{"id":5796,"date":"2020-10-24T13:47:45","date_gmt":"2020-10-24T10:47:45","guid":{"rendered":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/?p=5796"},"modified":"2020-10-24T13:47:45","modified_gmt":"2020-10-24T10:47:45","slug":"encyklopediers-charm-och-grunda-kallor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/encyklopediers-charm-och-grunda-kallor\/","title":{"rendered":"Encyklopediers charm och grunda k\u00e4llor"},"content":{"rendered":"\n

Min morfar hade en encyklopedi, flera volymer\nav inbundna b\u00f6cker p\u00e5 h\u00f6gsta hyllan i vardagsrummet i Jakobstad. Jag minns hur\njag har bl\u00e4ddrat genom n\u00e5gra av volymerna och l\u00e4st om spalj\u00e9, spet\u00e4lska<\/em> och spionage<\/em>.\nJag hade tydligen en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r bokstaven S. Idag saknar jag det\nuppslagsverk som jag egentligen aldrig hade. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Encyclopedia Britannica. Sista upplagan trycktes 2010.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Internet med hemsidor s\u00e5 som Wikipedia har helt\nlogiskt ersatt d\u00e5tidens tryckta encyklopedier. De saknar dock enligt mig det\nsom utgjorde charmen med uppslagsverken. Ifall jag till exempel vill s\u00f6ka upp spektroskopi<\/em> i en encyklopedi s\u00e5\nbl\u00e4ddrar jag eventuellt f\u00f6rbi spelteori <\/em>och\nf\u00e5r l\u00e4sa om hur man kan beskriva strategiska interaktioner mellan rationella\nbeslutstagare med hj\u00e4lp av matematiska modeller. <\/p>\n\n\n\n

Liknande, oavsiktliga faktafynd \u00e4r sv\u00e5ra att\nefterlikna p\u00e5 hemsidor som Wikipedia. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s m\u00f6jligt att klicka vidare\np\u00e5 de bl\u00e5a l\u00e4nkarna och f\u00f6rsvinna ned i Wikipedias kaninh\u00e5l av information. Det\nkan dock kr\u00e4vas flera steg f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till fakta som inte direkt\ntangerar den ursprungliga s\u00f6kningen. Jag beh\u00f6vde dyka ner \u00e5tta niv\u00e5er f\u00f6r att\nkomma fr\u00e5n spektroskopi <\/em>till spelteori.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det kan finnas en nackdel med i-f\u00f6rbifarten inf\u00e5ngade informations-fragment. I gymnasiet skrev jag en ess\u00e4 om klimatf\u00f6r\u00e4ndringen d\u00e4r jag tog, inte enbart inspiration, utan \u00e4ven viss fakta fr\u00e5n katastrof-filmen Day after Tomorrow <\/em>(2004). Premissen i filmen \u00e4r att sm\u00e4ltande polarisar omkullkastar r\u00e5dande klimatf\u00f6rh\u00e5llanden med katastrofala v\u00e4derfenomen som resultat. Jag baserade l\u00e5ngt mina \u00e5sikter om m\u00f6jliga klimatf\u00f6rr\u00e4ndringseffekter p\u00e5 fakta fr\u00e5n filmen. Min l\u00e4rare ifr\u00e5gasatte med all r\u00e4tt trov\u00e4rdigheten hos och anv\u00e4ndandet av filmen som informationsk\u00e4lla. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Inte den b\u00e4sta informationsk\u00e4llan f\u00f6r en klimatf\u00f6r\u00e4ndringsess\u00e4<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6r en vecka sedan fick jag ett Twitterinl\u00e4gg vidarebefordrat \u00e5t mig. Inl\u00e4gget bestod av en retweet inneh\u00e5llande ett urklipp fr\u00e5n en ok\u00e4nd text. I texten kommenterar skribenten hur snedvridet det \u00e4r att geologiska fenomens och fr\u00e5n yttre rymden h\u00e4rstammande faktorers p\u00e5verkan p\u00e5 klimatet inte alls tas med i Finlands och EU:s klimatpolitik.<\/p>\n\n\n\n

Jag blev nyfiken p\u00e5 var den ursprungliga texten blivit publicerad och vem som skrivit den. Efter lite googlande visade det sig att texten \u00e4r skriven av Paavo V\u00e4yrynen och var publicerad p\u00e5 hans egen blogg. V\u00e4yrynen skriver att han nu i koronatider har haft tid att titta p\u00e5 TV och har den dagen sett p\u00e5 sista avsnittet av \u201dUljas universumi<\/em>\u201d (eng. \u201dHow the universe works<\/em>\u201d). Avsnittet v\u00e4ckte tydligen ett par \u00e5sikter hos V\u00e4yrynen som han sen baserar delar av sitt blogginl\u00e4gg p\u00e5. (F\u00f6rtydligande fr\u00e5n redakt\u00f6ren: Jag kommenterar endast de \u00e5sikter som V\u00e4yrynen baserar p\u00e5 \u201dHow the universe works<\/em>\u201d-avsnittet och inte hans kommentarer p\u00e5 Yles MOT inslag).<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Serien \u00e4r absolut sev\u00e4rd!<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I \u201dUljas universumi<\/em>\u201d-avsnittet beskrivs, enligt V\u00e4yrynen, universums skapelse, utveckling och framtid samt information om jordens och m\u00e5nens f\u00f6delsehistoria. Det \u00e4r sedan oklart om det \u00e4r fr\u00e5n detta avsnitt V\u00e4yrynen tar st\u00f6d d\u00e5 han f\u00f6rklarar att Jorden kretsar kring solen p\u00e5 v\u00e4xlande avst\u00e5nd med v\u00e4xlande axellutning och att solstr\u00e5lningens intensitet varierar. Vad som \u00e5tminstone kommer fram \u00e4r det faktum att V\u00e4yrynen finner det of\u00f6rst\u00e5eligt att de ovanst\u00e5ende faktorerna inte tas i beaktande i klimatfr\u00e5gan, d\u00e5 de enligt honom f\u00f6rklarar de f\u00f6r\u00e4ndringar som hittills har skett i jordens klimat. Ja, det st\u00e4mmer att de har historiskt sett p\u00e5verkat och fortfarande p\u00e5verkar klimatet. Men dessa variationer i Jordens omloppsbana och axellutning f\u00f6ljer cykler p\u00e5 25\u2019000-100\u2019000 \u00e5r och \u00e4r ett minimalt bidrag till den klimatf\u00f6r\u00e4ndring vi ser idag. (https:\/\/climate.nasa.gov\/news\/2948\/milankovitch-orbital-cycles-and-their-role-in-earths-climate\/<\/a>). D\u00e4rtill f\u00f6ljer inte variationerna i Solens aktivitet den temperatur\u00f6kning som har observerats under de senaste 100 \u00e5ren, se bilden nedan . <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Temperatur- och solaktivitetsf\u00f6r\u00e4ndringen mellan 1880-2020. Bild: NASA<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Utan referenser eller k\u00e4llh\u00e4nvisningar f\u00f6r att underst\u00f6da sina p\u00e5st\u00e5enden f\u00f6rklarar \u00e4ven V\u00e4yrynen hur vi inte vet ifall klimatet blir varmare eller kallare och att vi inte vet koldioxidens andel i en m\u00f6jlig uppv\u00e4rmning. D\u00e4rtill vet vi tydligen inte heller riktningen av v\u00e4xelverkan: stiger temperaturen p.g.a en \u00f6kning av koldioxid i atmosf\u00e4ren eller \u00f6kar andelen koldioxid p.g.a. stigande temperaturer. Detta \u00e4r enligt mig farligt felaktiga p\u00e5st\u00e5enden. Det finns en v\u00e4rldsomfattande koncensus inom klimatforskningen som strider emot V\u00e4yrynens p\u00e5st\u00e5enden (till exempel NASAs hemsida om fr\u00e5gan:  \u201dScientific Consensus: Earth’s Climate is Warming\u201d https:\/\/climate.nasa.gov\/scientific-consensus\/<\/a> ).<\/p>\n\n\n\n

Jag har ingenting emot att V\u00e4yrynen yttrar sina \u00e5sikter. Men att maskera dessa \u00e5sikter som fakta utan tydlig grund, klingar illa i mina \u00f6ron. Att m\u00e4nniskor sedan l\u00e4ser V\u00e4yrynens blogginl\u00e4gg som fakta \u00e4r ledsamt. <\/p>\n\n\n\n

Fakta och \u00e5sikter flyter allt oftare ihop i det informations-fl\u00f6desfyllda samh\u00e4lle vi lever i. Kritiskt t\u00e4nkande och ett mod att v\u00e5ga ifr\u00e5gas\u00e4tta p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r viktiga egenskaper idag. Detta i kombination med en vilja att f\u00f6rdjupa sina kunskaper, djupare \u00e4n den \u00e5ttonde l\u00e4nken p\u00e5 Wikipedia. Det kr\u00e4vs ibland mera \u00e4n att bara bl\u00e4ddra igenom ett uppslagsverk eller se ett TV-program f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hela bilden.<\/p>\n\n\n\n

Sebbe H<\/p>\n\n\n\n





H\u00e4r finns n\u00e5gra tidigare artiklar som tangerar \u00e4mnet:

https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/si-isbjornar\/<\/a>
https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/summer-is-coming-2\/<\/a>
https:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/fake-news-och-felmarginaler\/<\/a>

<\/p>\n\n\n\n



<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min morfar hade en encyklopedi, flera volymer av inbundna b\u00f6cker p\u00e5 h\u00f6gsta hyllan i vardagsrummet i Jakobstad. Jag minns hur jag har bl\u00e4ddrat genom n\u00e5gra av volymerna och l\u00e4st om spalj\u00e9, spet\u00e4lska och spionage. Jag hade tydligen en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r bokstaven S. Idag saknar jag det uppslagsverk som jag egentligen aldrig hade. Internet med hemsidor … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Encyklopediers charm och grunda k\u00e4llor<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":5797,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[169,5],"tags":[186,160],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5796"}],"collection":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5796"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5796\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5814,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5796\/revisions\/5814"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5797"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5796"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5796"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/spektrum.fi\/spektraklet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5796"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}