Direkt Robben tror sig trycka p\u00e5 str\u00f6mbrytaren k\u00e4nner han en kraftig sm\u00e4ll p\u00e5 kinden och han kvicknar till. Under en kort stund \u00e4r han igen borttappad och f\u00f6rbryllad, men efter ett par minuter b\u00f6rjar pusselbitarna \u00e4ntligen falla ihop. Sm\u00e4llen p\u00e5 kinden fick han av Linda, en ung matematiker, som v\u00e4ckt honom och nu ber\u00e4ttar vad Robben gjort den senaste timmen.<\/p>\n
Robben hade tydligen aldrig g\u00e5tt hem efter den sista beerpongen, utan efter att ha vunnit spelet mot gamylerna John och Mathias hade han \u00e4nnu svept ett fullt stop \u00f6l och meddelat med h\u00f6g r\u00f6st att ”jag tror jag borde g\u00e5 hem nu”<\/em>. Enligt Linda var detta uppenbarligen stunden d\u00e5 Robben tappat sitt minne och b\u00f6rjade yra omkring p\u00e5 Alina-salen v\u00e4rre \u00e4n Spektrums normala fyllehund Olle.<\/p>\n Robben hade, ist\u00e4llet f\u00f6r att ta rocken och g\u00e5 hem, b\u00f6rjat vingla sig mot k\u00f6kets frys och letat fram en iskall flaska punsch. Han hade best\u00e4mt sig f\u00f6r att en p\u00fcnschen skulle f\u00f6rgylla kv\u00e4llen och fick Olle \u00f6vertalat om att detta faktiskt st\u00e4mmer. John och Mathias fungerade som domare och som nyfiken gulis hade Linda tagit fram sin telefon och filmat hela prestationen, och visade den till Robben som nu var \u00f6vertygad om att p\u00fcnschen inte hade varit en bra id\u00e9. Olle och Robben var supertaggade p\u00e5 p\u00fcnschen och hade f\u00f6re starten meddelat med v\u00e4ldigt berusad r\u00f6st: ”full power fram\u00e5t, inget kan stoppa oss”<\/em>. Linda, som hade en ny telefon och inte \u00e4nnu fullst\u00e4ndigt bem\u00e4strade den, hade gl\u00f6mt blixten p\u00e5 d\u00e5 hon filmade vilket hade f\u00f6rbryllat b\u00e5de Robben och Olle.<\/p>\n Efter att Robben slickat den sista punschen fr\u00e5n tallriken och domarna meddelat att prestationen var underk\u00e4nd pga f\u00f6r mycket spill, hade Robben fallit ner p\u00e5 golvet och slocknat. Robben vaknade efter en dryga 10 minuter och b\u00f6rjade mumla n\u00e5got om att han har en f\u00f6rel\u00e4sning n\u00e4sta dag klockan \u00e5tta och borde komma ih\u00e5g att l\u00e4gga alarmet p\u00e5 s\u00e5 att han inte sover hela morgonen. Linda hade d\u00e5 hj\u00e4lpt Robben att st\u00e4lla in hans alarm p\u00e5 klockan till 07:30 (vilket borde r\u00e4cka s\u00e5 att han hinner fr\u00e5n Majstranden till Gumt\u00e4kt p\u00e5 morgonen), men Robben hade som princip att alltid ha ett primtal som minutv\u00e4rdet p\u00e5 sin v\u00e4ckning, s\u00e5 Linda st\u00e4llde klockan in p\u00e5 07:31 s\u00e5 att Robben var n\u00f6jd. Nu b\u00f6rjade Robben vingla sig mot vessan, en del krypandes och en del p\u00e5 tv\u00e5 ben. P\u00e5 v\u00e4gen till vessan hade Robben knuffat Spektrums vice-ordf\u00f6rande Albert som redan b\u00f6rjat moppa golvet och spytt i vatten\u00e4mbaret som Albert anv\u00e4nt till moppandet. N\u00e4r Robben \u00e4ntligen kommit fram till vessad\u00f6rren f\u00f6rs\u00f6kte han v\u00e5ldsamt knuffa sig genom d\u00f6rren tills han lyckades dra i d\u00f6rren och den \u00f6ppnades. D\u00e5 hade Robben blivit st\u00e5ende i d\u00f6rr\u00f6ppningen med en tom blick mot v\u00e4ggen. Nu hade Linda f\u00e5tt nog av Robbens yrande och gett honom en klapp p\u00e5 kinden f\u00f6r att f\u00e5 honom tillbaka till denna verklighet.<\/p>\n Linda, som ocks\u00e5 bodde i Majstanden, best\u00e4mde sig f\u00f6r att hj\u00e4lpa Robben hem, klockan var ju redan fyra p\u00e5 natten och Robben verkade inte vara i skick att hitta hem p\u00e5 egen hand. De tog flygf\u00e4ltsbussen och steg av i Vallg\u00e5rd och gick tillsammans mot Arabia. Robben hade nyktrat till lite grann och medan de gick b\u00f6rjade Linda och Robben tala om allt mellan himmel och jord. Linda m\u00e4rkte att Robben egentligen var ganska trevlig och smart trots kv\u00e4llens X antal \u00f6l. De v\u00e4xlade telefonnummer utanf\u00f6r Robbens hemd\u00f6rr d\u00e4r han bad om urs\u00e4kt och tackade Linda f\u00f6r en trevlig och f\u00f6rvirrande kv\u00e4ll. Robben steg in, m\u00e4rkte att han hade v\u00e4ckning om knappa tv\u00e5 timmar och ramlade i sin s\u00e4ng och somnade direkt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Direkt Robben tror sig trycka p\u00e5 str\u00f6mbrytaren k\u00e4nner han en kraftig sm\u00e4ll p\u00e5 kinden och han kvicknar till. Under en kort stund \u00e4r han igen borttappad och f\u00f6rbryllad, men efter ett par minuter b\u00f6rjar pusselbitarna \u00e4ntligen falla ihop. Sm\u00e4llen p\u00e5 kinden fick han av Linda, en ung matematiker, som v\u00e4ckt honom och nu ber\u00e4ttar vad … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Minne: Kapitel 2<\/span>