{"id":1430,"date":"2016-03-24T18:55:24","date_gmt":"2016-03-24T15:55:24","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=1430"},"modified":"2018-01-24T14:58:29","modified_gmt":"2018-01-24T11:58:29","slug":"hur-blir-man-amneslarare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/hur-blir-man-amneslarare\/","title":{"rendered":"Hur blir man \u00e4mnesl\u00e4rare?"},"content":{"rendered":"

\"L\u00e4rande\"<\/a><\/p>\n

Man brukar ibland sk\u00e4mtsamt s\u00e4ga att det finns tre orsaker till att bli l\u00e4rare, juni, juli och augusti, men om man har f\u00f6r avsikt att trivas p\u00e5 sin framtida arbetsplats l\u00f6nar det sig att v\u00e4lja l\u00e4rarutbildningen f\u00f6r andra orsaker \u00e4n sommarlovet. Som l\u00e4rare m\u00e5ste man vara m\u00e5ngsidig, speciellt i h\u00f6gstadiet d\u00e4r en stor del av arbetet \u00e4r fostrande. Sj\u00e4lva \u00e4mneskunskapen \u00e4r viktig, men den \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n allt. Det ideala vore ju att man k\u00e4nner ett kall till yrket, men man kan ocks\u00e5 l\u00e4ra sig att bli en bra l\u00e4rare. Det viktiga \u00e4r att man \u00e4r bra p\u00e5 att kommunicera och har ett intresse och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e4nniskor, ocks\u00e5 dem som inte \u00e4r s\u00e5 bra p\u00e5 ens eget \u00e4mne.<\/p>\n

I Spektrum har vi flera stycken l\u00e4rarstuderanden, men hur skiljer sig deras studier fr\u00e5n de \u201dvanliga\u201d studierna i Gumt\u00e4kt? F\u00f6r att bli kompetent \u00e4mnesl\u00e4rare kr\u00e4vs det att man har en h\u00f6gre h\u00f6gskoleexamen och att man har studerat minst 120 sp i det f\u00f6rsta undervisnings\u00e4mnet och minst 60 sp pedagogik och 60 sp i det andra undervisnings\u00e4mnet. De h\u00e4r kraven kan man uppfylla p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. Om man fr\u00e5n b\u00f6rjan vet att man vill bli l\u00e4rare l\u00f6nar det sig att s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt s\u00f6ka till den svenska eller tv\u00e5spr\u00e5kiga \u00e4mnesl\u00e4rarlinjen. D\u00e5 avl\u00e4gger man magistersexamen enligt kraven f\u00f6r \u00e4mnesl\u00e4rare och de pedagogiska studierna \u00e4r inbakade i utbildningen. Om man inte \u00e4r lika s\u00e4ker p\u00e5 att man f\u00f6r alltid vill jobba som l\u00e4rare kan man l\u00e4sa de pedagogiska studierna ut\u00f6ver sin forskarexamen, vilket tar ett \u00e5r extra. D\u00e5 kan det ocks\u00e5 l\u00f6na sig att l\u00e4sa ett l\u00e5ngt bi\u00e4mne i kandidatexamen ist\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5 korta. P\u00e5 det viset har man sitt andra undervisnings\u00e4mne f\u00e4rdigt och beh\u00f6ver inte l\u00e4sa extra kurser i magistersskedet.<\/p>\n

Pedagogikstudierna \u00e4r indelade i tre delar. Den f\u00f6rsta har jag sj\u00e4lv namngett till undervisningsfilosofi. Dessa studier handlar allts\u00e5 om hur barn och ungas inl\u00e4rning utvecklas, hur man tar i beaktande elever med specialbehov och fostrandets historiska och filosofiska grunder. Under denna del av studierna beh\u00f6ver man som naturvetare gr\u00e4va fram sin allra flummigaste sida samt h\u00e5lla i minnet de d\u00e4r tre orsakerna varf\u00f6r man ville bli l\u00e4rare (juni, juli, augusti, juni, juli..). Men om man lyckas att inte somna n\u00e4r f\u00f6rel\u00e4saren ber\u00e4ttar om till synes sj\u00e4lvklarheter kan det h\u00e4nda att man lyckas snappa upp n\u00e5nting anv\u00e4nbart mellan varven.<\/p>\n

Den andra delen, \u00e4mnesdidaktik, handlar om hur man ska planera, l\u00e4r ut och bed\u00f6ma det specifika \u00e4mnet som man ska undervisa. Det h\u00e4r kurserna \u00e4r mycket mera praktiskt inriktade och det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 att man kommer att ha nytta av detta i arbetet som l\u00e4rare. Den sista delen \u00e4r praktiken som simulerar l\u00e4raryrket s\u00e5 bra det nu g\u00e5r samtidigt som n\u00e5n sitter bakom i klassrummet och bed\u00f6mer en. Fr\u00e5n och med h\u00f6sten ing\u00e5r det tv\u00e5 praktikperioder i studierna, en p\u00e5 h\u00f6sten och en p\u00e5 v\u00e5ren. Under praktiken bekantar man sig med skolan, lyssnar p\u00e5 lektioner och h\u00e5ller egna \u00f6vningslektioner. Vare sig man undervisat f\u00f6rut eller inte har man chansen att l\u00e4ra sig mycket under praktiken, speciellt om man sj\u00e4lv \u00e4r aktiv och har en bra handledare.<\/p>\n

I verkligheten g\u00e5r en stor del av studierna ut p\u00e5 att delta i grupparbeten och -diskussioner. Om man v\u00e4ljer den tv\u00e5spr\u00e5kiga linjen sker allt detta p\u00e5 finska, men praktikerna f\u00e5r man g\u00f6ra p\u00e5 svenska. F\u00f6r att undvika detta kan man v\u00e4ljer den svenska linjen, men d\u00e5 ska man d\u00e4remot vara beredd p\u00e5 att \u00e5ka till Vasa \u00e5tminstone en, men kanske flera g\u00e5nger beroende p\u00e5 antalet studerande p\u00e5 linjen.<\/p>\n

-Celina<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Man brukar ibland sk\u00e4mtsamt s\u00e4ga att det finns tre orsaker till att bli l\u00e4rare, juni, juli och augusti, men om man har f\u00f6r avsikt att trivas p\u00e5 sin framtida arbetsplats l\u00f6nar det sig att v\u00e4lja l\u00e4rarutbildningen f\u00f6r andra orsaker \u00e4n sommarlovet. Som l\u00e4rare m\u00e5ste man vara m\u00e5ngsidig, speciellt i h\u00f6gstadiet d\u00e4r en stor del av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Hur blir man \u00e4mnesl\u00e4rare?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85,5],"tags":[58],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1430"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1430"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1430\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1432,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1430\/revisions\/1432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1430"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1430"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1430"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}