{"id":4053,"date":"2019-05-21T15:11:53","date_gmt":"2019-05-21T12:11:53","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=4053"},"modified":"2020-08-27T19:19:49","modified_gmt":"2020-08-27T16:19:49","slug":"astronomiska-budgetar-lite-historia-och-en-nypa-avund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/astronomiska-budgetar-lite-historia-och-en-nypa-avund\/","title":{"rendered":"Astronomiska budgetar, lite historia och en nypa avund"},"content":{"rendered":"\n<p>\u201dWe choose to go to the Moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard\u201d  f\u00f6rklarade John F. Kennedy den tolfte september 1962. Vid den tidpunkten hade NASA endast genomf\u00f6rt fyra bemannade rymduppskjutningar, av vilka tv\u00e5 stycken n\u00e5dde omloppsbana runt jorden. USAs m\u00e5ls\u00e4ttning l\u00e5g betydligt l\u00e4ngre bort \u00e4n s\u00e5, n\u00e4rmare best\u00e4mt 384\u2019000 kilometer. Men USA satsade stort f\u00f6r att vinna rymdkappl\u00f6pningen \u00f6ver Sovjet: NASAs \u00e5rliga budget \u00e5r 1964-1969 l\u00e5g p\u00e5 ca 5 miljarder dollar [1] (4 % av den statliga budgeten [2]), vilket motsvarar ungef\u00e4r 35 miljarder i dagens dollar. Satsningen bar frukt: ett Geminiprogram med tio bemannade uppskjutningar och ett Apolloprogram med bland annat sex stycken bemannade m\u00e5nlandningar. <\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"792\" height=\"446\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4054\" srcset=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image.jpeg 792w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-300x169.jpeg 300w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-768x432.jpeg 768w\" sizes=\"(max-width: 792px) 100vw, 792px\" \/><figcaption><em>Buzz Aldrin p\u00e5 m\u00e5npromenad. I reflektionen i hans visir syns Neil Armstrong och m\u00e5nlandaren Eagle. V\u00e4rt att notera: det finns egentligen inga stillbilder fr\u00e5n m\u00e5nytan d\u00e4r Armstrong tydligt syns i bild, d\u00e5 det var han som bar p\u00e5 kameran.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Uppskattningsvis 600 miljoner m\u00e4nniskor bevittnade TV s\u00e4ndningen av Neil Armstrongs f\u00f6rsta steg p\u00e5 m\u00e5nen. [3] Det motsvarar grovt en sj\u00e4ttedel av jordens befolkning 1969 och var vid den tiden en av v\u00e4rldens mest bevittnade h\u00e4ndelser. Detta trots att m\u00e5npromenaden utf\u00f6rdes mitt i natten f\u00f6r de europeiska TV-tittarna.   <\/p>\n\n\n\n<p>Idag, 50 \u00e5r och 135 rymdskytteluppskjutningar senare, skickar NASA \u00e5rligen upp tv\u00e5 till fyra nya expeditioner till den internationella rymdstationen ISS. Dessa rymdresor har blivit rutin och v\u00e4cker s\u00e4llan mer internationellt nyhetsp\u00e5drag \u00e4n att de omn\u00e4mns i f\u00f6rbifarten i kv\u00e4llsnyheterna. En uppskjutning som \u00e5tminstone fick mycket TV-tid i v\u00e5rt v\u00e4stra grannland (och f\u00f6ljaktligen i lilla Nykarleby) var uppskjutningen med den f\u00f6rsta svenska astronauten Christer Fuglesang, 2006. Men ut\u00f6ver denna har, vad jag kan minnas, de flesta av NASAs uppskjutningar flugit under min och s\u00e4kerligen m\u00e5nga andras radar.     <\/p>\n\n\n\n<p>Under 2000- och 2010- talet har flera privata akt\u00f6rer klivit in p\u00e5 rymdscenen med bl.a. Elon Musks SpaceX i spetsen. SpaceXs uppskjutning av Falcon Heavy-raketen ifjol, med en r\u00f6d Tesla Roadster ombord och \u201dStarman\u201d-dockan som chauff\u00f6r var kanske de senaste \u00e5rens mest omtalade rymdprogramsnyhet. SpaceX tillk\u00e4nnagav i september 2018 att en bemannad kringflygning runt m\u00e5nen \u00e4r planerad till 2023 [4], den f\u00f6rsta sedan 1972.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"678\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-1-1024x678.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4055\" srcset=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-1-1024x678.jpeg 1024w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-1-300x199.jpeg 300w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-1-768x509.jpeg 768w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-1.jpeg 1087w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption><em>Starman i en r\u00f6d Tesla Roadster med jorden i bakgrunden den 6 februari 2018.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>NASAs budget f\u00f6r 2019 godk\u00e4ndes till 21,5 miljarder dollar, vilket var 1,6 miljarder mer \u00e4n vad NASA beg\u00e4rde [5]. Trots att detta \u00e4r den st\u00f6rsta budgeten NASA har haft p\u00e5 \u00f6ver ett \u00e5rtionde motsvarar den endast 0,49 % av USAs statsbudget [2]. Ifall USA skulle satsa lika stor del av sin budget p\u00e5 NASA som under Apolloprogrammet skulle NASAs budget ligga p\u00e5 ca 170 miljarder(!) dollar. Med s\u00e5dana resurser skulle t.ex. ett Mars-program vara betydligt n\u00e4rmare en uppskjutningsramp \u00e4n vad det \u00e4r idag. Men s\u00e5dana galaktiska summor f\u00f6rblir tyv\u00e4rr endast \u00f6nsket\u00e4nkande f\u00f6r rymdentusiaster i dagsl\u00e4get. Det skulle vara rentav idiotiskt f\u00f6r USA att l\u00e4gga hundratals miljarder p\u00e5 rymdf\u00e4rder ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00f6sa mera akuta problem inom landet. Det \u00e4r dock v\u00e4rt att fundera p\u00e5 ifall USA verkligen beh\u00f6ver en \u00e5rlig milit\u00e4rbudget p\u00e5 686 miljarder dollar [6], vilket motsvarar ca 16 % av deras statsbudget.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"853\" src=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-2-1024x853.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4056\" srcset=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-2-1024x853.jpeg 1024w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-2-300x250.jpeg 300w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-2-768x640.jpeg 768w, https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/image-2.jpeg 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption><em> NASAs budgethistoria, i \u00e5rets 2018 motsvarande dollarv\u00e4rde. \u00c5rets budget \u00e4r i grafen det som NASA beg\u00e4rde. Den godk\u00e4nda uppgick till 21,5 miljarder.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Jag \u00e4r lite sorgsen \u00f6ver att jag missade Apolloprogrammets storhetstid. Att jag aldrig fick uppleva astronauternas rockstj\u00e4rnestatus. De var ofta adrenalinjagande, f\u00f6re detta stridspiloter som t\u00e4vlingsk\u00f6rde sina Corvette Stingrays mellan uppskjutningsramperna i Cape Canaveral. Dagens astronauter \u00e4r av en annan sort. De beh\u00f6ver inte l\u00e4ngre vara v\u00e5ghalsar som g\u00e5r dit ingen tidigare g\u00e5tt. De \u00e4r personer med vetenskapliga bakgrunder med st\u00f6rre fokus p\u00e5 experiment \u00e4n p\u00e5 uppt\u00e4cktsresor.  <\/p>\n\n\n\n<p style=\"text-align:left\">Jag hoppas och tror att jag kommer hinna uppleva en ren\u00e4ssans inom rymdprogrammen. Med ett v\u00e4xande samarbete mellan den offentliga och privata sektorn (NASA och SpaceX har redan visat att detta \u00e4r mer \u00e4n m\u00f6jligt) och med budgetar som f\u00f6rhoppningsvis forts\u00e4tter v\u00e4xa, ser framtiden ljus ut f\u00f6r  rymdfarten. Kanske f\u00e5r v\u00e5r generation ocks\u00e5 se ett litet steg f\u00f6r m\u00e4nniskan men ett stort steg f\u00f6r m\u00e4nskligheten. <\/p>\n\n\n\n<p>Sebbe H  <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>[1] <a href=\"https:\/\/aerospace.csis.org\/data\/history-nasa-budget\/\">https:\/\/aerospace.csis.org\/data\/history-nasa-budget\/<\/a> <\/p>\n\n\n\n<p>[2] White House Office of Management and Budget  \u201dTable 1.1\u2014Summary of Receipts, Outlays, and Surpluses or Deficits (-): 1789\u20132023\u201d  <\/p>\n\n\n\n<p>[3] &#8221;On Eagle&#8217;s Wings: The Parkes Observatory&#8217;s Support of the Apollo 11 Mission&#8221;. Astronomical Society of Australia. 1 juli 2001.<\/p>\n\n\n\n<p>[4]\n<a href=\"https:\/\/www.spacex.com\/mars\">https:\/\/www.spacex.com\/mars<\/a>\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>[5] <a href=\"https:\/\/spacenews.com\/final-fiscal-year-2019-budget-bill-secures-21-5-billion-for-nasa\/\">https:\/\/spacenews.com\/final-fiscal-year-2019-budget-bill-secures-21-5-billion-for-nasa\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>[6]\n<a href=\"https:\/\/dod.defense.gov\/News\/SpecialReports\/Budget2019.aspx\">https:\/\/dod.defense.gov\/News\/SpecialReports\/Budget2019.aspx<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u201dWe choose to go to the Moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard\u201d f\u00f6rklarade John F. Kennedy den tolfte september 1962. Vid den tidpunkten hade NASA endast genomf\u00f6rt fyra bemannade rymduppskjutningar, av vilka tv\u00e5 stycken n\u00e5dde omloppsbana runt jorden. USAs m\u00e5ls\u00e4ttning l\u00e5g betydligt &hellip; <a href=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/astronomiska-budgetar-lite-historia-och-en-nypa-avund\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Astronomiska budgetar, lite historia och en nypa avund<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":4054,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[142,42],"tags":[67,153],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4053"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4053"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4053\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4072,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4053\/revisions\/4072"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4054"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4053"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4053"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4053"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}