{"id":5552,"date":"2020-02-11T13:17:18","date_gmt":"2020-02-11T10:17:18","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=5552"},"modified":"2020-08-27T19:10:55","modified_gmt":"2020-08-27T16:10:55","slug":"deep-heat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/deep-heat\/","title":{"rendered":"Deep Heat"},"content":{"rendered":"\n

I h\u00f6stas lyssnade jag p\u00e5 en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning om seismologisk forskning vid Helsingfors universitet. Jag n\u00e4rvarade mest p\u00e5 grund av att det hade kommit mejl om att det var v\u00e4ldigt f\u00e5 \u00e5h\u00f6rare och jag hade ingenting b\u00e4ttre f\u00f6r mig. Efter en generell \u00f6verblick av sitt \u00e4mne \u00f6vergick f\u00f6rel\u00e4saren, bitr\u00e4dande professor Gregor Hillers vid HU:s seismologiska institut, till Deep Heat<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Deep Heat<\/em> m\u00e5 l\u00e5ta som en b-klassens hollywoodfilm fr\u00e5n 80-talet med Jean-Claude van Damme men \u00e4r egentligen n\u00e5gonting mycket mera lokalt och aktuellt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Borrplatsen i Otn\u00e4s.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Otn\u00e4s i Esbo har St1s geotermiska projekt, tidigare St1 Deep Heat,<\/em> borrat Finlands djupaste h\u00e5l. St1:s kraftverksprojekt kommer att utg\u00f6ras av tv\u00e5 stycken borrh\u00e5l, varav det ena \u00e4r f\u00e4rdigst\u00e4llt. Borrbrunnen n\u00e5r ned till 6400 meter i berggrunden. Sex kilometer \u00e4r ett respektabelt djup men \u00e4r ungef\u00e4r endast h\u00e4lften s\u00e5 djup som v\u00e4rldsrekordet. \u201cKola Superdeep Borehole\u201d p\u00e5 Kolahalv\u00f6n \u00e4r med sitt djup p\u00e5 12\u2019262 meter, det djupaste m\u00e4nniskan har n\u00e5tt ned i jordskorpan. Detta Sovjetiska projekt blev lagt p\u00e5 is i samband med unionens uppl\u00f6sning och har varit \u00f6vergivet sedan dess. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Borrtornet vid Kola Super Deep Borehole p\u00e5 Kolahalv\u00f6n. Tornet f\u00f6rst\u00f6rdes mellan 2007-2012.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Finland \u00e4r\nbel\u00e4get ovanp\u00e5 den Fennoskandiska urbergssk\u00f6lden vars skorpa \u00e4r i medeltal\nungef\u00e4r 40 kilometer tjock. St1 har allts\u00e5 borrat genom en dryg sjundedel av\njordskorpan under Otn\u00e4s. V\u00e5rt urberg \u00e4r ett av de \u00e4ldsta och geologiskt minst\naktiva i v\u00e4rlden. Urberget under Esbo \u00e4r ca 2 miljarder \u00e5r gammalt och har\nmycket liten seismisk aktivitet. Den aktivitet som finns \u00e4r f\u00f6ljderna av det\nkilometer tjocka ist\u00e4cke som l\u00e5g \u00f6ver Finland under den senaste istiden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Tv\u00e4rsnitt av jordklotet. Borrningarna i Otn\u00e4s har bokstavligt talat endas skrapat p\u00e5 ytan med sina 6 kilometer. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Funktionsprincipen f\u00f6r projektet \u00e4r grovt sett att pumpa ned vatten i ett av h\u00e5len. Vattnet str\u00f6mmar sedan genom sm\u00e5 sprickor i berggrunden, v\u00e4rms upp av den geotermiska v\u00e4rme som finns i berget och pumpas upp genom det andra h\u00e5let (se bilden nedan). V\u00e4rmev\u00e4xlare anv\u00e4nds sedan f\u00f6r att ta tillvara energin. F\u00f6r att f\u00e5 vattnet att str\u00f6mma mellan h\u00e5len pressar man ned vattnet genom det f\u00f6rsta h\u00e5let och spr\u00e4cker berget. Vattenfl\u00f6det i sprickorna observeras med hj\u00e4lp av geofoner. P\u00e5 basis av denna \u201cstimuleringsfas\u201d fastst\u00e4lls den slutliga riktningen p\u00e5 det andra borrh\u00e5let. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Grov skiss \u00f6ver funktionsprincipen f\u00f6r projektet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

V\u00e5rt urbergs\nkarakt\u00e4r bidrar med b\u00e5de f\u00f6r och nackdelar f\u00f6r detta projekt. Den minimala\nseismiska aktiviteten medf\u00f6r att borrh\u00e5let inte \u00e4r utsatt f\u00f6r jordb\u00e4vningar och\nstimuleringsskedet kan utf\u00f6ras utan st\u00f6rre problem. Ett liknande projekt i\ns\u00f6dra Tyskland var tvunget att avslutas p\u00e5 grund av att stimuleringsfasen\ninducerade allt f\u00f6r kraftiga jordb\u00e4vningar i omr\u00e5det. Avsaknaden av aktivitet i\nv\u00e5r berggrund g\u00f6r \u00e4ven att h\u00e5let m\u00e5ste vara djupare f\u00f6r att en tillr\u00e4ckligt\nstor temperaturdifferens mellan ytan och bottnen ska n\u00e5s. Finlands h\u00e5rda\ngranitberggrund gjorde ocks\u00e5 att borrningen var mer tidskr\u00e4vande.  <\/p>\n\n\n\n

Stimuleringsfasen\nutf\u00f6rdes f\u00f6rsta g\u00e5ngen v\u00e5ren 2019. D\u00e5 inducerades jordb\u00e4vningar som var\nm\u00e4rkbara p\u00e5 markytan, 6 kilometer ovanf\u00f6r epicentrum. M\u00e5nga m\u00e4nniskor i Esbo\noch Helsingfors k\u00e4nde av skakningar samt h\u00f6rde mystiska ljud. Skalven hade som\nh\u00f6gst en magnitud p\u00e5 1,6-1,9. Seismologisk institutet har rekommenderat att\nskalven inte f\u00e5r \u00f6verskrida 2,1. St1 kan n\u00e5gorlunda kontrollera magnituden hos\njordb\u00e4vningarna genom att minska p\u00e5 trycket p\u00e5 det injicerade vattnet. Dock inte\nhelt och h\u00e5llet, skalven kan forts\u00e4tta \u00e4ven efter att pumpningen av vattnet har\nupph\u00f6rt. Det \u00e4r heller inte \u00e4nnu klart ifall (relativt svaga) jordb\u00e4vningar kommer\nforts\u00e4tta att induceras d\u00e5 sj\u00e4lva kraftverket tas i bruk. <\/p>\n\n\n\n

Fram tills idag existerar det inte n\u00e5gra egentliga protokoll f\u00f6r situationer med potentiella m\u00e4nniskoorsakade jordb\u00e4vningar. St1 geotermiska projekt \u00e4r det f\u00f6rsta i sitt slag i Finland och f\u00f6rsta g\u00e5ngen i v\u00e4rlden man borrat s\u00e5 h\u00e4r djupt i samband med liknande geotermiskt kraftverk. Hillers n\u00e4mnde ocks\u00e5 att kraftverkets placering kan f\u00f6rorsaka problem. Vid b\u00e5de Aalto universitetet (som endast ligger ett stenkast bort) och vid Mejlans universitetssjukhus finns ytterst k\u00e4nslig m\u00e4tutrustning som kan p\u00e5verkas av \u00e4ven de svagaste jordb\u00e4vningar. V\u00e4rmeverket \u00e4r bel\u00e4get i t\u00e4tbebyggelse och kan s\u00e5ledes p\u00e5verka befolkning bosatt i omr\u00e5det till en st\u00f6rre grad \u00e4n om t.ex. det skulle ha varit mera avl\u00e4gset placerat. <\/p>\n\n\n\n

I skrivande stund \u00e4r det andra borrh\u00e5let p\u00e5v\u00e4g att n\u00e5 sitt idealdjup p\u00e5 ca 6200 meter. I oktober detta \u00e5r har St1 planerat att k\u00f6ra ig\u00e5ng v\u00e4rmeverket. <\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:

St1s sida: https:\/\/www.st1.eu\/geothermal-heat<\/a>
https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Kola_Superdeep_Borehole<\/a>
HU:s artikel d\u00e4r ass.prof. Hillers \u00e4r intervjuad: https:\/\/www.helsinki.fi\/en\/news\/science-news\/earthquakes-on-heating-plant-construction-site-no-one-quite-knows-the-risks<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I h\u00f6stas lyssnade jag p\u00e5 en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning om seismologisk forskning vid Helsingfors universitet. Jag n\u00e4rvarade mest p\u00e5 grund av att det hade kommit mejl om att det var v\u00e4ldigt f\u00e5 \u00e5h\u00f6rare och jag hade ingenting b\u00e4ttre f\u00f6r mig. Efter en generell \u00f6verblick av sitt \u00e4mne \u00f6vergick f\u00f6rel\u00e4saren, bitr\u00e4dande professor Gregor Hillers vid HU:s seismologiska institut, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Deep Heat<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":5554,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[169,5],"tags":[171,173,172],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5552"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5552"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5552\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5569,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5552\/revisions\/5569"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5554"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5552"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5552"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5552"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}