{"id":5259,"date":"2019-10-01T12:05:09","date_gmt":"2019-10-01T09:05:09","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=5259"},"modified":"2020-08-27T19:24:47","modified_gmt":"2020-08-27T16:24:47","slug":"somn-oundvikligt-livsviktigt-och-tidsodande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/somn-oundvikligt-livsviktigt-och-tidsodande\/","title":{"rendered":"S\u00f6mn: oundvikligt, livsviktigt  och tids\u00f6dande"},"content":{"rendered":"\n<p>Du somnar alltid. Efter 48 timmar utan s\u00f6mn b\u00f6rjar hj\u00e4rnan f\u00f6rs\u00e4tta delar av sig i \u201dstr\u00f6msparl\u00e4ge\u201d. Dessa s\u00e5 kallade mikros\u00f6mnsekvenser varar uppemot 30 sekunder och kan l\u00e4mna en individ desorienterad och f\u00f6rvirrad. Det \u00e4r dock m\u00f6jligt f\u00f6r en m\u00e4nniska att h\u00e5lla sig vaken betydligt l\u00e4ngre \u00e4n tv\u00e5 dygn. <\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4rldsrekordet f\u00f6r vakande \u00e4r 264 timmar och 25 minuter eller dryga 11 dygn. Detta h\u00e4pnadsv\u00e4ckande rekord sattes den 8 januari 1964 av den 17-\u00e5riga high school-eleven Randy Gardner. Bedriften utf\u00f6rdes som ett skolprojekt d\u00e4r tv\u00e5 andra klasskamrater s\u00e5g till att Gardner inte somnade. Experimentet \u00f6vervakades av William Dement, en s\u00f6mnforskare fr\u00e5n Stanford University, och en l\u00e4kare fr\u00e5n den amerikanska flottan \u00f6vervakade Gardners h\u00e4lsa. Gardners kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6rs\u00e4mrades, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, ju l\u00e4ngre experimentet framskred. Han fick koncentrationssv\u00e5righeter, upplevde hallucinationer och f\u00f6rs\u00e4mrat n\u00e4rminne. F\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt  lyckades Gardner sl\u00e5 Dement i pinball under den tionde dagen. Enligt sina kamrater blev han med tid ocks\u00e5 b\u00e4ttre p\u00e5 basket. Efter att rekordet hade slagits s\u00e5 \u00f6vervakades Gardners s\u00f6mn p\u00e5 ett sjukhus. Han sov \u00f6ver 14 timmar f\u00f6rsta natten, var vaken ett dygn, sov 10 timmar den andra natten och \u00e5tergick sedan till normal s\u00f6mnrytm. Inga l\u00e5ngtidseffekter, varken mentala eller fysiska, observerades. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"744\" height=\"402\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/sleep-deprivation_resize_md.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-5272\" srcset=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/sleep-deprivation_resize_md.jpg 744w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/sleep-deprivation_resize_md-300x162.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 744px) 100vw, 744px\" \/><figcaption>De flesta av oss har stundtals lidit av s\u00f6mnbrist och dess f\u00f6ljder.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ingen m\u00e4nniska har avlidit som direkt resultat av s\u00f6mnbrist. Tyv\u00e4rr har folk d\u00f6tt i olyckor som f\u00f6rorsakats av f\u00f6ljderna av s\u00f6mnbrist. I laboratorieexperiment p\u00e5 m\u00f6ss har forskare h\u00e5llit djuren vakna i \u00f6ver en m\u00e5nad innan de avled. Den slutliga d\u00f6dsorsaken var dock oklar enligt en del forskare. I ytterst s\u00e4llsynta sjukdomsfall kan s\u00f6mnbrist ha fatala konsekvenser hos m\u00e4nniskor. Vid till exempel den ovanliga och d\u00f6dliga sjukdomen&nbsp;FFI (Fatal Familj\u00e4r Insomni) kan patienten inte somna p.g.a. en hopsamling av protein i talamus.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r vi sover \u00e5terh\u00e4mtar hj\u00e4rnan och kroppen sig. Bland annat slaggprodukter avl\u00e4gsnas fr\u00e5n celler effektivare under s\u00f6mn och vissa nyttiga hormoner produceras f\u00f6rdelaktigt d\u00e5 vi sover. Trots att rekords\u00e4ttaren Gardner inte \u00e5drog sig n\u00e5gra l\u00e5ngsiktiga effekter av sitt extrema vakande s\u00e5 \u00e4r upprepade perioder av s\u00f6mnbrist oh\u00e4lsosamt och skadligt p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. <\/p>\n\n\n\n<p>Du sover ca en tredjedel av ditt liv. Detta st\u00e4mmer s\u00e5 l\u00e4nge du sover 7-8 timmar per natt. M\u00e4nniskor har l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kt effektivisera denna tidsanv\u00e4ndning av dygnet. I ett avsnitt av tv-serien <em>Seinfeld <\/em>hade grannen Kramer l\u00e4st en bok om Leonardo da Vinci och blivit fascinerad av geniets s\u00f6mncykel: da Vinci sov tydligen 20 minuter var tredje timme och hade s\u00e5ledes ett och ett halvt dygn mera vaken tid under en vecka. Kramer v\u00e4ljer att sj\u00e4lv anamma detta s\u00f6mnm\u00f6nster men kollapsar efter n\u00e5gra dagar av alldeles f\u00f6r lite s\u00f6mn. Det finns dock f\u00e5 trov\u00e4rdiga k\u00e4llor att da Vinci verkligen hade ett s\u00e5dant s\u00f6mnm\u00f6nster. <\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 kallad \u201dflerfass\u00f6mn\u201d med flera, kortare perioder av s\u00f6mn under ett dygn, har m\u00e5nga ut\u00f6vare och finns i m\u00e5nga olika former. Bland annat Medelhavsl\u00e4ndernas \u201dsiesta\u201d-filosofi kan r\u00e4knas som ett flerfasm\u00f6nster. Det finns \u00e4ven de som helt enkelt sover mindre: i japan sover mer \u00e4n 39 procent av vuxna mindre \u00e4n sex timmar per natt. Detta kompenseras med \u201dinemuri\u201d, korta powernaps d\u00e5 det \u00e4r m\u00f6jligt: p\u00e5 bussen, i tunnelbanan eller p\u00e5 en parkb\u00e4nk.<\/p>\n\n\n\n<p><em>En d\u00e5re sover d\u00e5 han \u00e4r tr\u00f6tt, en vis man sover d\u00e5 han kan. <\/em>&#8211; livstilscitat,  2018<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Du somnar alltid. Efter 48 timmar utan s\u00f6mn b\u00f6rjar hj\u00e4rnan f\u00f6rs\u00e4tta delar av sig i \u201dstr\u00f6msparl\u00e4ge\u201d. Dessa s\u00e5 kallade mikros\u00f6mnsekvenser varar uppemot 30 sekunder och kan l\u00e4mna en individ desorienterad och f\u00f6rvirrad. Det \u00e4r dock m\u00f6jligt f\u00f6r en m\u00e4nniska att h\u00e5lla sig vaken betydligt l\u00e4ngre \u00e4n tv\u00e5 dygn. V\u00e4rldsrekordet f\u00f6r vakande \u00e4r 264 timmar och &hellip; <a href=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/somn-oundvikligt-livsviktigt-och-tidsodande\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">S\u00f6mn: oundvikligt, livsviktigt  och tids\u00f6dande<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":5272,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[142,42],"tags":[163,162],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5259"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5259"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5259\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5789,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5259\/revisions\/5789"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5259"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}