{"id":1721,"date":"2017-10-10T12:12:02","date_gmt":"2017-10-10T09:12:02","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=1721"},"modified":"2018-01-24T14:59:41","modified_gmt":"2018-01-24T11:59:41","slug":"dyslexi-eller-dyskalkyli","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/dyslexi-eller-dyskalkyli\/","title":{"rendered":"Dyslexi eller dyskalkyli?"},"content":{"rendered":"<p>Hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att koppla det skrivna och de koncept som det skrivna representerar \u00e4r inte en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r alla. Att kunna p\u00e5litligt processera visuella tecken och former f\u00f6r att skapa och lagra nya mentala strukturer kan vara oerh\u00f6rt problematiskt f\u00f6r m\u00e5nga. L\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter av olika former inneb\u00e4r viktiga fr\u00e5gest\u00e4llningar i samband med l\u00e4rande och inl\u00e4rning. Denna ytterst begr\u00e4nsade artikel har som grund ett pedagogiskt syns\u00e4tt\u00a0f\u00f6r\u00a0allm\u00e4nt st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rande. Jag str\u00e4var till att klarg\u00f6ra grundl\u00e4ggande begrepp och f\u00e4sta uppm\u00e4rksamhet vid oklarheter som speciellt pr\u00e4glar begreppet dyskalkyli.<\/p>\n<p>Dyslexi \u00e4r en funktionsneds\u00e4ttning i hj\u00e4rnan som inneb\u00e4r att man kan ha sv\u00e5rt med att f\u00f6rst\u00e5 och producera skriven text. I grund och botten handlar dyslexi om att hj\u00e4rnan inte alltid lyckas koppla spr\u00e5kets\u00a0<em>ortografi<\/em> (skriven form) med spr\u00e5kets\u00a0<em>fonologi <\/em>(ljudstruktur). [1]\u00a0 Olika symptom kan grovt delas i tre grupper [2], varav den f\u00f6rsta \u00e4r den vanligaste:<\/p>\n<ol>\n<li>Bristf\u00e4lligt fonologiskt medvetande.\u00a0Personen l\u00e4mnar bort eller v\u00e4xlar enkelt p\u00e5 vokaler och konsonanter och har allm\u00e4nt sv\u00e5rt med att uppfatta koncept som t.ex. l\u00e5nga och korta vokaler. Personen kan sakna flyt i l\u00e4sande och tendera till att f\u00f6rv\u00e4xla liknande ord.<\/li>\n<li>Bristf\u00e4lligt fonologiskt arbetsminne. Personen har sv\u00e5righeter med att beh\u00e5lla nyss l\u00e4st information under tiden barnet l\u00e4ser, vilket ofta resulterar i hopp mellan raderna.<\/li>\n<li>Bristf\u00e4llig fonologisk ordmobilisering. Personen m\u00e5ste ofta anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att hitta ett ord i sitt ordf\u00f6rr\u00e5d.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Dyslexi kan ofta diagnostiseras redan i tidig \u00e5lder, kring 5-7 \u00e5r, d\u00e5 barnet f\u00f6rv\u00e4ntas ha uppn\u00e5tt en viss f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 skriven text. Dyslexi som en st\u00f6rning \u00e4r inte helt f\u00f6rst\u00e5dd p\u00e5 hj\u00e4rnans niv\u00e5 eftersom hj\u00e4rnan inte har ett specifikt centrum f\u00f6r l\u00e4sande. Ist\u00e4llet kombineras flera omr\u00e5den i hj\u00e4rnan f\u00f6r st\u00f6da l\u00e4sandet. Variationer i hj\u00e4rnsubstansen i dessa omr\u00e5den ofta korrelerar med dyslexi, men situationen f\u00f6rsv\u00e5ras eftersom variationerna ofta korrelerar \u00e4ven med m\u00e4ngden l\u00e4s\u00f6vning som barnet har f\u00e5tt. Fr\u00e5n ett l\u00e4rarperspektiv kan det d\u00e4rmed vara ytterst sv\u00e5rt att bed\u00f6ma om ett barn kan lida av dyslexi. Forskning tyder dock \u00e4ven p\u00e5 att dyslexi \u00e4r \u00e4rftligt.<\/p>\n<p>Dyskalkyli \u00e4r en funktionsneds\u00e4ttning som till skillnad fr\u00e5n dyslexi oftast begr\u00e4nsar sig till matematik. En person med dyskalkyli kan ha problem med att uppfatta och avl\u00e4sa numeriska uttryck, sv\u00e5righeter med att utf\u00f6ra r\u00e4kneoperationer och problem med att skriva siffror i r\u00e4tt ordning. Personer med dyskalkyli kan samtidigt ha en diagnos av dyslexi. Till symptom kan h\u00f6ra en bred skara av exempel som behandlar numerisk information i n\u00e5gon grad, men det gemensamma bland alla \u00e4r alltid en avsaknad av en viss\u00a0<em>k\u00e4nsla f\u00f6r antal och tal.<\/em><\/p>\n<p>Dyskalkyli \u00e4r ett nyare begrepp som ofta kopplas till eller inkluderas i begreppet dyslexi eftersom de ytligt verkar behandla liknande saker. Omv\u00e4xling av siffor och allm\u00e4nna problem med att f\u00f6rst\u00e5 numerisk information i skriven form kan enkelt kastas ihop med symptom av dyslexi, \u00e4ven om det i\u00a0fallet av dyskalkyli handlar om allm\u00e4nnare bristf\u00e4lligheter i personens taluppfattning. Personer med dyskalkyli har inte bara sv\u00e5righeter med siffror, utan ofta \u00e4ven med j\u00e4mf\u00f6relser av antal objekt i begr\u00e4nsade m\u00e4ngder. [3] Det handlar inte endast om en s\u00e4rst\u00e4llning mellan ortografi och fonologi som i dyslexi, men ocks\u00e5 om en nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6verhuvudtaget greppa vad ett antal av n\u00e5got betyder. Forskning har \u00e4ven visat att barn med dyslexi saknar en\u00a0<em>mental tallinje<\/em> som anv\u00e4nds f\u00f6r att mentalt och visuellt placera tal i storleksordning. [3]<\/p>\n<p>Fr\u00e5n en l\u00e4rarsynvinkel kan det lika som med dyslexi vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att bed\u00f6ma om en elev lider av dyskalkyli eller inte. Vissa kulturella aspekter f\u00f6r dock med sig unika problem d\u00e5 det handlar om dyskalkyli. Enligt mina erfarenheter \u00e4r det mera acceptabelt att tycka att matematik \u00e4r sv\u00e5rt \u00e4n att tycka att l\u00e4sa och skriva \u00e4r sv\u00e5rt. Samh\u00e4llsnormer och f\u00f6rdomar f\u00f6r matematik kan enkelt gestaltas som en slags pseudodyskalkyli. Det \u00e4r en stor utmaning f\u00f6r l\u00e4raren att bed\u00f6ma om eleven lider av dyskalkyli, eller om sv\u00e5righeterna kan f\u00f6rklaras via\u00a0t.ex. attitydproblem, variationer i mottaglighet, avsaknad \u00f6vning, eller\u00a0\u00e4ven andra former av koncentrationssv\u00e5righeter och relaterade neds\u00e4ttningar.<\/p>\n<p>Forskningen inom dyskalkyli \u00e4r fortfarande ett v\u00e4xande delomr\u00e5de. Ett av de stora problemen \u00e4r att avgr\u00e4nsa och definiera exakt vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att en person skall kunna diagnostiseras med dyskalkyli. Lika som med dyslexi kan det vara oerh\u00f6rt sv\u00e5rt att tillr\u00e4ckligt genomsk\u00e5dligt beskriva symptomen och m\u00f6jliga underliggande orsaker eftersom den grundl\u00e4ggande forskningen inte kan g\u00f6ra det. Hittills har dyskalkyli kopplats starkt med r\u00e4knesv\u00e5righeter eftersom problemen gestaltas enklast via r\u00e4kneuppgifter. Forskning tyder dock p\u00e5 att det underliggande problemet har att g\u00f6ra med abstraktare helheter inom taluppfattning. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge behandlas b\u00e5de dyslexi och dyskalkyli som paraplybegrepp i en gr\u00e5 zon av inl\u00e4rningssv\u00e5righeter.<\/p>\n<ul>\n<li>Jonas<\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>K\u00e4llor<\/p>\n<p>[1]\u00a0https:\/\/dyslexiaida.org\/dyslexia-and-the-brain-fact-sheet\/<\/p>\n<p>[2]\u00a0https:\/\/www.skolverket.se\/skolutveckling\/forskning\/amnen-omraden\/spraklig-kompetens\/tema-las-och-skrivinlarning\/hur-stottar-man-elever-med-dyslexi-och-andra-las-och-skrivsvarigheter-1.157474<\/p>\n<p>[3] Lundberg, I., Sterner, G., <em>Dyskalkyli &#8211; finns det?\u00a0 Aktuell forskning om sv\u00e5righeter att f\u00f6rst\u00e5 och anv\u00e4nda tal<\/em>. Nationellt centrum f\u00f6r matematikutbildning, G\u00f6teborgs universitet, 2009. H\u00e4mtad 10.10.2017: http:\/\/ncm.gu.se\/media\/ncm\/dokument\/dyskalkyli_finns_det.pdf<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hj\u00e4rnans f\u00f6rm\u00e5ga att koppla det skrivna och de koncept som det skrivna representerar \u00e4r inte en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r alla. Att kunna p\u00e5litligt processera visuella tecken och former f\u00f6r att skapa och lagra nya mentala strukturer kan vara oerh\u00f6rt problematiskt f\u00f6r m\u00e5nga. L\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter av olika former inneb\u00e4r viktiga fr\u00e5gest\u00e4llningar i samband med l\u00e4rande och &hellip; <a href=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/dyslexi-eller-dyskalkyli\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Dyslexi eller dyskalkyli?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[86,5],"tags":[57,58],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1721"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1729,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions\/1729"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}