{"id":1270,"date":"2015-09-18T17:32:49","date_gmt":"2015-09-18T14:32:49","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=1270"},"modified":"2018-01-24T14:57:52","modified_gmt":"2018-01-24T11:57:52","slug":"lite-historia-om-langdenheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/lite-historia-om-langdenheter\/","title":{"rendered":"Lite historia om l\u00e4ngdenheter"},"content":{"rendered":"

\"meter-551288_1280\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5tt baserade p\u00e5 m\u00e4nniskokroppen
\n<\/b><\/span>I samband med att handeln utveklades i Egypten under \u00e5r 2700 \u2013 2300 f.Kr. uppstod behovet av ett standardiserat l\u00e4ngdm\u00e5tt. Man b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4ta l\u00e4ngd i enheter utg\u00e5ende fr\u00e5n kroppsdelar, t.ex. fot, aln och tum. Det f\u00f6rsta standardiserade m\u00e5ttet man k\u00e4nner till var en cubit som motsvarade l\u00e4ngden fr\u00e5n armb\u00e5gen till den yttersta fingerspetsen, men det var inte s\u00e5 exakt, en cubit kunde vara allt mellan 380 mm och \u00a0529 mm. Man tillverkade en standardcubit som var en stav med l\u00e4ngden en cubit, som \u00e4ven var indelad i 28 delintervall. Dessa delintervall var i sin tur indelade i mindre delar. Under samma tid hade man i Indien ett annat m\u00e5ttsystem. Det baserade sig ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e4nniskokroppen och d\u00e4r var det kortaste avst\u00e5ndet 3,5 centimeter och det l\u00e4ngsta 3,35 meter.<\/span><\/p>\n

\"cubit_new\"<\/a><\/p>\n

Enhetliga m\u00e5tt i Europa
\n<\/b><\/span>I Europa v\u00e4cktes tanken p\u00e5 standardiserade m\u00e5tt p\u00e5 1200-talet d\u00e5 man standardiserade n\u00e5gra enheter i England. Det tog dock enda till 1600-talet innan man i verkligheten b\u00f6rjade sammanst\u00e4lla enhetliga m\u00e5ttsystem. I Sverige anv\u00e4ndes alla m\u00f6jliga olika inexakta m\u00e5tt under den h\u00e4r tiden och dessutom anv\u00e4ndes det i Finland, f\u00f6rutom de svenska m\u00e5tten, \u00e4ven ryska och engelska m\u00e5tt. D\u00e4rf\u00f6r fick Georg Stiernhielm \u00e5r 1665 i uppgift att konstruera ett system d\u00e4r vatten utgjorde sambandet mellan l\u00e4ngd, massa och volym. Han f\u00f6reslog ocks\u00e5 att man skulle anv\u00e4nda decimalsystem med 10 som omvandlingsfaktor, men detta antogs f\u00f6rst \u00e5r 1855 i Sverige.<\/span><\/p>\n

Nederl\u00e4ndaren Christiaan Huygen f\u00f6reslog i sin tur \u00e5r 1669 att en l\u00e4ngdenhet skulle vara l\u00e4ngden p\u00e5 en s\u00e5dan pendel som gjorde en enkel sv\u00e4ngning per sekund. Senare kunde man dock konstatera att den l\u00e4ngd p\u00e5 pendeln som gav en periodtid p\u00e5 tv\u00e5 sekunder berodde p\u00e5 pendelns geografiska latitud, dvs. l\u00e4ngden varierade beroende p\u00e5 dess geografiska l\u00e4ge, och d\u00e4rmed f\u00f6rkastades id\u00e9n.<\/span><\/p>\n

Den franska kyrkoherden Mounton f\u00f6reslog en enheten, milliare, som skulle vara det samma som l\u00e4ngden l\u00e4ngs jordytan f\u00f6r en b\u00e5gminut, dvs. 1\/60 grad. Enheten skulle decimaldelas. D\u00e4rf\u00f6r gjorde man under b\u00f6rjan av 1700-talet m\u00e4tningar i Peru, norra Sverige och Sydafrika f\u00f6r att best\u00e4mma ett medeltal f\u00f6r en b\u00e5gminut och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt l\u00e4ngden av en milliare. Idag anv\u00e4nds inte namnet milliare, utan nautisk mil f\u00f6r den h\u00e4r enheten, men man har under 1900-talet valt att fixera enheten till att vara exakt 1852 meter ist\u00e4llet f\u00f6r att vara kopplad till vinkelm\u00e4tning.<\/span><\/p>\n

\"stiernhielm\"<\/a><\/p>\n

Metersystemet
\n<\/b><\/span>Efter den franska revolutionen gjorde man ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att anta ett universellt l\u00e4ngdsystem. D\u00e5 f\u00f6reslog man att man skulle anv\u00e4nda l\u00e4ngden p\u00e5 en sekundpendel vid den 45:e latituden. Detta f\u00f6rslag kom \u00e4nd\u00e5 att kullkastas av f\u00f6rslaget att anv\u00e4nda Mountons tanke p\u00e5 att utg\u00e5 fr\u00e5n jordens omkrets.<\/span><\/p>\n

Man delade in str\u00e4ckan fr\u00e5n nordpolen till ekvatorn l\u00e4ngs Parismeridianen i 10000 delar och kallade en del f\u00f6r en meter. F\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 hur l\u00e5ng en tiotusendel av den str\u00e4ckan var m\u00e4tte man avst\u00e5ndet fr\u00e5n Dunkerque till Barcelona och med hj\u00e4lp av triangulering kunde en meter r\u00e4knas ut. \u00c5r 1799 b\u00f6rjade metersystemet anv\u00e4ndas, men det tog \u00e4nnu sju \u00e5r innan man hade gjort tillr\u00e4ckligt noggranna m\u00e4tningar f\u00f6r att man skulle kunna tillverka en m\u00e5ttstav med l\u00e4ngden en meter, den s.k. Arkivmetern.<\/span><\/p>\n

Senare m\u00e4rkte man att man hade m\u00e4tt fel och att Arkivmetern egentligen var ungef\u00e4r 0,2 millimeter f\u00f6r kort, men d\u00e5 var det f\u00f6r sent att \u00e4ndra den. Ist\u00e4llet \u00e4ndrade man definitionen till l\u00e4ngden p\u00e5 Arkivmetern.<\/span><\/p>\n

En noggrannare meter
\n<\/b><\/span>I och med nya forskningsomr\u00e5den och ny m\u00e4tutrustning kom krav p\u00e5 en noggrannare definition av metern under mitten av 1900-talet. \u00c5r 1960 definierades metern p\u00e5 nytt. D\u00e5 var den 1650763,73 v\u00e5gl\u00e4ngder av orange ljus hos isotopen krypton-86. Denna definition kom man fram till genom att m\u00e4ta det uppm\u00e4rkta avst\u00e5ndet p\u00e5 Arkivmetern.<\/span><\/p>\n

En \u00e4nnu b\u00e4ttre definition, som \u00e4ven \u00e4r den nuvarande, definierades i och med att man l\u00e4rde sig bygga lasrar. Med hj\u00e4lp av lasern kunde man best\u00e4mma ljusets hastighet v\u00e4ldigt exakt och d\u00e4rmed best\u00e4mde man \u00e5r 1983 att metern \u00e4r den str\u00e4cka ljuset hinner f\u00e4rdas p\u00e5 1\/299792458 sekunder.<\/span><\/p>\n

Celina<\/p>\n

K\u00e4llor:
\n<\/span>http:\/\/www.bgf.nu\/historia\/6\/matt.html#1
\n<\/span><\/a>https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Cubit
\n<\/span><\/a>http:\/\/www.sp.se\/sv\/index\/information\/history\/length\/sidor\/default.aspx
\n<\/span><\/a>http:\/\/dspace.mah.se\/bitstream\/handle\/2043\/1044\/Problematikimatematiskenhetsteknik.pdf
\n<\/span><\/a>https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Nautisk_mil
\n<\/span><\/a>http:\/\/fof.se\/tidning\/2003\/2\/metern-for-evigt-felmatt
\n<\/span><\/a>http:\/\/www.uppslagsverket.fi\/bin\/view\/Uppslagsverket\/MaattOchVikter<\/a><\/p>\n

Bildk\u00e4llor:
\nhttps:\/\/pixabay.com\/sv\/<\/a>
\nhttp:\/\/www.shiklesfineartcreations.com\/projects.php?action=viewProject&projectUID=43<\/a>
\nhttp:\/\/www.vasteras-ff.se\/vff\/nyhet.php?nyhet=59<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5tt baserade p\u00e5 m\u00e4nniskokroppen I samband med att handeln utveklades i Egypten under \u00e5r 2700 \u2013 2300 f.Kr. uppstod behovet av ett standardiserat l\u00e4ngdm\u00e5tt. Man b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4ta l\u00e4ngd i enheter utg\u00e5ende fr\u00e5n kroppsdelar, t.ex. fot, aln och tum. Det f\u00f6rsta standardiserade m\u00e5ttet man k\u00e4nner till var en cubit som motsvarade l\u00e4ngden fr\u00e5n armb\u00e5gen till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lite historia om l\u00e4ngdenheter<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[84,5],"tags":[67],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1270"}],"collection":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1270"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1270\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1275,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1270\/revisions\/1275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1270"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1270"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1270"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}