{"id":1624,"date":"2017-02-27T13:19:20","date_gmt":"2017-02-27T10:19:20","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=1624"},"modified":"2019-09-17T19:38:59","modified_gmt":"2019-09-17T16:38:59","slug":"galileos-hamd-och-den-olycklige-tidsoptimisten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/galileos-hamd-och-den-olycklige-tidsoptimisten\/","title":{"rendered":"Galileos h\u00e4md och den olycklige tidsoptimisten"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: justify;\">En tidsoptimist \u00e4r en person som ofta kommer f\u00f6r sent, genom att tro sig hinna mer \u00e4n hen faktiskt g\u00f6r. Jag tillh\u00f6r den skara individer som identifierar sig som tidsoptimister och dagligen finner jag mig vara f\u00f6rsenad till diverse program. Ifall jag sj\u00e4lv inte p\u00e5verkas av min f\u00f6rsening, s\u00e5 finns det ofta n\u00e5gon annan som ber\u00f6rs. Det gynnar sig inte alltid att vara tidsoptimist i dagens hektiska samh\u00e4lle d\u00e4r stora delar av m\u00e4nniskans vardag \u00e4r tidsbest\u00e4md ner till sekunden.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Vi har idag klockor som \u00e4r s\u00e5 exakta att GPS-satelliter m\u00e5ste med j\u00e4mna mellanrum justeras, efter att m\u00e4rkbart p\u00e5verkats av den relativistiska tidsdilatationen, s\u00e5 att de \u00e4r i synk med de p\u00e5 jordytan. Tidm\u00e4tningen har dock inte alltid varit lika exakt men den har alltid varit relevant. Redan de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna r\u00e4knade dagar mellan regntider, mellan sommar och vinter. De best\u00e4mde tiden med hj\u00e4lp av solen och en nedstucken k\u00e4pp i marken. Deras klocka hade tre markeringar: soluppg\u00e5ng, middag och solnedg\u00e5ng. Deras dag hade tv\u00e5 tidsangivelser: f\u00f6rmiddag och eftermiddag. De levde enkelt och k\u00e4nde knappast av n\u00e5gon tidspress. Detta var tidsoptimistens gyllene tids\u00e5lder.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Men sedan kom en vetenskapsman och f\u00f6rst\u00f6rde allt. Antagligen visste han inte vad han hade uppt\u00e4ckt. Eller egentligen, kanske han inte visste just d\u00e5. Men m\u00e5nga \u00e5r senare visste han precis vad uppt\u00e4ckten kunde anv\u00e4ndas till. Och han anv\u00e4nde sig av den. P\u00e5 ett sofistikerat och m\u00e4sterligt utt\u00e4nkt s\u00e4tt. Allt f\u00f6r att tala om f\u00f6r utvalda m\u00e4nniskor i kommande generationer att det var han som hade r\u00e4tt. Utvalda m\u00e4nniskor d\u00e4rf\u00f6r att just de hade f\u00f6rm\u00e5gan att inse varf\u00f6r och att de just d\u00e4rf\u00f6r kunde inse vad de skulle g\u00f6ra f\u00f6r att klara sig undan hans arv till efterv\u00e4rlden, hans f\u00f6rbannelse, nedkallad \u00f6ver en i uppbl\u00e5st \u00f6vermod d\u00f6mande m\u00e4nsklighet, en m\u00e4nsklighet som f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra n\u00e5got utanf\u00f6r dess f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Jag talar f\u00f6rst\u00e5s om Galileo Galilei och hur han betraktade en ljuskrona som pendlade i vinddraget i katedralen i Pisa. Med sina egna hj\u00e4rtslag som tidsbest\u00e4mning ins\u00e5g han att pendelns sv\u00e4ngningstid, dess period, var oberoende av hur l\u00e5ng pendelr\u00f6relsen var. Han hade uppt\u00e4ckt det viktigaste elementet i ett urverk: tidh\u00e5llaren, frekvensgivaren. I ett urverk ing\u00e5r dessutom en kraftk\u00e4lla, en regulator, en v\u00e4xelmekanism och en urtavla. Det hade f\u00f6rekommit klockor med mekaniska urverk innan Galileos uppt\u00e4ckt men de var n\u00e4rmast mekaniska leksaker.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Uppt\u00e4ckten av pendeln gjorde att dygnet kunde delas in p\u00e5 ett mycket mer exakt s\u00e4tt \u00e4n tidigare. Galileo var en vetenskapsman, fascinerad av astronomi, fysik och matematik. Han hade sedan tidigare f\u00f6rst\u00e5tt att m\u00e4nniskans f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till ett nytt naturfenomen gick enligt en best\u00e4md ordning: att f\u00f6rst\u00e5, att definiera, att beh\u00e4rska och sen att ta kontrollen \u00f6ver fenomenet och f\u00f6rs\u00f6ka styra \u00f6ver det.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Det h\u00e4r hade Galileo i bakhuvudet n\u00e4r han yttrade de ber\u00f6mda orden: \u201doch likv\u00e4l r\u00f6r den sig\u201d. Det gjorde han efter att han tvingats att ta tillbaka p\u00e5st\u00e5endena om att jorden var rund och kretsade kring solen. Han d\u00f6mdes till livstids husarrest. Kort innan sin d\u00f6d gjorde Galileo en ritning p\u00e5 ett pendelurverk. Han satte pendeln i sv\u00e4ngning och bollen i rullning. Han visste att m\u00e4nniskan d\u00e4refter inte skulle ge sig innan dagen var s\u00f6nderspj\u00e4lkad i minsta best\u00e5ndsdel och tiden indelad i nanosekunder. Men han hade redan d\u00e5 insett att m\u00e4nniskan aldrig kommer att kunna styra \u00f6ver tiden.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Det h\u00e4r var hans h\u00e4mnd. Ett arv som tog k\u00e5l p\u00e5 den lycklige tidsoptimisten. M\u00e4nskligheten som ideligen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra n\u00e5got utanf\u00f6r dess f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r f\u00f6r evigt d\u00f6md att k\u00e4nna stress och ideligen titta p\u00e5 klockan. Och konstatera att den likv\u00e4l r\u00f6r sig.<\/p>\n<p style=\"text-align: justify;\">Sebastian Holm, evig tidsoptimist med konstant tidsbrist.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En tidsoptimist \u00e4r en person som ofta kommer f\u00f6r sent, genom att tro sig hinna mer \u00e4n hen faktiskt g\u00f6r. Jag tillh\u00f6r den skara individer som identifierar sig som tidsoptimister och dagligen finner jag mig vara f\u00f6rsenad till diverse program. Ifall jag sj\u00e4lv inte p\u00e5verkas av min f\u00f6rsening, s\u00e5 finns det ofta n\u00e5gon annan som &hellip; <a href=\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/galileos-hamd-och-den-olycklige-tidsoptimisten\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Galileos h\u00e4md och den olycklige tidsoptimisten<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[86,5],"tags":[78,56,67],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1624"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1624"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1624\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1629,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1624\/revisions\/1629"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1624"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1624"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1624"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}