Alla inlägg av Joar Jensén

Kandidatexamen – ett omöjligt steg i livet?

När jag började studera vid HU så kändes allt som hade att göra med examen väldigt långt borta. Gulisåret gick fort, andra året likaså och plötsligt så var tredje året där. Den där uppsatsen som hade känts så långt borta var plötsligt nära. Hjälp, var min första tanke och jag kände en lätt panik i kroppen. Men omöjligt var det inte att få ihop en kandidatuppsats och inte heller att få ut sin examen (det är ju trots allt bara en massa pappersarbete…). För att övertyga er om att det inte är omöjligt, så tänker jag nu dela med mig av mina erfarenheter i uppsatsskrivandet. Själva uppsatsen är faktiskt inte svårare än någon annan kurs; den kräver bara mer eget arbete och initiativ.

  1. Välj ett ämne som intresserar dig

Valet av uppsatsämne är ganska fritt och ett utmärkt tillfälle att lära dig mer om något som faktiskt intresserar dig. Om du absolut inte vet vad som intresserar dig, så fundera över vilka kurser som du tyckte var lätta eller intressanta och se om det är möjligt att skriva om något liknande. Det är trots allt mycket roligare att göra research om man får ut något av det. Gå alltså till en professor/lärare och hör efter om de har något ämne som skulle passa just dig.

  1. Planera!

En oplanerad och ostrukturerad uppsats är svår och jobbig att skriva. Dela in uppsatsen i olika delar och arbeta på en del i taget, så känns uppsatsen som ett mindre projekt och blir också lättare att skriva på.

  1. Sätt upp en deadline

Det är lätt hänt att uppsatsen är något som blir att hänga efter om den inte görs när den borde och lättaste sättet att undvika detta är att sätta en deadline åt sig själv. Då får man mer motivation att skriva och att få uppsatsen färdig. Ett mål kan till exempel vara att få den klar innan julen eller sommaren, eller varför inte att skriva den under sommarlovet.

  1. Skriv lite i taget

Det är lättare att skriva lite i taget, särskilt om man har mycket annat på gång, så skriv 1-2 sidor i veckan och du får färdigt uppsatsen under terminen.

  1. Håll kontakt med handledaren

Att hålla regelbunden kontakt med sin handledare är a och o. Att samtidigt rätta och korrigera uppsatsen gör också att uppsatsen blir snabbare färdig.

  1. Mognadsprovet

När uppsatsen är färdig och godkänd av handledaren, så skall mognadsprovet skrivas. Det är i princip en abstrakt till din uppsats och bedöms av en modersmålslärare för att visa att man uppvisar mycket goda kunskaper i sitt modersmål (eller någonting sådant). Observera att den som har modersmål finska, men skolspråk svenska skall skriva mognadsprovet på svenska.

Efter att uppsatsen är klar och godkänd, så är nästa steg att få klart alla huvud- biämnes- och övriga studier. När det är gjort så skall man ansöka om lite studiehelheter och därefter lämna in ansökan om examen. Om man har brått att få ut examenspappren, så kom ihåg att denna byråkratiska process kan ta några veckor samt att det inte går att utexamineras i julimånad. Sist men inte minst, så tycker jag personligen att det är bättre att skriva uppsatsen under sitt tredje år (förutsatt att man har tillräckliga kunskaper i sitt huvudämne) och ha någon kurs kvar till fjärde året än att ha alla kurser klara under tredje året och spara på uppsatsen till följande (eller näst påföljande) år. Att få en kandidatexamen är alltså inte omöjligt; det kräver bara lite disciplin och vilja, vilka är egenskaper som jag tror att alla innehar (det gäller bara att kunna plocka fram dem…).

Madeleine,

Chefredaktör för Spektraklet 2013 och även nat. kand i matematik.

Spektrums hedersmedlemmar (del 2 av 2)

Nu har det gått en vecka sedan två av Spektrums hedersmedlemmar presenterades och nu är det dags för de resterande tre. I dagens presentation kommer två kemister och en datalog att presenteras. Ordningen kommer att vara från den minst kända till den mest kända, om man ser på antalet publikationerna i Web of Knowledge.[1] Därför börjar vi med Linus Torvalds, som dock med minst publikationer säkert är den mest kända (åtminstone på ett allmänt plan). Efter det kemisterna doc. Henrik Konschin och professor emeritus Pekka Pyykkö.

Linus Torvalds

torvalds

Linus Torvalds började studera datavetenskap vid Helsingfors universitet år 1988 direkt efter gymnasiet. Efter ett år av studier tjänstgjorde han vid Nylands brigad. Under de kommande åren började han utveckla Minix, ett unix-liknande operativsystem. På grund av att han inte var helt nöjd med terminalemulatorn i Minix så skrev han en egen. Det här blev sedan grunden för Linux.[2] Även under denna tid var han en aktiv medlem i Spektrum (Det är väl bara att fråga de personer som var aktiva under samma tid).

Den 17 september 1991 utkom version 0.01 av Linux (och en månad senare version 0.02). I mars 1994 utkom Linux 1.0 på datalogen vid Helsingfors universitet, då med ett grafiskt användargränssnitt. År 1996 slutförde han sin pro gradu-avhandling med namnet ”Linux, a portable operating system” och fick ett laudatur för sitt arbete. Han flyttade sedan till USA och började jobba på Transmeta, som designade elsnåla processorer. År 2003 sade han upp sig och började på heltid att jobba med Linux-kärnan för Open Source Developement Labs. Detta företag slogs sedan ihop med ett annat och heter numera Linux Foundation.[2]

Ett annat program som Torvalds har kodat är Git.[3] Git är ett version-kontroll program (eng. version control), som håller reda på olika versioner av ett program. Programmet var i början designat för att hålla reda på Linux-kärnan men är nuförtiden en av de mest använda version-kontroll programmen. Torvalds blev år 1999 hedersdoktor vid Stockholms universitet[4] och hedersdoktor vid Helsingfors universitet år 2000.[5]

Doc. Henrik Konschin

Henrik Konschin är den person av dessa tre som det är absolut svårast att hitta någon information om. Han har åtminstone blivit medlem i Spektrum år 1968 och varit hjälpande KM det året. I början av sin akademiska karriär har han gett ut en massa artiklar om spektroskopi och Ramanspektroskopi.[1] År 1985 fick Konschin sin doktorstitel i kemi, med en doktorsavhandling om Ramanspektroskopi och kvantkemiska beräkningar för hydroxi- och metoxisubstituerade bensener.[6] Efteråt har han även gett ut artiklar om både Ramanspektroskopi och kvantkemiska beräkningar för diverse material och ämnen.[1] Han har jobbat på svenska kemen som föreläsare och gett ut några (delar av) böcker, t.ex. en om spektroskopi[6] och en med räkneuppgifter till fysikalisk kemi.[7] Henrik Konschin är även mycket känd inom Spektrum, inte bara för att han varit föreläsare, utan för stipendiet HK:s gunstling.

Professor emeritus Pekka Pyykkö

pyykko

Pekka Pyykkö blev magister år 1964, nästa år licentiat och år 1967 doktor från Turun Yliopisto. Under de nästa 7 åren var han utomlands på diverse ställen runtom i europa. Efter det jobbade han 10 år som ”Associate professor” (vet inte exakta svenska översättningen) vid Åbo Akademi, med inriktningen kvantkemi. År 1984 blev han professor i kemi vid Helsingfors universitet och fr.o.m 1995 forskningsprofessor. Emeritus titeln fick han år 2009.[8]

Pyykkö har hittills gett ut över 300 artiklar och även tre stycken böcker (inget konstigt att han toppade listan på web of Knowledge av dessa tre).[1] De tre böckerna han har skrivit är ”Relativistic Theory of Atoms and Molecules I – III”. Dessa tre böcker behandlar som namnen säger den relativistiska teorin för atomer och molekyler och är samlingar om vad man vet om fenomenet. Böckerna är skrivna under tre olika decennier och sammanfattar det nya som har hänt mellan dem. Ett av hans nyare papper, som verkar mycket intressant, är ett expanderat periodiskt system.[9] I den här artikeln beskrivs ordningen hur elektronskalen fylls, m.h.a. datorsimuleringar, för atomer med upp till 172 elektroner.

Fredi

[1] Web of Knowledge, http://apps.webofknowledge.com/
[2] Torvalds & Diamond, Just for fun. Menestystarina / The Story of an Accidental Revolutionary
[3] Git Homepage: git-scm.com
[4] www.su.se/om-oss/priser-utmarkelser/hedersdoktorer
[5] www.helsinki.fi/promootiot/filtdk/text6.htm
[6] www.finna.fi
[7] HELKA, Helsingin Yliopiston kirjastot: helka.linneanet.fi
[8] Pekka Pyykkös CV: www.chem.helsinki.fi/~pyykko/curriculum/curriculum.html
[9] Pekka Pyykkö, Phys. Chem. Chem. Phys.,2011,3, 161-168

Bilden på Pyykkö: http://www.chem.helsinki.fi/~pyykko/
Bilden på Torvalds: http://sv.wikipedia.org/wiki/Linus_Torvalds

Marburg och lite Gent på köpet

En tidig lördagmorgon bar det av mot Marburg från Lübeck. Efter att vissa hade sluppit ut ur bagageluckan utan större skador kunde bussen starta sin förd. Resan var återigen ganska lång och människorna underhöll sig så bra som de kunde i bussen och de som inte hittade på något annat satt och rullade tummarna.

Efter några timmar nådde vi vårt mål och fick se den vackra staden Marburg. Vi blev väl bemötta av tyskarna som var våra värdar för de två dagarna. Vi fick i första hand uppleva tyskars konst i att dricka öl och efter att förlorat starkt i en ölstaffet var festandet i full gång. Vi fick lära oss bierjunge, vilket går ut på att häva så snabbt som möjligt. Detta blev en väldigt populär sport under hela resan. Caps spelades även denna kväll och allmänt minglade skedde för att lära känna dessa underliga tyskar.

20130820-180100.jpg
En lycklig liten tysk fick testa punschen för första gången. Kanske inte så populärt som vi hade vågat hoppas…

20130820-180333.jpg
Vårt hem de två dagarna vi spenderade i Marburg.

20130820-180655.jpg
Detta lämnade vi efter oss den första kvällen där. Och inte blev det mindre till den andra kvällen…

Nästa dag gick ut på att vissa upplevde det fina som staden hade att erbjuda, medan andra återhämtade sig efter gårdagen… Fin arkitektur och en massa uppförsbackar är det som vi kommer att komma ihåg. Vissa for även för att hälsa på en annan förening i Marburg. Även en fäktingsuppvisning bjöd våra fina värdar på.

20130820-181139.jpg
Vy över Marburg.

Kvällen kom och då började dofter spridas över hela byggnaden. Det bjöds på bbq, gott sällskap och öl. Flera människor kom till nationen den kvällen och många nya ansikten hittades. Spektrum hade tillrett sin egen salmiakki som det bjöds flitigt på. Även något nytt påhitt med nutella bjöds ut. Många fina äventyr upplevdes; de flesta är det bättre att inte nämna. Alla hade åtminstone roligt och njöt av mat och sällskap. Återigen blev det en väldigt sen kväll och att stiga upp tidigt nästa dag var ingen stor succé. Men efter många om och men satt alla plötsligt på bussen, som brummade iväg mot Gent.

 

Sandra