Det s\u00e4gs att en bild s\u00e4ger mera \u00e4n tusen ord, trots det st\u00e5r en man och p\u00e5st\u00e5r att det som syns p\u00e5 bilden \u00e4r en l\u00f6gn och detta med endast tv\u00e5 ord: \u201dFake news\u201d. Falska nyheter \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ett nytt begrepp. Termen har dock b\u00f6rjat dyka upp allt oftare. Vad \u00e4r egentligen \u201dfake news\u201d och vad kan de ha f\u00f6r koppling till fysik?<\/p>\n
Falska nyheter eller \u201dfejknyheter\u201d \u00e4r ett medvetet spridande av desinformation, antingen via traditionella nyhetsmedier eller sociala medier. Falska nyheter har f\u00f6rekommit \u00e4nda sedan antikens Rom och har under \u00e5rtusendena anv\u00e4nts f\u00f6r att ingjuta os\u00e4kerhet och skr\u00e4ck hos fiender, starta osanna rykten om politiska motst\u00e5ndare eller f\u00f6r egen ekonomisk vinning. Anv\u00e4ndningen av \u201dfejknyheter\u201d har \u00f6kat under de senaste \u00e5ren och speciellt p\u00e5 sociala medier.<\/p>\n
I samband med presidentvalet i USA 2016 s\u00e5 f\u00f6rekom \u201dfake news\u201d n\u00e4stintill dagligen i nyhetsrapporteringarna, tillsammans med nya termer s\u00e5som: \u201dalternativa fakta\u201d och \u201dalternativ information.\u201d Allts\u00e5 att beskriva n\u00e5got som fakta, trots att det strider mot vad som kan bevisas fr\u00e5n tillg\u00e4ngliga k\u00e4llor. Till exempel att p\u00e5st\u00e5 att storleken p\u00e5 en publik var mycket st\u00f6rre \u00e4n vad ett fotografi av publiken klart visar. Vid detta tillf\u00e4lle s\u00e5 p\u00e5stods den \u201dalternativa fakta\u201d vara den korrekta, medan den bevisligen korrekta informationen ans\u00e5gs vara osann. De erk\u00e4nt seri\u00f6sa och traditionella nyhetsbolagen som rapporterade den korrekta informationen fick st\u00e4mpeln \u201dfake news\u201d av president Donald Trump och omn\u00e4mns oftast s\u00e5ledes i hans tweets. Trump deklarerar sina egna \u00e5sikter som fakta och bevisligen sanningsenlig fakta som \u201dfake news\u201d. Han skapar egen fakta och egna verkligheter f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sin egen situation. Presidenter ljuger, det \u00e4r ingen nyhet. Faktagranskningshemsidan Politifact <\/i>analyserar p\u00e5st\u00e5enden som amerikanska politiker framf\u00f6r och enligt dem s\u00e5 visade sig 26 % av president Obamas utsagor vara osanna. Trumps felprocent \u00e4r 69 %, d.v.s. \u00f6ver tv\u00e5 tredjedelar av hans officiella utsagor \u00e4r till st\u00f6rre delen icke sanningsenliga.<\/p>\n
Som fysiker s\u00e5 approximerar jag dagligen. Jag anv\u00e4nder inte helt exakta v\u00e4rden p\u00e5 konstanter och f\u00f6renklar verkliga situationer genom t.ex. att negligera luftmotst\u00e5nd. Jag anv\u00e4nder mig allts\u00e5 av delvis osann information och erh\u00e5ller s\u00e5ledes ett delvist felaktigt svar. Jag skapar likt Trump en verklighet som \u00e4r b\u00e4ttre anpassad f\u00f6r mig. Men mina approximationer \u00e4r baserade p\u00e5 att jag f\u00f6rst\u00e5r situationen. Till exempel: jag vill best\u00e4mma sluthastigheten hos en metallkula som sl\u00e4pps fr\u00e5n en h\u00f6jd p\u00e5 2 meter. D\u00e5 g\u00f6r jag f\u00f6ljande antaganden f\u00f6r att f\u00f6renkla situationen: antar att kulan kommer att accelereras med gravitationsaccelerationen g =<\/i> 9,81 m\/s\u00b2 och att kulan \u00e4r s\u00e5 liten att luftmotst\u00e5ndet kommer ha minimal verkan p\u00e5 kulan under den korta str\u00e4ckan den faller. Jag vet dock att gravitationsaccelerationen \u00e4r best\u00e4md mer exakt: g <\/i>= 9,8197… m\/s\u00b2 f\u00f6r Helsingfors (beroende av breddgrad, h\u00f6jd \u00f6ver havet, lokala densitetsskillnader i jordskorpan, etc..) och f\u00f6r att f\u00e5 ett exakt svar borde jag \u00e4ven ta luftmotst\u00e5ndet i ber\u00e4kningarna.<\/p>\n
Vill jag experimentellt best\u00e4mma hastigheten s\u00e5 beh\u00f6ver jag m\u00e4ta tiden som det tar f\u00f6r kulan att falla till golvet. Denna tid kan best\u00e4mmas med en viss noggrannhet, inte exakt. M\u00e4ter jag med ett stoppur s\u00e5 \u00e4r noggrannheten ca +\/- 0.4 sekunder, medan ifall jag anv\u00e4nder ljusportar s\u00e5 \u00e4r noggrannheten ca +\/- 0.001 sekunder. Experiment ska sedan utf\u00f6ras flertalet g\u00e5nger under liknande f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r att slutligen erh\u00e5lla ett medelv\u00e4rde och ett medelfel. Hur dyr och fin m\u00e4tutrustning en fysiker \u00e4n anv\u00e4nder sig av s\u00e5 kommer den ha en felmarginal. (LIGO-detektorn kunde m\u00e4ta en f\u00f6r\u00e4ndring i dess 4 km l\u00e5nga armar med en noggrannhet p\u00e5 1\/1000 av en protons diameter ). Detta g\u00f6r att mitt resultat ocks\u00e5 kommer ha en noggrannhet eller en felmarginal. Denna felmarginal best\u00e4ms enligt principen f\u00f6r felens fortplantning, ett par olika formler som anv\u00e4nds beroende p\u00e5 hur utr\u00e4kningen ser ut. Enkelt f\u00f6rklarat s\u00e5 fungerar det som trasiga telefonen: en ursprunglig felmarginal (noggrannhet) f\u00e4rdas genom m\u00e4tdata och kombineras med andra felmarginaler och kommer slutligen ut som en kombinerad felmarginal. Resultatet fr\u00e5n exempelexperimentet skulle kunna ha formen: hastigheten = 6.3 +\/- 0.1 m\/s.<\/p>\n
I dagens informationssamh\u00e4lle kan felmarginalen f\u00f6r ett p\u00e5st\u00e5ende motsvaras av den omtalade \u201dnypan salt\u201d som man ska ta vissa saker med. P\u00e5 nyhetssajter och sociala medier, fr\u00e4mst Facebook och Twitter, s\u00e5 \u00e4r nyhetsfl\u00f6dena fyllda av artiklar med varierande niv\u00e5 av sanningsenlighet. Problemet \u00e4r att i nyhetsfl\u00f6det s\u00e5 \u00e4r det betydligt sv\u00e5rare att observera felmarginalerna och felens fortplantning \u00e4n i laboratoriets kontrollerade milj\u00f6. Det kr\u00e4vs sakkunnighet f\u00f6r att kunna hitta de, av politiker och journalister, utf\u00f6rda approximationer och felgr\u00e4nser. L\u00e4saren beh\u00f6ver f\u00f6rkunskap i \u00e4mnet f\u00f6r att inte hen ska falla f\u00f6r \u201dfake news\u201d propagandan. Den dystra sanningen \u00e4r att \u201dfejknyheter\u201d alltid har funnits och h\u00f6gst antagligen tyv\u00e4rr alltid kommer att f\u00f6rekomma. Men med en allm\u00e4nhet som \u00e4r k\u00e4llkritisk, nyfiken och villig att f\u00f6rv\u00e4rva kunskap om ok\u00e4nda \u00e4mnen, s\u00e5 kommer spridningen att hindras.<\/p>\n
Sebastian H, k\u00e4llkritisk och\u00a0vetgirig fysiker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det s\u00e4gs att en bild s\u00e4ger mera \u00e4n tusen ord, trots det st\u00e5r en man och p\u00e5st\u00e5r att det som syns p\u00e5 bilden \u00e4r en l\u00f6gn och detta med endast tv\u00e5 ord: \u201dFake news\u201d. Falska nyheter \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ett nytt begrepp. Termen har dock b\u00f6rjat dyka upp allt oftare. Vad \u00e4r egentligen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fake news och felmarginaler<\/span>