N\u00e5gra \u00e5r tidigare, 1943, hade schweizaren Albert Hofmann uppt\u00e4ckt de psykedeliska effekterna av LSD.2<\/sup> M\u00e5nga forskade gjorde iakttagelsen att LSD och serotonin hade en mycket liknande struktur, bild 2. Om LSD hade en mycket stark effekt p\u00e5 sinnet redan med sm\u00e5 doser, s\u00e5 kanske \u00e4ven serotonin hade en neurologisk funktion? Hypotesen var allts\u00e5 att patienter med tarmsjukdomar skulle ha h\u00f6jda eller s\u00e4nkta serotoninhalter, och d\u00e4rmed mentala problem. Mycket riktigt bevisade man 1954 att patenter med diarr\u00e9 pga en viss typ av tarmcancer hade h\u00f6jda halter av serotonin, men ingen koppling till mentala sjukdomar kunde finnas. P\u00e5 1950- och 1960-talet behandlades dessa cancerpatenter med fenklonin, ett \u00e4mne som inhiberar biosyntesen av serotonin. Behandlingen l\u00e4ttade p\u00e5 diarr\u00e9symptomen men patienterna fick symptom som liknade depression. Detta var b\u00f6rjan f\u00f6r hypotesen att depression orsakas av serotoninbrist i hj\u00e4rnan. Med andra ord var tanken att depression kunde botas genom att h\u00f6ja halten av serotonin i hj\u00e4rnan.<\/p>\n Bild 1: Albert Hofmann med en kemisk modell av LSD. Han dog \u00e5r 2008 vid en mogen \u00e5lder av 102 \u00e5r.<\/p>\n Men hur borde man g\u00e5 till v\u00e4ga f\u00f6r att \u00f6ka halten serotonin? L\u00f6sningen till dilemmat kr\u00e4ver kunskap om serotoninets roll i centrala nervsystemet, bild 3. Nervceller \u00e4r inte direkt kopplade till varandra, utan i st\u00e4llet f\u00f6rmedlar de signaler till varandra \u00f6ver sm\u00e5 klyftor, s.k. synapser. Olika signaler f\u00f6rmedlas i synapserna med flera olika signalmolekyler, till vilka \u00e4ven serotonin h\u00f6r. Nervcellerna lagrar serotonin i s.k. vesiklar, som \u00e4r speciella membraner (\u201dbubblor\u201d). Vesiklarna transporteras till ytan n\u00e4r en nervcell skall f\u00f6rmedla en signal, vilket resulterar i en utl\u00f6sning av serotonin. Serotonin binder sig till receptorer i mottagande cellen. Det finns sju k\u00e4nda receptortyper f\u00f6r serotonin, och dessa kan ha flera underklasser. Ju mer serotonin som binder sig till receptorerna, desto starkare \u00e4r signalen som mottagande cellen f\u00f6rmedlar. Till slut lossnar serotonin fr\u00e5n receptorerna och upptas tillbaka till ursprungliga nervcellen med ett transportprotein, som fungerar som en pump. Upptaget serotonin bryts ner i nervcellen. Upptagningsmekanismen ser till att signalen inte f\u00f6rmedlas en l\u00e4ngre tid \u00e4n vad \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n Med k\u00e4nnedom av synapsernas funktion blev ledande tanken bland forskare att l\u00e5ga serotoninhalter kunde kompenseras med att h\u00e5lla serotonin l\u00e4ngre mellan nervcellerna. Forskningens focus blev d\u00e4rmed att st\u00f6ra serotoninpumpens funktion med n\u00e5got l\u00e4mpligt \u00e4mne. Det var \u00f6nskv\u00e4rt att utveckla l\u00e4kemedel som inte p\u00e5verkade andra signal\u00e4mnespumpar, utan endast serotoninpumpen, s.k. selektiva serotonin\u00e5terupptagsh\u00e4mmare (selective serotonin reuptake inhibitor<\/em>, SSRI). En svensk forskargrupp var \u00e5r 1969 de f\u00f6rsta att utveckla en SSRI och bevisade dess effekt i behandling av depression.1<\/sup> N\u00e5gra \u00e5r senare utvecklades fluoxetin, b\u00e4ttre k\u00e4nd under varunamnet Prozac, en liknande SSRI som godk\u00e4ndes f\u00f6r bruk \u00e5r 1987 av FDA. Bruket av antidepressanter, till vilka SSRI h\u00f6r, har st\u00e4ndigt \u00f6kat i hela v\u00e4rlden. \u00c5r 2000 var konsumtionen i Finland 36 dagliga doser per 1000 inv\u00e5nare (DDD), medan \u00e5r 2011 hade siffran f\u00f6rdubblats till 70 DDD. Medeltalet f\u00f6r de unders\u00f6kta l\u00e4nderna var 31 DDD \u00e5r 2000 och 56 DDD \u00e5r 2011.3<\/sup><\/p>\n P\u00e5 senare \u00e5r har det blivit uppenbart att depression inte orsakas av serotoninbrist. Om antidepressanter fungerar, s\u00e5 \u00e4r det inte f\u00f6r att de \u00f6kar serotoninhalten. Detta har lett till att bruket av antidepressanter har ifr\u00e5gasatts.4<\/sup> Situationen kan liknas med att Burana botar huvudv\u00e4rk, men inte p\u00e5 grund av att kroppen har brist p\u00e5 Burana. \u00c4r det etiskt r\u00e4tt att behandla patienter med l\u00e4kemedel vars verkningsmekanism \u00e4r ok\u00e4nd?<\/p>\n Situationen blev avsev\u00e4rt mer komplex \u00e5r 2006 d\u00e5 det uppt\u00e4cktes att det finns tv\u00e5 olika pumpar, serotonintransportprotein (SERT) och cellmembranmonoamintransportprotein (PMAT). SERT har l\u00e4nge varit k\u00e4nd och SSRI utvecklades f\u00f6r att st\u00f6ra denna, medan PMAT var en ny uppt\u00e4ckt. Serotonin binder sig ungef\u00e4r 100 g\u00e5nger b\u00e4ttre till SERT \u00e4n till PMAT. Detta kan ge illusionen om att SERT ansvarar f\u00f6r st\u00f6rsta delen av upptagningen av serotonin. Faktum \u00e4r att PMAT bidrar till upptaget med en avsev\u00e4rd del, d\u00e5 den transporterar mycket fortare \u00e4n SERT. M\u00e5nga SSRI blockerar \u00e4ven PMAT, men detta kr\u00e4ver mycket h\u00f6gre doser \u00e4n vad som normalt anv\u00e4nds f\u00f6r depressionsbehandling.5<\/sup><\/p>\n Vad l\u00e4r vi oss om detta? Hj\u00e4rnan \u00e4r ett mycket komplext organ, som vi \u00e4n idag inte fullt f\u00f6rst\u00e5r. Uppt\u00e4ckten av PMAT-pumpen \u00e4r ett bra exempel hur v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else om en viss funktion, i detta fall upptagningen av serotonin, kan totalt f\u00f6r\u00e4ndras. En uppt\u00e4ckt kan ifr\u00e5gas\u00e4tta \u00e5rtionden av medicinsk praktik, samt st\u00e4lla l\u00e4kemedelsindustrin i ett tvetydigt ljus. Kan man marknadsf\u00f6ra en produkt om den \u201dfungerar\u201d men man vet inte hur?<\/p>\n <\/p>\n [1] Sjoerdsma, A., Palfreyman M.G. Annals of the New York Academy of Sciences<\/em>, 600<\/strong> (1990) 1<\/p>\n [2] Bad trip, but thousands followed<\/em>, The Saturday Morning Herald, 2.5.2008, <http:\/\/www.smh.com.au\/news\/obituaries\/bad-trip-but-thousands-followed\/2008\/05\/01\/1209235053330.html>, h\u00e4mtad 20.7.2014<\/p>\n [3] HEALTH AT A GLANCE 2013: OECD INDICATORS, 21.11.2013, s. 102-103, <http:\/\/www.oecd.org\/els\/health-systems\/Health-at-a-Glance-2013.pdf>, h\u00e4mtad 20.7.2014<\/p>\n [4] Lacasse, J.R., Leo J. PLoS Med<\/em>, 2<\/strong> (2005) 392<\/p>\n [5] McDuffie, J.E., Motley, E.D., Limbird, L.E., Maleque, M.A. J. Cardiovasc. Pharmacol.<\/em> 35<\/strong> (2000) 398\u2013402<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I f\u00f6rra delen i skitserien behandlades det eventuella sambandet mellan nationella m\u00e4ngden intagen koffein och f\u00f6rbruket av toalettpapper. \u00c4ven denna artikel tangerar \u00e4mnet, men ur neurokemisk synvinkel. M\u00e4nniskan \u00e4r ett komplext neurobiologiskt system som regleras med flera olika signal\u00e4mnen, s\u00e5som serotonin, dopamin och acetylkolin. De reglerar hum\u00f6r, aptit, s\u00f6mn, inl\u00e4rning och minne, samt flera fysiologiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Helt skit artikel, del 2: Serotonin – En historia om diarr\u00e9, LSD och antidepressanter<\/span> ![\"hoffman02450[1]\"](\"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hoffman024501.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/a>Bild 2: J\u00e4mf\u00f6relse av serotonin, till v\u00e4nster, och LSD, till h\u00f6ger. Gemensamma strukturen \u00e4r m\u00e4rkt med r\u00f6tt.<\/p>\n<\/a>Bild 3: Schematisk representation av en synaps.<\/p>\n