Efter vår fantastiska resa i Gent så var det förväntansfulla spektrumiter som styrde kosan mot Rotterdam. Sen eftermiddag var vi framme och beredda på att turista och framförallt äta. Vi fick snabbt komma till vårt hostell som var väldigt mysigt, men med den konstigaste arkitekturen hittills…

Här är en bild av hostellet.

För övrigt så bestod hela Rotterdam av en massa hörn i knähöjd som både en och annan knäskål fick uppleva. Nå, när alla hade lyckats bli hemastadda i sina rum bar det av för att söka efter något gott att sätta i magen. Människor splittrade på sig, men alla hittade något som föll dem i smaken. Annars blev detta en lugn natt. Åtminstone för skribenten. Eller så är minnesluckan så stor att hela kvällen har blivit bortglömd.

Nästa morgon blev det ganska tidig väckning. Spektrumiterna skulle nämligen besöka ett bryggeri. Efter ca 45 minuter med buss från Rotterdams centrum hittade vi vårt lilla paradis.

Här gick vi in helt utan att fråga. Det uppstod dock ett lite problem med att vi inte frågade eller ens anmält att vi var på väg. Bryggeriet hade nämligen inte tillräckligt med mat att bjuda åt oss och i stället fixade de snabbt ihop en lunchbuffét åt oss.

Lunchbuffén som snabbt fixades ihop åt oss. Det satt bra i magen.

Där fanns även en liten affär fylld med öl. Jag tror att nästan varje spektrumit kom därifrån med eller eller två eller många öl.

Efter en väldigt lyckad lunch och ölinhandling så bar det av tillbaka in till cantrum. Efter några äventyr på små vägar så hittade vi tillbaka. Våra magar kurrade igen (de tycktes inte göra något annat under hela resan) och därmed gick vi till ett ställe som vi hade sett dagen innan.

Här sitter vi alla (+ några extra) och njtuer av vår något starka mat. När det kulinariska äventyret hade nått sitt slut, så var även dagen mer eller mindre också slut.

Äventyret fortsatte nästa dag mot Hamburg.  I Hamburg hände en massa saker och på samma gång ingenting. Det skulle vara tidig väckning nästa dag och därför var det mest turistande som hände under den enda dagen vi var där. Men under turistandet så hände märkvärdiga saker som är roligare att berätta än att skriva ner.

Efter en ganska bra natts sömn (sängarna var åtminstone bekväma) bar resan av igen. Nu skulle vi hitta vägen ända fram till Lund.

Vissa hade fått färre timmar sömn än andra och vissa tyckte att det här med att åka buss är tungt.

Väl framme i Lund blev vi direkt varmt välkomnade. Vi fick också direkt vägbeskrivning utifall att vi skulle tappa bort oss.

Efter att människor hittat dit de ville (Coop konsum var en stor favorit), så började capsandet och grillningen. Vi fick hjälp med både och av lokalbefolkningen på nationen.

Caps, caps, caps, caps, alla sorters caps.

Grillning i full gång… Eller ungefär åtminstone!

Spektrum hjälpte till att demolera Eiffeltornet; inte många som kan skryta med det!

Bör även nämnas att vi plockade upp några intet ont anande gamyler här. Det märktes att de inte hade festat två veckor i sträck… Efter en lång kväll så började den hittills tidagste morgonen. Chaufförerna skulle hinna med en tidig färja tillbaka och detta betydde uppstigning klockan sex för spektrumiterna. Mer eller mindre vid liv satte sig alla ner i bussen och väntade på att återse Stockholm.

Vi kom dit på eftermiddagen och möttes där av grodorna. Alla hade sett fram emot att se dem och få utmana dem i caps, men först fick vi snällt fara till ICA och köpa lite dricka inför kvällen.  Senare förflyttade vi oss till gräsmattan utanför Universitet.

Vi fick träffa spännande nya bekanskaper och gamla godingar. Trojkaschen blev även testad och var ingen större succé enligt skribenten. Det ryktas också om en turnering i caps mellan grodor och spektrumiter… Rykten så som att det var fler spektrumiter och att de fuskade och ändå förlorade förkastar vi.

Nästa morgon städades utrymmet vi hade fått bo i och sedan bar det av mot färjan. Lite turistande hann de som vill med, men illa kvickt ville alla ombord på båten för att få duscha. Efter duschen gick allt snabbare än blixten. Gruppfoto togs, mat åts och plötsligt befann sig männsikor i karaokebaren.

Eftersom jag har haft alltför mycket fritid så har jag inte fått fram någon gruppbild… Så jag bjuder på detta fina foto istället.

Bohemian Rhapsody vid karaokebaren är nu ett minne blott, men det kommer alltid att leva kvar i våra hjärtan… Stående ovationer var vad vi fick när vi gick ner från scenen.

Efter en trygg båtfärd med många äventyr så var vi äntligen framme i hamnen. Många hade längtat till detta ögonblick, men det var ändå med visst vemod som vi steg i land och sedan begav oss hem. En till xqrr har kommit och gått, men vi kommer aldrig att glömma den.

Sandra