{"id":6127,"date":"2023-04-07T18:33:53","date_gmt":"2023-04-07T15:33:53","guid":{"rendered":"https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=6127"},"modified":"2023-04-07T18:34:55","modified_gmt":"2023-04-07T15:34:55","slug":"motivation-finner-jag-dig-eller-finner-du-mig","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/motivation-finner-jag-dig-eller-finner-du-mig\/","title":{"rendered":"Motivation, finner jag dig eller finner du mig?"},"content":{"rendered":"\n

Har du n\u00e5gonsin varit frusterad \u00f6ver att dina studier inte fortl\u00f6per? Att n\u00e5gonting du spenderat tider och resurser p\u00e5 bara inte g\u00e5r att befatta? Undrat om du egentligen passat b\u00e4ttre f\u00f6r sten\u00e5ldern \u00e4n informationssamh\u00e4llet?<\/p>\n\n\n\n

Efter att l\u00e5ngsamt ha l\u00e4st och sm\u00e4lt Barbara Oakleys \u201dA mind for numbers \u2013 how to excel at math science (even if you flunked algebra)\u201d, och varit omringad av dessa ovann\u00e4mnda fr\u00e5gor har jag insett tv\u00e5 saker: 1) mina studiemetoder har varit ofullst\u00e4ndiga under st\u00f6rsta delen av min studietid 2) ens studieframg\u00e5ng g\u00e5r att p\u00e5verka positivt, igenom att studera smart. Men vad, h\u00e4nger man inte lite efter om man vid detta livsskede b\u00f6rjar t\u00e4nka p\u00e5 ens studiemetoder?<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r det f\u00f6rsta bidraget i en serie p\u00e5 n\u00e5gra inl\u00e4gg d\u00e4r jag \u00e4mnar ber\u00f6ra tips som hj\u00e4lper en att \u00f6ka sin kompetens f\u00f6r att l\u00e4ra sig saker, eller bara g\u00f6ra l\u00e4randet intressantare och roligare! Vissa av dessa har ber\u00f6rts i vetenskaplig litteratur, medan andra \u00e4r produkt av, ja, n\u00e5got ekvivalent med djup kontemplation\u2026 \u00c4mnena publiceras inte i logisk ordning, men mera i form av insikter.  L\u00e5t oss b\u00f6rja med den f\u00f6rsta!<\/p>\n\n\n\n

Motivation<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n

It is hard to beat someone who never gives up<\/p>\n– Babe ruth<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Det har gjort studier mellan optimister och pessimister, och hur bra de klarar av att prestera i diverse spel [1]. Id\u00e9n i denna studie var att m\u00e4ta ifall personens attityd p\u00e5verkar resultaten och utv\u00e4rdera hur bra denne klarade sig. I studien var resultaten f\u00f6ljande: pessimister klarar b\u00e4ttre av att avg\u00f6ra hur bra de klarade av uppgifterna, medan optimisterna har en mera orealistisk uppfattning om hur det gick. L\u00e5ter ju bra att vara pessimist? Dock verkade resultaten \u00e4ven antyda annat: Optimisterna fick i allm\u00e4nhet b\u00e4ttre resultat i prestationerna \u00e4n pessimisterna.<\/p>\n\n\n\n

Jag har vaknat till att det finns en faktor, som verkar ha inflytande \u00f6ver allt l\u00e4rande. Denna faktor, ofta enkelt bristande, kallas \u00e4ven i vardagsspr\u00e5k f\u00f6r motivation<\/strong>. Enligt SAOL, \u00e4r motivation \u201dinre motivering, drivkraft\u201d. Wikipedias f\u00f6rklaring \u00e4r noggrannare: \u201dMotivation \u00e4r det psykologiska k\u00e4nnetecken som ger en <\/a>organism drivkraft<\/em>, det vill s\u00e4ga v\u00e4cker den till handling mot ett \u00f6nskat m\u00e5l och lockar fram, kontrollerar, och uppr\u00e4tth\u00e5ller vissa m\u00e5lriktade handlingar.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Motivation \u00e4r ingen studieteknik i sig, men nog en faktor som p\u00e5verkar ens studieresultat. Och uppr\u00e4tth\u00e5llande av motivation kan kr\u00e4va en teknik som i flera fall p\u00e5minner en artists arbete \u2013ett f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 att st\u00e4ndigt uppr\u00e4tth\u00e5lla det sinnestillst\u00e5nd som driver en fram\u00e5t. Men alla motiverade karakt\u00e4rer \u00e4r inte artister. Optimister? Ibland, men det \u00e4r inget krav.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
En pessimist har en mera realistisk uppfattning om slutresultatet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Yttre motivation, inre motivation<\/strong> och skotts\u00e4ker motivation<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Inre motivation: Driven av inre influenser.<\/p>\n\n\n\n

Yttre motivation: Driven av yttre influenser.<\/p>\n\n\n\n

Dessa uttryck har s\u00e4kert alla st\u00f6tt p\u00e5 i gymnasiets obligatoriska psykologikurs eller med en extra motiverad idrottstr\u00e4nare. Predikan \u00e4r f\u00f6ljande: En inre motiverad person l\u00e4ngtar efter att g\u00f6ra saker f\u00f6r att de \u00e4r in\u00e5t s\u00e4tt bel\u00f6nande och tillfredsst\u00e4llande \u2013 ens aktivitet i sig sj\u00e4lv \u00e4r vad som g\u00f6r en n\u00f6jd. Det klassiska uttrycket heter, att man skall v\u00e4lja sin utbildning enligt vad som ger s\u00e5 mycket n\u00f6je att man kunde g\u00f6ra det gratis. \u00c4ven om det finns motargument gentemot denna<\/a> slags t\u00e4nkande, \u00e4r det betraktat att inre motivation \u00e4r l\u00f6nsamt att innehava n\u00e4r man v\u00e4ljer att engagera sig i n\u00e5got. Nackdelen \u00e4r, att alla saker inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis v\u00e4cker inre motivation, \u00e4ven om de vore v\u00e4sentliga.<\/p>\n\n\n\n

En yttre motiverad person f\u00e5r sitt br\u00e4nsle av yttre k\u00e4llor som bel\u00f6ning eller grupptryck. Keppi tai porkkana (eller b\u00e5da) beskriver bra denna karakt\u00e4rs mentalitet. Yttre motivation \u00e4r i sig inget illa, denna motivation driver en ofta fram\u00e5t, och kraftfullt. Tar man bort studiepenning samt bostadsst\u00f6d (nej tack!), kommer vissa antagligen vara motiverade att t.o.m. moppa Physicums golv ifall det ger en int\u00e4kter f\u00f6r mat, tak \u00f6ver huvudet (och fredagsdryck). Yttre motivation kan f\u00f6ra en l\u00e5ngt \u2013 dock \u00e4r man bunden till externa v\u00e4rldens frukter. Man kan fr\u00e5ga sig, \u00e4r detta ett beroendef\u00f6rh\u00e5llande n\u00e5gonting man vill r\u00e4kna med, speciellt d\u00e5 inga bel\u00f6ningar eller straff finns i sikte.<\/p>\n\n\n\n

Inre och yttre motivation \u00e4r n\u00e5got som l\u00f6nar sig att utnyttja av s\u00e5 mycket man kan. Inre motivation g\u00f6r att man till exempel vill studera och l\u00e4ra sig i ett \u00e4mne p\u00e5 djupet eftersom det i sig fascinerar eller till\u00e5ter en att h\u00e5lla p\u00e5 med aktiviteter man njuter av, s\u00e5som att f\u00f6rel\u00e4sa eller vara besserwisser. Yttre motivation kan hj\u00e4lpa en att klara av de aktiviteter som \u00e4r ofr\u00e5nkomliga men inte i sig \u00e4r s\u00e5 intressanta, t.ex. obligatoriska spr\u00e5kkurser eller taktiskt studerande f\u00f6r h\u00f6ga vitsord. N\u00e4r man st\u00e5r framf\u00f6r stora val s\u00e5som inriktning inom sina studier, \u00e4r det till stor nytta att f\u00f6rs\u00f6ka k\u00e4nna efter vad som k\u00e4nns b\u00e4st, eftersom det troligen leder till ett val som f\u00f6rst\u00e4rker ens inre motivation. F\u00f6rst \u00e4r det dock smart att formulera alternativ f\u00f6r t.ex. karri\u00e4r, och sedan n\u00e4r de \u00e4r urholkade lyssna vad ens inre besvarar. S\u00e5 undviker man mindre visa<\/a> beslut.<\/p>\n\n\n\n

Hur skapar man sig inre motivation? Min erfarenhet \u00e4r, att \u00e5tminstone inte igenom viljestyrka. En vanlig tanke \u00e4r, att man kan \u201dmotivera sig\u201d att g\u00f6ra saker. I praktiken visar det sig ofta att inre motivation inte \u00e4r s\u00e4rskilt p\u00e5verkat av viljestyrka. Motivation ska ge en energi, men kan man d\u00e5 anv\u00e4nda sig av energi f\u00f6r att f\u00e5 motivation? (eller i s\u00e5fall blir det ett nollsummespel?). Min erfarenhet \u00e4r att motivation \u00e4r n\u00e5gonting som sprudlar n\u00e4r man lyckats kultivera sig r\u00e4tt sinnestillst\u00e5nd. Uppr\u00e4tth\u00e5llandet av detta sinnestillst\u00e5nd \u00e4r sj\u00e4lva konsten.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Underskatta inte yttre motivation<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Motivation trots mots\u00e4ttningar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ibland hamnar man i ett livsl\u00e4ge, d\u00e5 fru fortuna verkar ha v\u00e4nt ryggen till en och inverkat negativt p\u00e5 ens motivation. Det kan handla om sv\u00e5rare eller tr\u00e5kigare studier, komplicerade relationer, ekonomiska problem e.t.c. Att vakna p\u00e5 morgonen, tr\u00f6tt fr\u00e5n g\u00e5rdagen, i en verklighet d\u00e4r man ej kan slippa all den b\u00f6rda som v\u00e4ntar en, g\u00f6r en l\u00e4tt lamslagen. Ibland g\u00e5r man \u00e4ven miste om sin inre motivation utan en konkret yttre orsak. Kan man g\u00f6ra sig skotts\u00e4ker och skydda sig mot en olycka som denna?<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om motivation \u00e4r en drivkraft, kan man l\u00e5ngsamt kultivera sig en attityd eller ett tillst\u00e5nd, d\u00e4r denna k\u00e4nsla inte f\u00f6rsvinner. Motiverad blir man inte av att undvika alla motivationsneds\u00e4ttande problem. I mina \u00f6gon \u00e4r motivation n\u00e5got som uppst\u00e5r naturligt, men n\u00e4r man inte har motivation \u00e4r det n\u00e5got i en sj\u00e4lv som m\u00e5ste \u00e4ndras.<\/p>\n\n\n\n

En l\u00f6sning till motivationsproblem \u00e4r sj\u00e4lvk\u00e4nnedom. N\u00e4r man k\u00e4nner sig sj\u00e4lv tillr\u00e4ckligt v\u00e4l, har man b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else \u00f6ver vad som motiverar en och vad som inte g\u00f6r det. Fast\u00e4n tv\u00e5 personer \u00e4r motiverade, \u00e4r det ofta olika orsaker som slutligen v\u00e4cker motivation. Kontemplation och pr\u00f6vandet av nya saker kan ge insikt, ibland \u00e4r det s\u00e5 att ens motivation kommer ifr\u00e5n n\u00e5gonstans man inte tidigare haft vetskap om.<\/p>\n\n\n\n

En annan metod \u00e4r utvecklandet av en sj\u00e4lv och ens egna f\u00f6rm\u00e5gor. Ifall man stagnerar och inte utvecklas, leder det enkelt till motivationsbrist. Liksom i spel och i studier, beh\u00f6ver man hinder \u2013 i tillr\u00e4ckliga doser. \u00d6verkommande av dem \u00e4r givande, och ger basis till nya f\u00f6rm\u00e5gor \u2013 \u00f6kad kompetens.<\/p>\n\n\n\n

Ja, det \u00e4r sv\u00e5rt att inte vara motiverad, n\u00e4r man efter tanke och arbete f\u00e5r frukter fr\u00e5n sin m\u00f6da \u2013 vare sig det en djup f\u00f6rst\u00e5else av ett komplicerat teorem eller slutf\u00f6randet av en l\u00e5ng vetenskaplig rapport. Att \u00f6ppna sin Sisu och bli bortsk\u00e4md av sina vitsord \u00e4r ocks\u00e5 motiverande. N\u00e4r man b\u00f6rjar bli skicklig b\u00f6rjar det kanske utvecklas hos en ett slag av raison d\u2019\u00eatre, n\u00e4r ens f\u00f6rm\u00e5gor b\u00f6rjar ha praktisk nytta f\u00f6r omgivningen. D\u00e5 man systematiskt och kontrollerat lyckas ta sig fram\u00e5t i studierna och livet, \u00e4ven om det stundvis \u00e4r sm\u00e4rtsamt, \u00e4r motivation en garanti. Det b\u00e4sta \u00e4r, att denna motivation f\u00f6rblir kvar och v\u00e4xer med tiden, oavsett av ens yttre omst\u00e4ndigheter. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta artikel \u00e4r av l\u00e4ttare natur och fokuserar p\u00e5 hur man konkret kan f\u00f6rb\u00e4ttra sin inl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5ga!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Jack Ma \u00e4r en inspirerande person som trots mots\u00e4ttningar lyckats uppr\u00e4tth\u00e5lla motivation, \u00e4ven om saker inte g\u00e5tt som planerat. Efter att ha blivit examinerad fr\u00e5n universitet s\u00f6kte han arbete fr\u00e5n KFC tillsammans med 24 s\u00f6kanden varav 23 blev invalda – alla f\u00f6rutom Ma. Han har s\u00f6kt 10 g\u00e5nger till Harvard Business school och misslyckats varje g\u00e5ng. Idag beh\u00e4rskar han business.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4llor: <\/p>\n\n\n\n

[1] K\u00e4lla: trust me bro (ursprungliga artikeln antagligen funnen i ett nummer av illustrerad vetenskap)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Har du n\u00e5gonsin varit frusterad \u00f6ver att dina studier inte fortl\u00f6per? Att n\u00e5gonting du spenderat tider och resurser p\u00e5 bara inte g\u00e5r att befatta? Undrat om du egentligen passat b\u00e4ttre f\u00f6r sten\u00e5ldern \u00e4n informationssamh\u00e4llet? Efter att l\u00e5ngsamt ha l\u00e4st och sm\u00e4lt Barbara Oakleys \u201dA mind for numbers \u2013 how to excel at math science (even … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Motivation, finner jag dig eller finner du mig?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":31,"featured_media":6270,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[220,5,1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6127"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/31"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6127"}],"version-history":[{"count":37,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6127\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6300,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6127\/revisions\/6300"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6270"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6127"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6127"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}