Detta är inte en moralpredikan om hur farligt/idiotiskt det är att spela hasardspel. Detta är en artikel om vad jag under ett år (under 2017 och 2018) som croupier (dealer) upplevt vid diverse Black Jack -bord i Helsingfors barer och nattklubbar, och hur bl.a. alkoholen inverkar på olika personers spelstil. Inga namn på personer eller nattklubbar kommer att nämnas p.g.a. integritetsorsaker.
Ofta då en spelare sätter sig ner vid ett Black Jack -bord, så känns det som att han eller hon sätter sin hjärna på viloläge och gör ofattbara beslut som man inte skulle göra annors, även om man är nykter. Människor är otroligt vidskepliga när det kommer till hasardspel och det märks ofta. Folk kan även glömma/ignorera att Black Jack går ut på sannolikheter och att det nästa kortet inte påverkas av det föregående (åtminstone inte märkbart). Nedan följer en kort lista på några vanliga frågor/spelsituationer jag kommer ihåg av diverse orsaker.
Varför vinner alltid huset?
Jaa, en fråga som många undrar, speciellt när man just förlorat alla sina pengar. Skulle det kanske ha något att göra med det faktum att hasardspel inte går ut på välgörenhet? (med undantag i Finland där spelvinsterna doneras som stöd till en massa ändamål). Hasardspel är ju konstruerade så att huset (dvs. Veikkaus i Finland) skall vinna, och för att spelen går ut på sannolikheter är det inte svårt att göra reglerna sådana att spelaren alltid har större sannolikhet att förlora än att vinna. Då man spelar hasardspel skall man inte göra det för att vinna pengar (slutar nästan aldrig bra), utan man skall tänka det som att man betalar för en upplevelse som dessutom kan, med en liten sannolikhet, resultera i att man vinner pengar.
Varför tillåts människor spela bort sina pengar?
Ingen tvingar någon att spela, så ifall du vill spela bort dina pengar så är det okej så länge du inte stör andra spelare eller beter dig dåligt. Ifall man inte beter sig, så får man inte spela. Man kan ju tänka sig att person X har bestämt sig att donera pengar till välgörenhet men vill göra det lite roligare, och då är hasardspel i Finland ett bra alternativ.
Ta ett till kort då du själv har 20…
Jag frågade flera gånger av spelaren att ”Är du säker på att du vill ta ett till kort då du har 20?” och förklarade hur dumt detta är, men hen sade ja… (ni kan säkert gissa hur det gick).
Jag slutar snart, jag skall bara vinna tillbaka det jag just förlorade
Don’t do it! Just… don’t do it! Detta är ett fenomen som hände nästan under varje skift jag jobbade på. Som tidigare sagt är spelet inte konstruerat så att man skall kunna vinna tillbaka sina pengar. Och ju mera öl man druckit, desto större risker tar man.
Försök inte muta dealern
Ärligt talat så ville jag bara göra mitt jobb (som jag tyckte om) och hade inga intressen för att göra olagligheter framför flertal övervakningskameror och riskera min arbetsplats. Det är inte värt att riskera sin arbetsplats för en gratis öl eller 10€.
Dealer eller psykolog?
Under tysta nätter/kvällar fick jag höra en massa hjärtesorger och annat intressant, speciellt ifall personen var full, för det stämmer nog att en finländare blir pratsam och berättar om sina problem till okända då man inmundigat en eller flera öl (betoning på flera). Detta var inte nödvändigtvis en dålig sak, för jag hade en massa intressanta diskussioner om allt mellan himlen och jorden, och detta gjorde jobbet både intressant och varierande.
Nej, jag vet inte nästa kort
Människor tror, underligt nog, att jag automatiskt skulle veta nästa kort före det har vänts för att jag jobbar med hasardspel… Nej, detta stämmer inte.
Såhär till sist kan jag säga att dammiddagen några dagar sedan påminde mig om hur roligt jobb detta är. För er som inte var på årets dammiddag, så nej, inget olagligt hände på Klubben, åtminstone inte på denna front… 😉
Pünschen?
