{"id":1928,"date":"2013-09-20T00:00:59","date_gmt":"2013-09-19T21:00:59","guid":{"rendered":"http:\/\/spektraklet.wordpress.com\/?p=458"},"modified":"2018-03-15T16:11:00","modified_gmt":"2018-03-15T13:11:00","slug":"pseudointellektuellt-struntprat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/pseudointellektuellt-struntprat\/","title":{"rendered":"\u201dPseudointellektuellt struntprat\u201d"},"content":{"rendered":"

Obs: Publicerat tidigare i \u00e5rets gulisnummer!<\/em><\/p>\n

\u00c5r 1735 publicerade den svenske vetenskapsmannen Carl Linnaeus (observera att han adlades f\u00f6rst 17571<\/sup>) den f\u00f6rsta upplagan av kategoriseringsverket Systema Naturae<\/i>. Han var den f\u00f6rsta att gruppera m\u00e4nniskorna och aporna i samma sl\u00e4kte. Intressant nog skiljer han inte \u00e5t oss fr\u00e5n v\u00e5ra kusiner hankeiterna utg\u00e5ende fr\u00e5n biologiska olikheter, utan med filosofiska aforismen nosce te ipsum<\/i>, k\u00e4nn dig sj\u00e4lv. Han menar att sj\u00e4lvk\u00e4nnedom \u00e4r det definierande draget f\u00f6r oss som en art2<\/sup>.<\/p>\n

Aforismen ifr\u00e5ga \u00e4r dock \u00e4ldre \u00e4n de knappa trehundra \u00e5r emellan oss och upplysningens Sverige. Det \u00e4r uppenbart att aforismen var viktig \u00e4ven f\u00f6r antikens greker, d\u00e5 begreppet var inskrivet i v\u00e4ggen vid Apollons tempel i Delfi3<\/sup>.<\/p>\n

\"matrix\"<\/a><\/p>\n

Begreppet \u201dk\u00e4nn dig sj\u00e4lv\u201d f\u00f6rekommer i m\u00e5nga variationer, t.ex. i filmen The Matrix (1999).<\/p>\n

Den skarpa l\u00e4saren fr\u00e5gar sig varf\u00f6r detta \u00e4r relevant f\u00f6r ett gulisnummer. Studenttidningar och dylika infoblad brukar inneh\u00e5lla en hel del goda r\u00e5d \u00e5t de nya. Skaffa bostad, kom ih\u00e5g att delta i fritidsverksamheten, gn\u00e4ll om pengar av FPA osv. Bland allt detta kan det vara sv\u00e5rt att komma med n\u00e5got revolutionerande och intressant. En sv\u00e5r m\u00e5lgrupp f\u00f6r skribenter, vilket i f\u00f6rsta hand beror p\u00e5 att de naturvetenskapliga gulisarna tenderar att vara oskulda. Allts\u00e5 vad g\u00e4ller studielivet. Det \u00e4r kr\u00e4vande att f\u00f6rklara hur allt fungerar, lite som att f\u00f6rklara \u00e5t ordningsvakten att nej, det var varken du eller din kompis som spydde i h\u00f6rnsoffan. Kemister destillerar olika saker med varierande framg\u00e5ng och h\u00e4r f\u00f6ljer mitt f\u00f6rs\u00f6k att destillera en gnutta sanning.<\/p>\n

Sun Zi, en kinesisk general f\u00f6dd ca 500 f.Kr., skrev klassikern Krigskonsten. <\/i>I detta epos konstaterar han att ifall man k\u00e4nner sig sj\u00e4lv och fienden, beh\u00f6ver man inte frukta resultatet av hundra strider4<\/sup>. Men vem \u00e4r fienden? Det kan vara FPA med deras inkomstgr\u00e4nser fr\u00e5n helvetets \u00e5ttonde krets, eller kanske ens egen lathet inf\u00f6r tenten.\u00a0 Faktum \u00e4r att motst\u00e5ndarna \u00e4r m\u00e5nga och av varierande form, men sj\u00e4lvk\u00e4nnedom om ens styrkor och svagheter \u00e4r konstant.<\/p>\n

Och h\u00e4r kommer vi tillbaka till att k\u00e4nna sig sj\u00e4lv,<\/i> d\u00e5 det kan vara sv\u00e5rt att veta vad man vill. Studielivet \u00e4r dock en utm\u00e4rkt chans att vidga sina vyer. M\u00e5nga l\u00e4r sina fysiska gr\u00e4nser p\u00e5 festernas sena timmar. \u00a0Andra l\u00e4r sig mentala dygder, s\u00e5som t\u00e5lamod, genom sin f\u00f6rsta styrelsepost (det b\u00f6r p\u00e5pekas att det som h\u00e4nder i styrelsen stannar i styrelsen). Detta f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra exempel.<\/p>\n

Risken finns att sj\u00e4lvk\u00e4nnedom \u00e4r ett fenomen av zenbuddistisk kaliber. Man kan inte bli upplyst om man \u00e4mnar bli upplyst, utan man m\u00e5ste snubbla p\u00e5 sanningen av misstag. Inte s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n att snubbla p\u00e5 tamburmattan i morgonm\u00f6rkret.<\/p>\n

Men hur borde man g\u00e5 till v\u00e4ga? Det finns knappast ett definitivt svar. Mitt r\u00e5d lyder att pr\u00f6va olika saker, \u00e4ven om man tvekar, t.ex. tidigare n\u00e4mnda styrelseposten. Av erfarenhet \u00e4r det k\u00e4nt att ofta blir man positivt \u00f6verraskad. Olika upplevelser avsl\u00f6jar nya sidor av ens karakt\u00e4r. Bes\u00f6k \u00e4ven andra f\u00f6reningar, d\u00e4r man med god sannolikhet l\u00e4r k\u00e4nna f\u00e4rggranna personer. Ofta har de olika inst\u00e4llning \u00e4n en sj\u00e4lv till flera fr\u00e5gor, vilket i b\u00e4sta fall leder till \u00f6gon\u00f6ppnande aha!-<\/i>upplevelser.\u00a0 \u00c4ven Paul Bragiel, VD f\u00f6r <\/i>i\/o Ventures, ett av de st\u00f6rsta investeringsbolagen i Silicon Valley, konstaterade att det b\u00e4sta med universitet \u00e4r att tr\u00e4ffa sp\u00e4nnande personer.<\/p>\n

Spektrum \u00e4r en liten men h\u00e5rt sammansvetsad f\u00f6rening, vilket g\u00f6r det enkelt att l\u00e4ra k\u00e4nna de andra. I mitt tycke \u00e4r det ocks\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt att utmana sig sj\u00e4lv och knyta nya v\u00e4nskapsband. Alla \u00e4r v\u00e4lkomna att delta i verksamheten, \u00e4ven om de inte \u00e4mnar forts\u00e4tta studera naturvetenskaper. N\u00e5gra av er kommer att hitta er plats i livet p\u00e5 n\u00e5got annat st\u00e4lle. F\u00f6r er vill jag citera Marcus Aurelius (121 \u2013 180 e.Kr.), romersk kejsare och en av de f\u00e5 m\u00e4n som uppfyller Platons utopistiska vision om en filosof som kung5<\/sup>:<\/p>\n

\u00c4ven om du gett upp hoppet om att bli en stor t\u00e4nkare eller vetenskapsman, ge inte upp hoppet om att uppn\u00e5 frihet <\/i>(7.67)<\/p>\n

Jere<\/p>\n

[1] Blunt, W. Linnaeus: The Compleat Naturalist, <\/i>Frances Lincoln Ltd., 2004, s. 171<\/p>\n

[2] Klein, R.A. Sociality as the Human Condition:\u00a0 <\/i>Anthropology in Economic, Philosophical and Theological Perspective<\/i>, Koninklijke Brill NV, 2011, s. 59<\/p>\n

[3] Miller, J. Examined Lives: From Socrates to Nietzsche<\/i>, 1. t., Farrar, Straus & Giroux, 2011, s. 22<\/p>\n

[4] Sawyer, R.D. The Seven Military Classics of Ancient China<\/i>, Basic Books, 2007, s.\u00a0421 \u2013 422<\/p>\n

[5] Aurelius, M. Meditations: A New Translation<\/i>, \u00f6vers. Hays, G., Modern Library, 2002, s. i<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Obs: Publicerat tidigare i \u00e5rets gulisnummer! \u00c5r 1735 publicerade den svenske vetenskapsmannen Carl Linnaeus (observera att han adlades f\u00f6rst 17571) den f\u00f6rsta upplagan av kategoriseringsverket Systema Naturae. Han var den f\u00f6rsta att gruppera m\u00e4nniskorna och aporna i samma sl\u00e4kte. Intressant nog skiljer han inte \u00e5t oss fr\u00e5n v\u00e5ra kusiner hankeiterna utg\u00e5ende fr\u00e5n biologiska olikheter, utan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dPseudointellektuellt struntprat\u201d<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[82,5],"tags":[10,67],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1928"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1928"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1928\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1984,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1928\/revisions\/1984"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1928"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1928"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1928"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}