, men kul för oss andra som fick se Lasse dansa vals med Ruben.
20.45
Efterrätten har just kommit ut på borden när männen plötsligt börjar dansa/sjunga my heart will go on. Sen kom en till överraskning, männen bjöd damerna upp till dans. Detta skedde givetvis till damernas stora förtjusning och Klubbens lilla golv var stort sett smockfullt.
20.55
Efter dansen var det dags för sista (sponsorerade) rundan från baren. Damerna avslutade sin sits och jatkorna kom igång. Vad som hände där får förbli en hemlighet.
20.55
Sitsen började närma sig sitt slut. Efterrätten var uppäten och sista drinken drucken. Bara för oss damer att börja med efterfestandet!
söndag 12.00
Till ordnandet av en dammiddag hör ju nog (tyvärr) också städning av Klubben. Mitt på dagen på söndagen samlades vi herrar än en gång för att återställa Klubben. Damerna hade varit nöjda, så stämningen på Klubben var trött men även ganska nöjd. Med 8-9 jappar som städar Klubben tar det ju som tur inte så jätte länge, ganska snabbt kunde vi korka sista skumppaflaskan och skåla för en lyckad dammiddag. Nästa år igen, right guys?
söndag 12.00
Jag kan med största sannolikhet säga att ingen dam var vaken den här tiden efter en tillställning som denna. Damerna tackar och bockar och hoppas att ni ska få en lika bra herrmiddag, som vi hade dammiddag!
Jeremias
Sandra
