Kategoriarkiv: 2013

Texter från 2013

”Pseudointellektuellt struntprat”

Obs: Publicerat tidigare i årets gulisnummer!

År 1735 publicerade den svenske vetenskapsmannen Carl Linnaeus (observera att han adlades först 17571) den första upplagan av kategoriseringsverket Systema Naturae. Han var den första att gruppera människorna och aporna i samma släkte. Intressant nog skiljer han inte åt oss från våra kusiner hankeiterna utgående från biologiska olikheter, utan med filosofiska aforismen nosce te ipsum, känn dig själv. Han menar att självkännedom är det definierande draget för oss som en art2.

Aforismen ifråga är dock äldre än de knappa trehundra år emellan oss och upplysningens Sverige. Det är uppenbart att aforismen var viktig även för antikens greker, då begreppet var inskrivet i väggen vid Apollons tempel i Delfi3.

matrix

Begreppet ”känn dig själv” förekommer i många variationer, t.ex. i filmen The Matrix (1999).

Den skarpa läsaren frågar sig varför detta är relevant för ett gulisnummer. Studenttidningar och dylika infoblad brukar innehålla en hel del goda råd åt de nya. Skaffa bostad, kom ihåg att delta i fritidsverksamheten, gnäll om pengar av FPA osv. Bland allt detta kan det vara svårt att komma med något revolutionerande och intressant. En svår målgrupp för skribenter, vilket i första hand beror på att de naturvetenskapliga gulisarna tenderar att vara oskulda. Alltså vad gäller studielivet. Det är krävande att förklara hur allt fungerar, lite som att förklara åt ordningsvakten att nej, det var varken du eller din kompis som spydde i hörnsoffan. Kemister destillerar olika saker med varierande framgång och här följer mitt försök att destillera en gnutta sanning.

Sun Zi, en kinesisk general född ca 500 f.Kr., skrev klassikern Krigskonsten. I detta epos konstaterar han att ifall man känner sig själv och fienden, behöver man inte frukta resultatet av hundra strider4. Men vem är fienden? Det kan vara FPA med deras inkomstgränser från helvetets åttonde krets, eller kanske ens egen lathet inför tenten.  Faktum är att motståndarna är många och av varierande form, men självkännedom om ens styrkor och svagheter är konstant.

Och här kommer vi tillbaka till att känna sig själv, då det kan vara svårt att veta vad man vill. Studielivet är dock en utmärkt chans att vidga sina vyer. Många lär sina fysiska gränser på festernas sena timmar.  Andra lär sig mentala dygder, såsom tålamod, genom sin första styrelsepost (det bör påpekas att det som händer i styrelsen stannar i styrelsen). Detta för att nämna några exempel.

Risken finns att självkännedom är ett fenomen av zenbuddistisk kaliber. Man kan inte bli upplyst om man ämnar bli upplyst, utan man måste snubbla på sanningen av misstag. Inte så långt ifrån att snubbla på tamburmattan i morgonmörkret.

Men hur borde man gå till väga? Det finns knappast ett definitivt svar. Mitt råd lyder att pröva olika saker, även om man tvekar, t.ex. tidigare nämnda styrelseposten. Av erfarenhet är det känt att ofta blir man positivt överraskad. Olika upplevelser avslöjar nya sidor av ens karaktär. Besök även andra föreningar, där man med god sannolikhet lär känna färggranna personer. Ofta har de olika inställning än en själv till flera frågor, vilket i bästa fall leder till ögonöppnande aha!-upplevelser.  Även Paul Bragiel, VD för i/o Ventures, ett av de största investeringsbolagen i Silicon Valley, konstaterade att det bästa med universitet är att träffa spännande personer.

Spektrum är en liten men hårt sammansvetsad förening, vilket gör det enkelt att lära känna de andra. I mitt tycke är det också ett utmärkt sätt att utmana sig själv och knyta nya vänskapsband. Alla är välkomna att delta i verksamheten, även om de inte ämnar fortsätta studera naturvetenskaper. Några av er kommer att hitta er plats i livet på något annat ställe. För er vill jag citera Marcus Aurelius (121 – 180 e.Kr.), romersk kejsare och en av de få män som uppfyller Platons utopistiska vision om en filosof som kung5:

Även om du gett upp hoppet om att bli en stor tänkare eller vetenskapsman, ge inte upp hoppet om att uppnå frihet (7.67)

Jere

[1] Blunt, W. Linnaeus: The Compleat Naturalist, Frances Lincoln Ltd., 2004, s. 171

[2] Klein, R.A. Sociality as the Human Condition:  Anthropology in Economic, Philosophical and Theological Perspective, Koninklijke Brill NV, 2011, s. 59

[3] Miller, J. Examined Lives: From Socrates to Nietzsche, 1. t., Farrar, Straus & Giroux, 2011, s. 22

[4] Sawyer, R.D. The Seven Military Classics of Ancient China, Basic Books, 2007, s. 421 – 422

[5] Aurelius, M. Meditations: A New Translation, övers. Hays, G., Modern Library, 2002, s. i

Den Akademiska Snapssångstävlingen – En kort historik

Så som de skarpaste av er har märkt, så har det redan kommit några mail till listan om något som kallas den akademiska snapssångstävlingen. Eftersom till och med dekanen för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten medger att en akademisk tradition är något som ordnas fler än en gång, så kan vi i och med dessa mail hävda att Spektrum har lyckats starta en ny tradition bland de svenska föreningarna/nationerna inom HU. ÅSFH som arrangerar som årets arrangörer var nämligen segrarna i fjolårets tävling, den första akademiska snapssångstävlingen som ordnades på Nylands Nation. Då agerade Spektrum huvudarrangör. Eftersom det snart är dags för årets tävling tänkte jag i denna artikel dela med mig lite insikter om ordandet av fjolårets tävling. Tanken är att inspirera er till att skriva den bästa snappssången någonsin så vi kan klå alla andra föreningar.

Idén till tävlingen uppkom för två år sen, ungefär i oktober/november. Det var från Toffe jag första gången hörde iden om att ordna en tävling i snapssångsskrivning de svenskspråkiga föreningarna emellan. Jag gillade idén eftersom den lät som något som skulle kunna engagera många svenskspråkiga föreningar, som Spektrum skulle kunna bli känd för, men ändå som något som vi kunde klara av att ordna. Diskussionen vi hade med Toffe under sits jatkona var en betydande orsak för mitt fortsättande inom styrelsen. Så som de flesta av er vet så hamnade jag ju sen som ordförande för styrelsen 2012 och fick därmed en väldigt bra chans att påverka ordnandet av tävlingen.

Snapssångstävlingen var med i Spektrums verksamhet under så gott som hela året 2012. Redan i januari bestämde vi oss inom styrelsen att ordna finalen under andra halvan av året och därmed ge oss tid att fundera och förbereda det hela under våren. Grundkonceptet för tävlingen hade Toffe presentera redan under sitsjatkona; idén skulle alltså vara att ha varje deltagande förening skriva en sång och sedan ha alla rösta på de andra deltagarnas bidrag, konceptet skulle alltså följa eurovisionerna. Ganska snabbt bestämde vi att deltagarna skulle banda in sina bidrag. Vi bestämde även att finalsitsen skulle ordnas på Alina salen. Då det kommer till ordandet var planen länge att be vår kära vänförening och klubbenkompis om hjälp.

Det nästa som måste ske var en förfrågan om hur många andra föreningar som eventuellt skulle kunna vara intresserade att delta. Här höll det hela på att falla i samman. Jag skickade nämligen ut en förfrågan av intresse till ungefär 15 möjliga föreningar… Och fick endast ett svar, som var nekande. Detta var ju inte direkt motiverande, så ordnandet sattes på paus. Det var då som Nylands Nation för första gången hjälpte till; ordnandet sattes nämligen igång igen då Iris berättade att Nylands Nations kurator hade missat första förfrågningen och absolut tyckte att vi skall försöka igen. Vi gjorde ett nytt försök, med hjälp av Iris fick styrelsen fram informationen till rätt människor. Sist och slutligen fick vi 5 föreningar som visade intresse för att vara med. Nöjda med detta fortsatte vi planeringen. Nylands Nation fastslogs som plats för finalen under maj styrelsemöte då vi fick höra att vi skulle få hyra Nylle gratis och att deras styrelse skulle betala halva städningen ifall vi gick med på att lägga med Nylands Nations namn i reklamplanscherna, jämfört med bl.a. de begränsade möjligheterna att laga mat på Alina tyckte styrelsen att detta lät som en bra deal. I och med detta kunde vi även slå fast den 16.11 som datum för finalen. Nu var det dags för sommarpaus i verksamheten.

Under sommaren hade deltagarna haft möjlighet att skriva sina bidrag, under tiden vi fixade fram en reklamplansch för evenemanget. Då hösten kom var vi (Spektrums styrelse) redo att sätta i gång med de praktiska detaljerna gällande ordnandet av finalsitsen. Det var många saker som skulle fixas, allt från framröstning av vårt egna bidrag till tryckning av sångblad för finalen.  Det viktigaste var ändå att sporra intresse bland våra egna medlemmar; det skulle ju nämligen behövas mycket hjälp med att ordna finalen till vilken vi förväntade ca 60 deltagare. Dessutom så var vi bestämda på att ge ett gott intryck av Spektrum åt andra föreningar vilket skulle kräva en välordnad final. Sist och slutligen lyckades vi, enligt mig, mycket bra med att rekrytera slavar… frivilliga som hjälp. Allt fungerade nämligen hur bra som helst under finalen. Andra små detaljer som måste kluras ut under september/oktober inkluderade bl.a. frågan om vem som skulle få delta på jatkona. Baserat på en rekommendation från Nylle bestämde vi att studiekort skulle krävas för att komma in på jatkona, dock inte för att delta på själva sitsen. Det var inte direkt självklart hur mängden av småsaker skulle fixas, men sist och slutligen tycker jag att styrelsen lyckades ganska bra med att ordna det hela.

I november blev det sedan äntligen dags för att avsluta projektet. Tack vare en bra planering löpte hela finalsitsen ganska smidigt. Det verkade som att så gott som alla hade roligt, responsen var positiv och de flesta tyckte att tävlingsidén var mycket bra. Finalsitsen hör definitivt till de saker som jag kommer att komma ihåg bäst av mitt ordförandeår. Vi lyckades till och med få ÅSFH att gå med på att ordna tävlingen i år. Misson success alltså! Det jag personligen var mest nöjd med var gemenskapen bland oss som ordnade. På plats fanns allt från gulisar till gamyler. Det fanns samma människor som man ser på nästan alla Spektrum evenemang, men även folk som kanske inte på sistone har deltagit så aktivt i ordnandet av olika saker. Det bästa var att alla verkade vara inställda på att tillsammans skapa en mycket lyckad kväll, vilket vi definitivt gjorde. Tack till KM för bilderna.

IMG_1386 IMG_1400

IMG_1422IMG_1495IMG_1695  IMG_1444

IMG_1776IMG_1813

Nu är det dock dags att se fram emot årets tävling och i år behöver ingen stressa med matlagning eller servering under jatkona. I år kan vi koncentrera oss på att tävla.

Jag måste medge att en del av mig var nöjd med att vi inte vann tävlingen i fjol. Vi i styrelsen manipulerade inte resultaten på något sätt, men skulle vi ha vunnit skulle det ha varit svårare att övertala någon annan till att ordna tävlingen i år. I år finns det dock inga hinder för vår seger. Nu är det dags att skriva den bästa snapssången någonsin och leda Spektrum till seger under Nypolen!

Jeremias

P.S Sedan när ni har skrivit den bästa snapssången någonsin skall ni skicka in den åt Iris.

De sista dagarna av xqrren

Efter vår fantastiska resa i Gent så var det förväntansfulla spektrumiter som styrde kosan mot Rotterdam. Sen eftermiddag var vi framme och beredda på att turista och framförallt äta. Vi fick snabbt komma till vårt hostell som var väldigt mysigt, men med den konstigaste arkitekturen hittills…

FinNSDeTSex MMXIII (217)

Här är en bild av hostellet.

För övrigt så bestod hela Rotterdam av en massa hörn i knähöjd som både en och annan knäskål fick uppleva. Nå, när alla hade lyckats bli hemastadda i sina rum bar det av för att söka efter något gott att sätta i magen. Människor splittrade på sig, men alla hittade något som föll dem i smaken. Annars blev detta en lugn natt. Åtminstone för skribenten. Eller så är minnesluckan så stor att hela kvällen har blivit bortglömd.

Nästa morgon blev det ganska tidig väckning. Spektrumiterna skulle nämligen besöka ett bryggeri. Efter ca 45 minuter med buss från Rotterdams centrum hittade vi vårt lilla paradis.

FinNSDeTSex MMXIII (229)

Här gick vi in helt utan att fråga. Det uppstod dock ett lite problem med att vi inte frågade eller ens anmält att vi var på väg. Bryggeriet hade nämligen inte tillräckligt med mat att bjuda åt oss och i stället fixade de snabbt ihop en lunchbuffét åt oss.

FinNSDeTSex MMXIII (224)

Lunchbuffén som snabbt fixades ihop åt oss. Det satt bra i magen.

FinNSDeTSex MMXIII (227)

Där fanns även en liten affär fylld med öl. Jag tror att nästan varje spektrumit kom därifrån med eller eller två eller många öl.

Efter en väldigt lyckad lunch och ölinhandling så bar det av tillbaka in till cantrum. Efter några äventyr på små vägar så hittade vi tillbaka. Våra magar kurrade igen (de tycktes inte göra något annat under hela resan) och därmed gick vi till ett ställe som vi hade sett dagen innan.

FinNSDeTSex MMXIII (240)

Här sitter vi alla (+ några extra) och njtuer av vår något starka mat. När det kulinariska äventyret hade nått sitt slut, så var även dagen mer eller mindre också slut.

Äventyret fortsatte nästa dag mot Hamburg.  I Hamburg hände en massa saker och på samma gång ingenting. Det skulle vara tidig väckning nästa dag och därför var det mest turistande som hände under den enda dagen vi var där. Men under turistandet så hände märkvärdiga saker som är roligare att berätta än att skriva ner.

Efter en ganska bra natts sömn (sängarna var åtminstone bekväma) bar resan av igen. Nu skulle vi hitta vägen ända fram till Lund.

photo

Vissa hade fått färre timmar sömn än andra och vissa tyckte att det här med att åka buss är tungt.

Väl framme i Lund blev vi direkt varmt välkomnade. Vi fick också direkt vägbeskrivning utifall att vi skulle tappa bort oss.

FinNSDeTSex MMXIII (261)

Efter att människor hittat dit de ville (Coop konsum var en stor favorit), så började capsandet och grillningen. Vi fick hjälp med både och av lokalbefolkningen på nationen.

FinNSDeTSex MMXIII (275)

Caps, caps, caps, caps, alla sorters caps.

FinNSDeTSex MMXIII (288)

Grillning i full gång… Eller ungefär åtminstone!

FinNSDeTSex MMXIII (292)

Spektrum hjälpte till att demolera Eiffeltornet; inte många som kan skryta med det!

Bör även nämnas att vi plockade upp några intet ont anande gamyler här. Det märktes att de inte hade festat två veckor i sträck… Efter en lång kväll så började den hittills tidagste morgonen. Chaufförerna skulle hinna med en tidig färja tillbaka och detta betydde uppstigning klockan sex för spektrumiterna. Mer eller mindre vid liv satte sig alla ner i bussen och väntade på att återse Stockholm.

Vi kom dit på eftermiddagen och möttes där av grodorna. Alla hade sett fram emot att se dem och få utmana dem i caps, men först fick vi snällt fara till ICA och köpa lite dricka inför kvällen.  Senare förflyttade vi oss till gräsmattan utanför Universitet.

FinNSDeTSex MMXIII (308)

FinNSDeTSex MMXIII (309)

FinNSDeTSex MMXIII (315)

Vi fick träffa spännande nya bekanskaper och gamla godingar. Trojkaschen blev även testad och var ingen större succé enligt skribenten. Det ryktas också om en turnering i caps mellan grodor och spektrumiter… Rykten så som att det var fler spektrumiter och att de fuskade och ändå förlorade förkastar vi.

Nästa morgon städades utrymmet vi hade fått bo i och sedan bar det av mot färjan. Lite turistande hann de som vill med, men illa kvickt ville alla ombord på båten för att få duscha. Efter duschen gick allt snabbare än blixten. Gruppfoto togs, mat åts och plötsligt befann sig männsikor i karaokebaren.

FinNSDeTSex MMXIII (331)

Eftersom jag har haft alltför mycket fritid så har jag inte fått fram någon gruppbild… Så jag bjuder på detta fina foto istället.

FinNSDeTSex MMXIII (339)

Bohemian Rhapsody vid karaokebaren är nu ett minne blott, men det kommer alltid att leva kvar i våra hjärtan… Stående ovationer var vad vi fick när vi gick ner från scenen.

Efter en trygg båtfärd med många äventyr så var vi äntligen framme i hamnen. Många hade längtat till detta ögonblick, men det var ändå med visst vemod som vi steg i land och sedan begav oss hem. En till xqrr har kommit och gått, men vi kommer aldrig att glömma den.

Sandra