Slutet av september \u00e4r h\u00e4r vilket betyder att tillk\u00e4nnagivandena av de olika nobelpriserna ligger precis kring h\u00f6rnet. Fr\u00e5n och med n\u00e4sta vecka (2.-9.10.2023), b\u00f6rjandes fr\u00e5n nobelpriset i fysiologi eller medicin, kommer vi f\u00e5 ta del av genialiska uppt\u00e4ckter gjorda av v\u00e4rldens forskningselit. F\u00f6r att bli del av denna elit kr\u00e4vs ofta en livstids erfarenhet och tiotals \u00e5r inom forskningsv\u00e4sendet. Om ingen annan, s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r dessa garvade forskare att det inte alltid kommer g\u00e5 riktigt som man t\u00e4nkt sig i labbet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det mycket viktigt att lyssna och ta in sagan som experimentet ber\u00e4ttar i st\u00e4llet f\u00f6r att kasta bort kolven n\u00e4r l\u00f6sningen i den blir gul i st\u00e4llet f\u00f6r bl\u00e5 som den borde bli. Det finns en stor m\u00e4ngd forskare i v\u00e4rlden som har just denna f\u00f6rm\u00e5ga att tolka avvikelser, och det \u00e4r mycket sannolikt att n\u00e5gon av dessa framst\u00e5ende forskare kommer bli bel\u00f6nad f\u00f6r sin ber\u00e4ttarkonst. Sj\u00e4lv v\u00e4ntar jag p\u00e5 dessa tillk\u00e4nnagivanden, speciellt priset f\u00f6r kemi (bild 1), med sp\u00e4nning och f\u00f6rv\u00e4ntning. F\u00f6r att f\u00e5 er p\u00e5 samma st\u00e4mningsfrekvens t\u00e4nkte jag ber\u00e4tta om n\u00e5gra misstag som \u00e4ndrat p\u00e5 v\u00e4rlden och bel\u00f6nat forskare med nobelpris.<\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/image-1.png\")
<\/a>Wilhelm R\u00f6ntgen var en tysk fysiker som f\u00f6rst studerade gasers specifika v\u00e4rmekapacitet och kristallers v\u00e4rmeledningsf\u00f6rm\u00e5ga. Senare \u00f6vergick han till att studera ett fenomen d\u00e4r elstr\u00f6m leds genom gaser vid l\u00e5gt tryck. Fenomenet var i sig inte ok\u00e4nt och en m\u00e4ngd forskare hade studerat fenomenet f\u00f6re honom, bland annat William Crookes, som uppfann Crookesr\u00f6ret. Crookes och andra forskare anv\u00e4nde ifr\u00e5gavarande r\u00f6r f\u00f6r att studera str\u00e5lning och luminescens. Crookes m\u00e4rkte i ett experiment med fotografiska pl\u00e5tar, att pl\u00e5tarna blev dimmiga, men bekymrade sig inte med att unders\u00f6ka orsaken. \u00c4ven en forskare vid namn Philipp Lenard m\u00e4rkte att en fotografisk pl\u00e5t fluorescerade i n\u00e4rheten av r\u00f6ret, men inte han heller unders\u00f6kte denna orsak. D\u00e4remot var R\u00f6ntgens sinne sn\u00e4ppet skarpare. R\u00f6ntgen omsl\u00f6t Crookesr\u00f6ret med en tjock svart kartong f\u00f6r att utesluta allt ljus, och m\u00e4rkte hur en liknande fotografisk pl\u00e5t b\u00f6rjade lysa p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd. Dessutom m\u00e4rkte han via projektionen p\u00e5 den fotografiska pl\u00e5ten hur vissa objekt, bland annat hans frus hand (bild 2), hade olika transparens till str\u00e5lningen. R\u00f6ntgen f\u00f6rstod att detta m\u00e5ste handla om en ny sorts str\u00e5lning. Ingen av er kan s\u00e4kert gissa vad denna nyfunna str\u00e5lning kom att heta!<\/p>\n\n\n
<\/a>\u00c4ven Alexander Fleming var en forskare med skarpt sinne, dock var han lite slarvig emellan\u00e5t. Sommaren 1928, d\u00e5 Fleming arbetade med influensakulturer, gl\u00f6mde han skydda sina inokulerade plattor f\u00f6re sitt sommarlov. N\u00e4r Fleming \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n semestern, m\u00e4rkte han att kulturerna hade kontaminerats med m\u00f6gel. Detta var ju lite synd f\u00f6r experimentets del, men samtidigt gjorde han en v\u00e4rlds\u00e4ndrande observation: han m\u00e4rkte att omr\u00e5det kring m\u00f6gelv\u00e4xten var helt fritt fr\u00e5n stafylokocker (bild 3). Fleming drog slutsatsen att m\u00f6glet bildar en substans som \u00e4r giftigt f\u00f6r stafylokockerna och kallade denna antibiotika f\u00f6r penicillin. Denna skarpa observation, eller fr\u00e5n en annan synvinkel slarv, bel\u00f6nades med nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945.<\/p>\n\n\n
<\/a>Ibland kan fortsatta studier av n\u00e5got avvikande \u00e4ven hindras av ett skarpt sinne. Detta var fallet f\u00f6r Louis Claude Cadet de Gassicourt, en fransk kemist som isolerade den f\u00f6rsta organometalliska f\u00f6reningen, kakodyl, s\u00e5 tidigt som 1757. \u00c4ven syntesen av kakodyl var ett misstag, men p\u00e5 grund av den starkt kv\u00e4vande vitl\u00f6kslukten som f\u00e4ste sig vid allt t\u00e4nkbart, ville Cadet inte unders\u00f6ka substansen. Med eftertanke var detta ocks\u00e5 ett vist beslut, eftersom arsenikf\u00f6rgiftning kan ha digra f\u00f6ljder. Dessutom skulle han i ett s\u00e5 tidigt skede av vetenskapens historia inte ha haft tillg\u00e5ng till metoder f\u00f6r att karakterisera denna f\u00f6rening, och d\u00e4rmed skulle inte ens en sylvass observationsf\u00f6rm\u00e5ga ha varit tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6ljden var att organometallisk kemi s\u00e5g v\u00e4rldens ljus f\u00f6rst kring det tjugonde \u00e5rhundrandet i och med syntesen och karakteriseringen av Zeises salt. Efter detta gjordes m\u00e5nga viktiga uppt\u00e4ckter relaterade till organometallisk kemi, som senare bel\u00f6nats med flertalet nobelpris. Bland dessa finner vi grignardreaktionen som de flesta kemister utf\u00f6rt under sin karri\u00e4r, och Ziegler-Natta katalysatorer som anv\u00e4nds f\u00f6r att framst\u00e4lla den mest anv\u00e4nda plasten polyeten. Detta betyder att varje g\u00e5ng du kommer hem fr\u00e5n Alepan med plastp\u00e5se i hand, s\u00e5 b\u00e4r du hem resultatet av ett nobelpris.<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n alla dessa exempel ser vi att flit inte alltid bel\u00f6nas, utan ibland \u00e4r det ett skarpt sinne och rena slumpen som avg\u00f6r. Som student med kalendern full av kurser och sitsar kan det vara sv\u00e5rt att h\u00e5llas skarp, \u00e4ven efter flera muggar kaffe. Just detta kan \u00e4nd\u00e5 bel\u00f6na dig, dock f\u00e5r du nog v\u00e4nta p\u00e5 ditt nobelpris m\u00e5nga \u00e5r \u00e4nnu. Oberoende kvarst\u00e5r fr\u00e5gan: \u00c4r du tillr\u00e4ckligt slarvig f\u00f6r att f\u00f6rtj\u00e4na ett nobelpris? Detta f\u00e5r alla timmar av prokrastinering i kafferummet best\u00e4mma.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n
Serendipity, Discovery, and the Nobel Prizes in Science, Brian J. Miller 1998, Vanderbilt<\/em>, h\u00e4mtat fr\u00e5n https:\/\/www.vanderbilt.edu\/AnS\/physics\/brau\/H182\/Term%20Papers\/Brian%20Miller.html<\/a>, september 2023<\/p>\n\n\n\n Wilhelm Conrad R\u00f6ntgen Biographical, NobelPrize.org<\/em>, h\u00e4mtat fr\u00e5n https:\/\/www.nobelprize.org\/prizes\/physics\/1901\/rontgen\/biographical\/<\/a>, september 2023<\/p>\n\n\n\n Definition, Importance and History of Organometallics, LibreTexts Chemistry<\/em>, h\u00e4mtat fr\u00e5n https:\/\/chem.libretexts.org\/Bookshelves\/Inorganic_Chemistry\/Supplemental_Modules_and_Websites_(Inorganic_Chemistry)\/Advanced_Inorganic_Chemistry_(Wikibook)\/01%3A_Chapters\/1.18%3A_Definition_Importance_and_History_of_Organometallics<\/a>, september 2023<\/p>\n\n\n\n Cadet’s Fuming Arsenical Liquid and the Cacodyl Compounds of Bunsen, Seyferth, Organometallics<\/em> 2001, 20, 8, 1488\u20131498<\/p>\n\n\n\n Serendipity and Scientific Discovery, Bosenman, Journal of Creative Behavior<\/em> 1988, 22, 2, 132-138<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Slutet av september \u00e4r h\u00e4r vilket betyder att tillk\u00e4nnagivandena av de olika nobelpriserna ligger precis kring h\u00f6rnet. Fr\u00e5n och med n\u00e4sta vecka (2.-9.10.2023), b\u00f6rjandes fr\u00e5n nobelpriset i fysiologi eller medicin, kommer vi f\u00e5 ta del av genialiska uppt\u00e4ckter gjorda av v\u00e4rldens forskningselit. F\u00f6r att bli del av denna elit kr\u00e4vs ofta en livstids erfarenhet och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nobelpriset f\u00f6r slarv<\/span>