Styrelsen, vad gör vi egentligen!?

Snart är det dags för valmöte och då ska vi välja ny styrelse för att leda vår förening. För att ni ska få lite hum om vad man gör i styrelsen och vilka poster det finns, så har styrelsen skrivit fem meningar var om vad de har gjort i år och vad deras post går ut på.

Ordförande

Den allsmäktige ordförande är inte så allsmäktig som denne låter. Jag får vara med i allt och verkar coolast utan att behöva göra något annat än att vakta att alla andra gör det de ska. Det är i och för sig inte alltid lätt att komma ihåg vad alla skulle göra. Som ordförande får man lyssna till andra och fundera vilka saker som behöver fixas i föreningen för att föreningsverksamheten ska kunna fortsätta rulla. Man har ganska mycket ansvar, men det är väldigt roligt att få representera vår förening.

– Fanny

Sekreterare

Som sekreterare har min största uppgift i år varit att skriva protokoll, både på styrelsens och föreningens möten. Protokollen måste också justeras och skickas ut så att medlemmarna också kan läsa dem. Som sekreterare har jag dessutom haft andra diverse uppgifter, som t.ex. att hämta spektrums post, arkivera den och att svara på inbjudningar. Det har i stort sett varit mina uppgifter som sekreterare. Och ett bra år har det varit!

– Camilla

Studiesekreterare

Som studiesekreterare har jag på ett eller annat sätt varit med på det mesta. Min plats har funnits där nya studeranden har råkat finnas och mitt jobb har varit att se till att de känner sig trygga. Jag upplever att det viktigaste jag gjort har varit att upprätthålla kontakten till så många av de nya studeranden som bara möjligt. Det har inte bara handlat om att vara på Spektrum-evenemang, utan också att visa upp sig i Gumtäkt och helt enkelt finnas till hands. Mer praktiskt har jag deltagit på möten av varierande slag och försökt hålla mig uppdaterad om studierelaterade ärenden i Gumtäkt.

– Jonas

Viceordförande

Men anyway, fem saker som jag har gjort i styrelsen:

– Gjort en massa uppgifter som ordförande har sagt att jag ska göra

– Ordnat företagsexkursion

– Hjälpt till med inredandet av Klubben

– Tagit emot årsfestgåvor!

– Ätit god mat hos andra styrelsemedlemmar!

– Lasse

Herp derp. (Extra styrelsemedlem)

I år har jag främst skött om små uppdateringar på webbsidan och mailinglistan. Utöver detta har jag som miljöansvarig uppdaterat föreningens miljöplan (som skickas till HUS). Andra saker jag har gjort som kanske har något med styrelsen att göra har varit att finslipa några halarmärken som vi har beställt, varit med och ordnat punkt på diverse gulisorienteringar, och allmänna smånakkin. Och sen representerat föreningens styrelse (host) på Klustret och andra ställen, såklart.

– Niklas

Extra styrelsemedlem

Här är några meningar om vad jag har gjort eller inte gjort det senaste året: Försökt se representativ ut på diverse möten och evenemang. Jag har delat med mig av mina idéer och min visdom till de andra styrelsemedlemmarna. Gjort diverse mindre uppgifter vid behov. Skrivit en väldigt imponerande jämställdhetsplan. Missat möten på grund av bakfylla.

Filip

Programchef
Programchef är det mest roande men på samma gång det mest ansvarsfulla uppdraget jag har åtagit mig. Många deadliner att minnas och mail som ska skickas ut, men alltid uppmuntrande ord och gester från alla andra spektrumiter som har fått jobbet att kännas lättare. Det gäller att hålla reda på saker och program så att ingenting glöms, men ändå komma med nya idéer och förslag att förbättra saker. Det gav mig alltid en ursäkt att fara på spektralt program fastän det fanns andra viktigare saker att göra. Programchef är awesome och det har varit fantastiskt att få testa på det!

 – Sandra

Skattmästare

Skattmästarposten innebär självständigt arbete, till vilket tillhör vårdandet av föreningens pengaflöde. Räkningar och hyra betalas varje månad. Under de otaliga evenemangen överräcker föreningsmedlemmar kvitton, vilka bör bokföras och helst betalas. Med sex månaders mellanrum måste man sammanställa en rapport om föreningens ekonomiska läge. Skattmästaren kan själv välja när allt görs, men å andra sidan måste man vara disciplinerad att göra allt i tid.

– Jere

Kandidatexamen – ett omöjligt steg i livet?

När jag började studera vid HU så kändes allt som hade att göra med examen väldigt långt borta. Gulisåret gick fort, andra året likaså och plötsligt så var tredje året där. Den där uppsatsen som hade känts så långt borta var plötsligt nära. Hjälp, var min första tanke och jag kände en lätt panik i kroppen. Men omöjligt var det inte att få ihop en kandidatuppsats och inte heller att få ut sin examen (det är ju trots allt bara en massa pappersarbete…). För att övertyga er om att det inte är omöjligt, så tänker jag nu dela med mig av mina erfarenheter i uppsatsskrivandet. Själva uppsatsen är faktiskt inte svårare än någon annan kurs; den kräver bara mer eget arbete och initiativ.

  1. Välj ett ämne som intresserar dig

Valet av uppsatsämne är ganska fritt och ett utmärkt tillfälle att lära dig mer om något som faktiskt intresserar dig. Om du absolut inte vet vad som intresserar dig, så fundera över vilka kurser som du tyckte var lätta eller intressanta och se om det är möjligt att skriva om något liknande. Det är trots allt mycket roligare att göra research om man får ut något av det. Gå alltså till en professor/lärare och hör efter om de har något ämne som skulle passa just dig.

  1. Planera!

En oplanerad och ostrukturerad uppsats är svår och jobbig att skriva. Dela in uppsatsen i olika delar och arbeta på en del i taget, så känns uppsatsen som ett mindre projekt och blir också lättare att skriva på.

  1. Sätt upp en deadline

Det är lätt hänt att uppsatsen är något som blir att hänga efter om den inte görs när den borde och lättaste sättet att undvika detta är att sätta en deadline åt sig själv. Då får man mer motivation att skriva och att få uppsatsen färdig. Ett mål kan till exempel vara att få den klar innan julen eller sommaren, eller varför inte att skriva den under sommarlovet.

  1. Skriv lite i taget

Det är lättare att skriva lite i taget, särskilt om man har mycket annat på gång, så skriv 1-2 sidor i veckan och du får färdigt uppsatsen under terminen.

  1. Håll kontakt med handledaren

Att hålla regelbunden kontakt med sin handledare är a och o. Att samtidigt rätta och korrigera uppsatsen gör också att uppsatsen blir snabbare färdig.

  1. Mognadsprovet

När uppsatsen är färdig och godkänd av handledaren, så skall mognadsprovet skrivas. Det är i princip en abstrakt till din uppsats och bedöms av en modersmålslärare för att visa att man uppvisar mycket goda kunskaper i sitt modersmål (eller någonting sådant). Observera att den som har modersmål finska, men skolspråk svenska skall skriva mognadsprovet på svenska.

Efter att uppsatsen är klar och godkänd, så är nästa steg att få klart alla huvud- biämnes- och övriga studier. När det är gjort så skall man ansöka om lite studiehelheter och därefter lämna in ansökan om examen. Om man har brått att få ut examenspappren, så kom ihåg att denna byråkratiska process kan ta några veckor samt att det inte går att utexamineras i julimånad. Sist men inte minst, så tycker jag personligen att det är bättre att skriva uppsatsen under sitt tredje år (förutsatt att man har tillräckliga kunskaper i sitt huvudämne) och ha någon kurs kvar till fjärde året än att ha alla kurser klara under tredje året och spara på uppsatsen till följande (eller näst påföljande) år. Att få en kandidatexamen är alltså inte omöjligt; det kräver bara lite disciplin och vilja, vilka är egenskaper som jag tror att alla innehar (det gäller bara att kunna plocka fram dem…).

Madeleine,

Chefredaktör för Spektraklet 2013 och även nat. kand i matematik.

Djur och natur

Som ni säkert minns har jag i en tidigare artikelserie förklarat fysikaliska termer med hjälp av bilder. Denna gång lämnar vi fysiken och ger oss ut i naturen istället! Först skall vi tala om ett allvarligt ämne, nämligen klimatförändringen. Enligt många forskare kommer klimatförändringen att leda till mera extremt väder och för att öka medvetenheten om detta akut viktiga ärende har jag här gjort en illustration av vad vi kan vänta oss i framtiden:

Image

Den gamla frasen ”Se det snöar!” kommer att få en helt ny innebörd enligt IPCC:s senaste rapport.

Fåglar finns det gott om i naturen, men det kan ibland vara svårt att känna igen de olika arterna. Nedanstående bild visar några olika sorters mesar.

Image

Nästa gång ni stöter på en armviftande varelse ute i skogen behöver ni alltså inte undra vad det är frågan om.

 

Matias